Hur farligt är stressen för hjärtat hos unga?

Psykologen och forskaren Erik Olsson.

Hjärtinfarkterna blir färre, och de som drabbas klarar sig bättre. Bara sedan 2006 har antalet fall av hjärtinfarkt minskat med 49 procent bland kvinnor och 42 procent bland män i Sverige.

Både den förebyggande och den akuta vården har tagit stora steg framåt.

"Vi lyckas inte med de psykologiska faktorerna"

Men det finns ett område där mycket återstår att göra. Det menar Erik Olsson, psykolog som forskar på kopplingen mellan hjärt-kärlsjukdom och psykisk hälsa.

– Medicineringen för riskfaktorer som höga blodfetter och högt blodtryck har gått framåt. Men vi lyckas inte med de psykologiska faktorerna. Jag tänker både på det beteendemässiga, det som handlar om motivation och beteende, som fysisk aktivitet, och psykologiska tillstånd som ångest och depression. Där lyckas vi inte inom dagens hjärthabilitering, säger Erik Olsson.

Forskning med stöd av Riksförbundet HjärtLung

I ett forskningsprojekt som stöttas av Riksförbundet HjärtLung ska Erik Olsson nu undersöka kopplingen mellan stress och risken att insjukna i hjärtinfarkt.

Särskilt intresserar han sig för yngre som drabbas av hjärtinfarkt, i sammanhanget definierat som personer under 60 år. De är få i jämförelse med de som får infarkt senare och de skiljer sig också från de äldre ifråga om riskfaktorer för insjuknande.

– De yngre hjärtinfarktpatienterna skattar sin egen nedstämdhet och stress högre än äldre som insjuknar i hjärtinfarkt. De har i fler fall livsstilsrelaterade riskfaktorer som rökning och övervikt. Däremot har de mer sällan till exempel högt blodtryck, säger Erik Olsson.

Den kommande studien baseras på en genomgång av uppgifter hämtade från hälsostudien SCAPIS, där 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50 till 64 år bland annat har fått skatta psykosociala faktorer kopplade till sin upplevelse av stress.

"Stress är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom"

Frågorna behandlar sådant som upplevd stress hemma och på jobbet, psykosocial arbetssituation, negativa livshändelser, upplevd nedstämdhet, sömnkvalitet och socialt stöd.

– Vi vet att stress är en riskfaktor, som ofta också samverkar med andra riskfaktorer som övervikt, rökning och låg fysisk aktivitet. Men vi vet inte om stressrelaterade faktorer är särskilt betydelsefulla för tidig hjärt-kärlsjukdom. Det är det vi vill ta reda på i det här projektet, säger Erik Olsson.

Infarkten kommer som en chock

De yngre hjärtinfarktpatienterna befinner sig många gånger mitt uppe i arbetslivet. Många har också barn som ännu bor hemma. Infarkten kommer ofta som en chock och konsekvenserna blir andra än efter pensionen.

Att ha haft hjärt-kärlsjukdom, exempelvis en infarkt, ökar risken att drabbas på nytt.

– Risken för en person som inte redan haft hjärt-kärlsjukdom ökar med 30 procent om man upplever sig vara väldigt stressad. För den som redan haft det dubblar det risken. Den här ökningen sker från låga nivåer, men att ha haft hjärt-kärlsjukdom innebär ändå att man befinner sig i en högriskgrupp och måste ha koll på sina riskbeteenden, där stress ingår, säger Erik Olsson.

Stressande att ha en somatisk sjukdom

Att ha drabbats av en allvarlig sjukdom, som hjärtinfarkt, är i sig en stressfaktor.

– Har man en somatisk sjukdom kan det vara så att man är rädd för att den ska komma tillbaka. Livet ställs på ända, de planer man hade kanske inte längre går att genomföra. Att få en infarkt som ung kan också innebära en stor identitetsförändring. Man såg sig kanske som en stark person – plötsligt är man inte det. Vi vet att det finns en grupp som aldrig kommer tillbaka till jobbet efter en infarkt, och ytterligare en som försöker men som känner sig tvungna att ge upp, säger Erik Olsson.

För få stressrelaterade insatser inom hjärtrehab

Redan i dag skulle han vilja se fler insatser inriktade på psykologiskt välmående.

– Det görs få psykologiska interventioner inom hjärtrehabilitering. Detta trots att vi vet att stress är en riskfaktor för hjärtinfarkt och att de insatser som görs kan ha positiv effekt. Det gjordes bland annat en stor studie i Uppsala för några år sedan där de testdeltagare som fick genomgå stressbehandling under ett år hade ett lägre antal hjärthändelser än jämförelsegruppen, säger Erik Olsson.

Text: Jenny Damberg

Världsunika data möjliggör studien

• Varje år drabbas drygt 20 000 svenskar av hjärtinfarkt. Erik Olssons projekt syftar till att jämföra riskfaktorprofilen för att drabbas av hjärt­-kärlsjukdom före 60 års ålder och för att drabbas senare, med fokus på psykosociala stressfaktorer och faktorer som kan minska upplevelsen av stress.
• Data hämtas från SCAPIS, en världsunik studie inom hjärta, kärl och lunga baserad på omfattande hälsoundersökningar av 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år, genomförda 2012-2018. Dessa data ska under 2024 köras mot Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister.
• Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.