"Mötet med medlemmar var fantastiskt och det tycker jag fortfarande"

Inger Ros. Foto: Anders Norderman

Hur känns det?

- Det är vemodigt. Uppdraget är jätteroligt och jag tycker fortfarande jag har en del att bidra men jag känner också stor glädje över att lämna ordförandeskapet i en blomstrande organisation.

Vad minns du starkast från din tid som förbundsordförande?

- Att jag blev vald som den första kvinnan för detta uppdrag var jättestort. Samtidigt som jag tyckte att det var väldigt modigt av mig att hoppa på uppdraget, jag kunde ju inte så mycket om organisationen och området när jag började men jag tycker också att det var en modig organisation som vågade välja mig. Ett starkt minne var när jag gjorde min första resa runt i landet. Det var så mycket kraft och kunskap jag fick med mig, mötet med medlemmar var verkligen fantastiskt och det tycker jag fortfarande. Det är i dessa möten man hämtar kraft och energi.

Hur ser du på utvecklingen av Riksförbundet HjärtLung under dessa år?

- Utvecklingen har varit helt otrolig. Jag lovade kongressen att göra en rundresa i hela landet när jag blev vald och fick höra att det skulle jag aldrig orka med. Mitt svar var: ”Jo det kommer jag göra, det är där jag ska hämta mina mandat.” Under denna resa var frågan om namnet, något som 95 procent av medlemmarna lyfte. Man ville inte heta sjuka (Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund var det gamla namnet, reds anmärkning). Medlemmarna utryckte tydligt att de ville fokusera på hälsa och inte heta sjuka. Det blev en viktig fråga på mig och jag drev förslag på namnändring i styrelsen. 2013 beslutade kongressen om en namnändring. Det är ett fint minne och en positiv utveckling, tycker jag.

- Ett annat område där vi sett en enorm utveckling är i organisationskulturen. Det var när jag tillträdde som ordförande väldigt mycket en känsla av vi och dom i organisationen. Jag har jobbat för att vi ska bli ett lag, vi har alla våra roller som är olika, men organisationen ska genomsyras av att vi är ett team där alla spelar på varandras bästa fot. Jag tycker mig se att vi kommit långt där.

Vi har jobbat mycket inåt under dessa år med medlemsundersökningar och enkäter men har också varit aktiva utåt. Vi har varit mycket engagerade för att vårdens bemötande och tillgänglighet ska bli bättre och att patienternas delaktighet ska öka. Kampanjen Sedd i vården som har fokus på implementering av personcentrerad vård har varit en viktig milstolpe. SPICI-studien visade att många personer återinsjuknar efter hjärtinfarkt, vilket resulterade i utvecklingen av Hjärtguiden som bidrar till ett bättre omhändertagande efter hjärtinfarkt.

Har du något personligt minne som du tar med dig?

Den är svårt att svara på eftersom jag har så många fina personliga minnen från min tid som förbundsordförande. Jag är jätteglad över att vi är en kraftfull organisation och vi har ett fantastiskt kansli. Det har gett mig så mycket att komma ut och se vad våra livsstilsaktiviteter gör med medlemmarna, hur pigga och glada de blir och vilken nytta vår organisation faktiskt gör.

Vi har också fått mycket respekt på nationell nivå och kunnat påverka utvecklingen inom hälso- och sjukvården, vilket naturligtvis är roligt även på ett personligt plan. Och lite extra stolt är jag att som patientföreträdare hamnat på plats 37 på Dagens Medicins maktlista, en lista över de 100 mäktigaste att påverka svensk hälso- och sjukvård-

Vilka frågor ser du som viktiga att fortsätta driva för Riksförbundet HjärtLung?

Internt så tror jag det är viktigt att vi fortsätter stärka organisationen, värvar fler medlemmar och försöka nå nya grupper; kanske yngre personer och personer med annan etnisk bakgrund. Vi behöver också fortsätta arbetet med att utveckla de digitala verktygen.

Externt är det viktigt att fortsätta arbeta för en personcentrerad vård och sedan anser jag att de diagnosgrupper vi representerar måste lyftas mer i den offentliga debatten. Det handlar om två miljoner människor och det är en grupp som får alldeles för lite utrymme i den offentliga debatten. Men det är min personliga åsikt. Kongressen och den nya ledningen ska måla upp sina visioner för framtiden.

Vad planerar du att ägna din tid åt framöver?

När jag vilat efter vår kongress ska jag ladda batterierna för att i mitten på juni vara kongressordförande på PRO:s kongress. Sedan hoppas jag på lite sommarvila. Jag kommer att ha kvar ett antal uppdrag utifrån min roll som förbundsordförande, bland annat inom Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Funktionsrätt Sveriges styrelse och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.

Jag ser mig som en lyckligt lottad person, jag har redan fått ett antal förfrågningar om nya uppdrag och ännu har jag inte landat i vad jag ska göra. Jag har arbetat cirka 75 procent i veckan för Riksförbundet HjärtLung, planen nu är att försöka ha fler lediga dagar. Något jag vet är att Riksförbundet HjärtLung alltid kommer att ligga mig varmt om hjärtat. Jag kommer bära med mig engagemanget för våra frågor vilken roll jag än kommer att ha i samhället i framtiden.

Text: Ulrika Juto