Att drabbas av en hjärtinfarkt kan vara chockartat, men det kan också bli början på ett nytt liv, med bättre vanor och högre livskvalitet. I Nyköping jobbar sjukgymnasterna Maria Davidsson och Jenny Lordell med att väcka hjärtpatienternas intresse för träning – hård träning.
– Det har ett direkt samband. Ju bättre kondition man har, ju bättre syreupptagningsförmåga – desto längre lever man, säger sjukgymnasten Maria Davidsson till vänster. Här med kollegan Jenny Lordell och Thorbjörn Forsberg.
Hjärtinfarkt kallas ofta för en livsstilssjukdom. Risken att drabbas är betydligt större för den som röker och äter onyttig mat, som stressar mycket och aldrig motionerar, än för människor med sundare vanor.
Men det betyder också att livsstilsförändringar efter en infarkt drastiskt minskar risken för att det ska hända igen.
Att förbättra sin kondition är särskilt effektivt. Forskningen har visat att patienter som får rehabiliteringsträning efter hjärtinfarkten minskar risken att dö i hjärtsjukdom med 26 procent.
– Det har ett direkt samband. Ju bättre kondition man har, ju bättre syreupptagningsförmåga – desto längre lever man, säger sjukgymnasten Maria Davidsson, som även nämner blodtryck och blodfetter som faktorer som påverkas av träning.
Hon och kollegan Jenny Lordell arbetar i ett hjärtrehabiliteringsteam på lasarettet i Nyköping.
Hit slussas patienter som har opererats för hjärtinfarkt för att få kunskap om riskfaktorer som rökning, stress och kost, men också hjälp att lägga om sina vanor och jobba upp konditionen.
Så tidigt som två veckor efter hjärtinfarkten får de möjlighet att testa sin kondition, därefter får de plats i en träningsgrupp.
– Man får ett helt paket. Och vi kallar alla, de får informationen redan på avdelningen. Vi försöker att inte lägga fram det som något frivilligt, utan som en del av behandlingen efter hjärtinfarkt, säger Jenny Lordell.
Att få med patienten på tåget är avgörande, eftersom livsstilsomläggningen kan vara utmanande.
Träningsgrupperna träffas två till tre gånger i veckan och målet är att alla ska bli riktigt svettiga.
Sjukgymnasterna möter ofta patienter och anhöriga som tror att det är viktigt att ta det lugnt och vila efter en hjärtinfarkt.
– Ibland får vi patienter som är rädda, som inte har vågat gå ut sedan de kom hem från sjukhuset, än mindre hänga tvätt eller röra armarna ovanför huvudet eller gå i något trappa. Man kan få "goda" råd av anhöriga som är baserade på gamla värderingar. Det är inte så idag, man får röra på sig precis hur mycket man vill under förutsättning att man mår bra, säger Maria Davidsson.
– Och behandling mot hjärtinfarkt har ju blivit så bra idag, att man ofta är i skick som ny efter en ballongsprängning, säger Jenny Lordell.
De visar runt i sjukhusets gym, som är fullt av trappmaskiner och löpband, färgglada gummiband och pilatesbollar. I ett rum står blåvita träningscyklar på rad.
Cyklarna, som kan ställas in för lättare eller tuffare motstånd, är en viktig del av träningsprogrammet för hjärtpatienter.
En annan del är cirkelträning, där deltagarna cirkulerar mellan olika övningar och redskap.
För att patienterna ska få maximalt ut av sin träning efter sina egna förutsättningar använder man en skattningsskala från sex till tjugo där varje person får beskriva hur tuff träningen känns. Målet är att komma upp till 17, som står för ”mycket ansträngande”.
– Alla ska träna på sin nivå och inte jämföra sig med någon annan. Det viktigaste är att alla graderar sig på den här skalan, att det är tillräckligt ansträngande för att få någon effekt, säger Jenny Lordell.
Socialstyrelsen har tydliga riktlinjer för hjärtrehabilitering: patienterna ska få träna tre gånger i veckan under minst tre månader.
Men på många sjukhus är verksamheten nedprioriterad och antalet platser begränsat.
Sjukgymnasterna i Nyköping har ungefär fyra nybesök i veckan och ser till att göra plats för alla i träningen.
– Alla ska med, vi vill inte ha någon väntetid för om vi tappar bort dem på vägen är det svårt att få tillbaka dem. Om cyklarna tar slut hämtar vi ett löpband eller en trappmaskin. Det går att lösa även om man har lite halvtaskiga lokaler och för lite verktyg, det viktigaste är att man fångar upp dem och säger "kom till oss nu", säger Maria Davidsson.
Efter rehabperioden är det tänkt att patienten ska börja träna på egen hand, och ofta skapar de tre månaderna ett sug efter att fortsätta.
Jenny Lordell menar att det är då jobbet som sjukgymnast är som roligast, när man ser en bestående förändring.
– Det är en rolig patientgrupp för det händer så mycket, nästan alla går härifrån och mår ganska bra. Vi får vara med om så mycket förändring, och se på när polletten trillar ner.
Text: Karin Svenson
Foto: Anders Norderman
I broschyren Hjärtguiden kan du som patient lära dig om vad som händer i kroppen när du får kärlkramp eller en hjärtinfarkt, hur behandlingen går till och vad du kan göra för att må bra efteråt.
Här finns tips om vad du ska tänka på när du blir utskriven från sjukhuset, information om riskfaktorerna för att insjukna igen och en hälsoplan.
Broschyren är framtagen av Riksförbundet HjärtLung i samarbete med Swedeheart.
Efter hjärtinfarkten har Thorbjörn Forsberg hittat tillbaka till ett aktivt liv, tack vare snabba insatser från teamet på hjärtrehabiliteringen. – Jag var tvungen att ta till vara på chansen, när alla här jobbade så mycket för mig, säger han.
