Mer muskler och bättre ork med rätt mat

Bra mat ökar aptiten, förbättrar muskelstyrkan och orken i vardagen. Det gäller särskilt för patienter med KOL. Istället för att jaga fettfria alternativ är det viktigt att välja energirik mat och äta flera gånger under dagen.

– Vi dietister kan hjälpa till att skapa en bra matsedel, som ger rätt näring och smakar gott, säger Maria Franzén och Anne Marie Grönberg verksamma vid Lungmedicinska mottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Positivt överraskade

De vet att patienter som kommit till deras KOL-skola, ofta blir positivt överraskade. "Varför har ingen berättat detta förut", kommenterar de det nya som de lär sig. Många förväntar sig stränga regler och en fix diet när de träffar en dietist, men istället får de mer kunskap. Kunskap som kan hjälpa dem som mist aptiten att laga mat, som ökar deras matlust. Tack vare den goda maten kommer orken och livslusten tillbaka.

Maten en del av behandlingen

För patienter med KOL är maten en viktig del av behandlingen. Den är en särskilt viktig del av behandlingen eftersom det är något patienten kan styra över själv.

– Erfarenheten visar att den som skaffar sig kunskap om KOL och förändrar sin livsstil kan förbättra sin livskvalitet avsevärt, säger Maria Franzén.

Vinsterna med att äta en mat som just du som individ behöver är ökad aptit, vilket ger mer ork och styrka inte minst till muskulaturen och leder till större välbefinnande. För det handlar inte om några generella regler som gäller alla patienter, utan varje individ får råd som passar just hennes sjukdom, kroppskonstitution, behov och smak.

– Självklart ska maten vara god. Det är inte en diet som patienten ska äta under några veckor, utan resten av sitt liv. Därför är det viktigt att den anpassas efter varje person, säger Maria Franzén.

KOL-skolan

På KOL-skolan vid Lungmedicinska mottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg informeras patienterna om sjukdomen vid fyra utbildningstillfällen av läkare och kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist.

Ett av de råd patienten får av dietisten är att vara uppmärksam på sin egen vikt. 40-50 procent av alla med KOL diagnos kan utveckla undervikt, därför uppmanar dietisten att patienten kollar om vikten ökat eller minskat.

Muskelmassan behövs

– Många patienter kommenterar att deras kläder har börjat sitta löst. De kanske har fått gå ner flera storlekar när de ska köpa nya kläder. Till en början kan de tycka det är trevligt, men viktnedgång är något att ta på allvar. Går du ner för snabbt i vikt och inte motionerar förlorar du viktig muskelmassa, säger Anne Marie Grönberg.

Muskelmassan behövs för att behålla livskvalitet trots sjukdomen, för att orka motionera, men också för att klara av vardagsgöromål som att städa och bädda sängen. Börjar kläderna sitta löst, gäller det att ta kontakt med läkare och dietisten genast, eftersom det är lättare att motverka en viktnedgång, när man ännu har ork att ta tag i saken.

– Den som bara tappat några kilo har mer kraft att göra förändringar i livsstilen än den som förlorat många kilo och blivit underviktig, påpekar Anne Marie Grönberg.

Body Mass Index

Ett redskap för att ha koll på om vikten ligger sunt eller inte är att kolla sitt BMI, Body Mass Index. Normalvikt för vuxna friska motsvarar ett BMI mellan 20 och 25.

– Som KOL-patient får man gärna väga lite mer och ha ett BMI mellan 25 och 29, påpekar Maria Franzén.

BMI räknas ut genom att vikten divideras med längden gånger längden. För Lena som väger 73 kilo och är 1,66 m lång blir alltså uträkningen. 73/1,66 x1,66, vilket ger ett BMI på 26,5.

Aptiten tryter

En viktnedgång hör oftast ihop med att aptiten tryter. Till exempel kan aptiten försämras i samband med en infektion och då sjukdomsaktiviteten ökar.

Hur viktigt det är att behålla vikten vid KOL, bekräftas av att de som är undernärda oftare vårdas på sjukhus, än patienter som är normalviktiga.

Maten kan patienten själv påverka

– Det fina med maten är att det är en av de saker om patienten själv kan påverka i sin behandling, säger Maria Franzén. Med ökad kunskap från alla delarna av KOL-skolan, vet de vad de kan göra för att påverka vikten och bygga upp muskler, samt för att få i sig den näring de behöver.

Dessutom är det en förändring som går snabbt att märka effekten av. På bara någon vecka eller två kan patienterna känna att de får mer kraft, att bädda sängen går lättare och att ta en promenad blir roligare.

Energirik mat och fettrik mat

Patienterna behöver se över sin matsedel för att minska de förluster som sjukdomen ger. Ofta handlar det om att lära om mot vad man tidigare uppfostrats i och det gäller at övriga familjen har kunskaper om vilka krav på maten som sjukdomens ställer. Medan övriga familjen lärt sig att jaga fiberrik mat och fettsnåla alternativ, behöver KOL-patienten tänka tvärt om. Energirik mat och fettrik mat är bara bra om man behöver extra energi för att hålla vikten på en bra nivå. För dem som minskat mycket i vikt gäller det till och med att ta grönsakerna sist, för att försäkra sig om att få i sig den energirika mat som behövs.

Viktigt att välja nyttiga fetter

– Även om det är bra med energirik mat, gäller det att välja rätt fett, eftersom KOL-patienter kan ha ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Välj hellre nyttiga fetter från olja, fet fisk och avokado än mättade fetter från ost och smör, säger Anne Marie Grönberg.

– Ta hellre fisk som pålägg, än bara ost. Variera med t ex böckling och laxpastej, exemplifierar Maria Franzén.

För patienten blir mötet med dietisten också en chans att ställa de frågor som KOL-patienter ofta diskuterar.

Benskörhet en riskfaktor vid KOL

Eftersom benskörhet är en riskfaktor vid KOL, uppmanas patienterna att vara noga med sitt intag av vitamin D samt kalk. En viktig kalkkälla är mjölk. Då invänder en del att de hört att risken för slembildning ökar av mjölk.

­– Det finns inga vetenskapliga belägg för det, men de som tycker att de får mer slem när de dricker sötmjölk kan byta till syrade mjölkprodukter som yoghurt och filmjölk istället för att få i sig den viktiga kalken.

Fråga din dietist eller läkare om D-vitamintillskott

Den viktigaste källan för vitamin D är solljus, men eftersom vi lever i ett solfattigt land kan det vara svårt att få tillräckligt med vitamin D under vinterhalvåret. Från maten får vi vitamin D framför allt från fet fisk (sill, strömming, lax med flera) och från vitamin-D-berikade mjölkprodukter. Fråga din läkare eller dietist om du behöver ett tillskott!

Rädsla för att gå upp i vikt

Andra är rädda för att gå upp i vikt om de slutar röka.

– Viktökning beror ofta på andra saker, som att man ersätter rökningen med småätande, större portioner, godis och kaffebröd. Som dietister kan vi hjälpa till med råd om vad man ska tänka på vid rökstopp, säger Anne Marie Grönberg.

Efter KOL-skolan kan de patienter som vill komma för enskilda konsultationer hos dietisterna.

– Vi hjälper dem att skräddarsy en matsedel som passar just deras behov och deras tycke och smak, säger Maria Franzén.

Näringsdrycker för alla smaker

För dem som inte kan eller orkar få i sig det de behöver genom maten finns s.k. näringsdrycker att ta till. När Anne Marie Grönberg började arbeta som dietist för 33 år sedan fanns det bara några enstaka. Idag finns det ett 30-tal olika preparat med olika sammansättning och smak för att tillgodose olika behov.

– En del patienter tycker direkt om näringsdryckerna, andra har svårare för dem. Vi kan hjälpa dem att hitta rätt dryck, för att de ska få i sig den näring som är så viktig för dem.

6 fakta om KOL

1. Många lider av KOL

400 000 till 700000 personer i Sverige kan beräknas lida av KOL. KOL är ovanlig före 40-års ålder för att därefter öka starkt med stigande ålder. KOL delas in i tre nivåer: lindrig KOL, medelsvår KOL och svår KOL.

2. Rökning är en riskfaktor

Största riskfaktorn är rökning. Därför är det viktigt att sluta röka. KOL är en kronisk sjukdom. Den som drabbats av KOL får alltså dras med sjukdomen. Mediciner kan ge viss hjälp men botar inte KOL. Typiskt för sjukdomen är att luftrören är trånga och det gör att det blir svårt att andas, framför allt att andas ut.

3. KOL-skola

En utbildning, kallad KOL-skola hålls för att informera patienterna och deras anhöriga om sjukdomen. Kunskapen om sjukdomen är låg i Sverige. Därför är behovet av KOL-utbildning stort. I utbildningen ges råd om hur viktigt det är att sluta röka, hur man medicinerar, ges råd om hur man motionerar och vilken mat som är bra, bland annat.

4. Benskörhet vanligt vid KOL

Osteoporos, benskörhet är vanligt vid Kol, därför är det viktigt att uppmärksamma patienter och anhöriga på riskfaktorerna.

5. Viktminskning vanligt

För patienter med KOL är det mycket viktigt att äta rätt, för att behålla sina muskelkrafter och orka med sitt vanliga liv.

6. Ät det du tycker om

En dietist kan hjälpa patienten att äta mat som fyller på alla förråden, som mättar och smakar gott. Tallriksmodellen är en enkel och bra metod att använda. Dela in tallriken i tre delar, som ett upp och nervänt Y. Del 1 innehåller potatis, pasta och ris (kolhydratrika livsmedel) del 2 rotfrukter, grönsaker och frukt, del 3 kött, fick, ägg, ost och baljväxter (böner, linser och kikärtor).