Rehabilitering på internat har blivit ovanligt

– Under 90-talet vände det. Vi hade haft omkring två års väntetid för astma- och KOL-patienter men helt plötsligt fanns det ingen efterfrågan längre, landstingen slutade helt enkelt att remittera patienter till oss, berättar Anna Svensson, sjuksköterska och tidigare vd på Årekliniken.

Ett landsting som fortsatt att satsa på den här formen av rehabilitering är Stockholms läns landsting.
– Så länge vid hade dem som kund kunde vi upprätthålla verksamheten men när vi förlorade upphandlingen förra året var vi tvungna att lägga ned verksamheten.

Upphandlingen togs hem av Mälargården Rehab Center i Sigtuna. Där har intensiva förberedelser pågått de senaste månaderna för att kunna erbjuda rehabilitering för patienter med astma och KOL. Bland annat har personal med särskild kompetens inom astma- och KOL-området rekryterats.

Mälargården har erbjudit rehabilitering sedan början av 70-talet men då främst för personer med polio, stroke och trafikskador. I april kommer den första gruppen med lungsjuka patienter.
– Till att börja med kommer fem patienter med KOL och en med astma. Det är färre än vad vi räknat med. Det verkar som att läkarna inte vet om att den här möjligheten finns för patienter inom Stockholms läns landsting som har rehabiliteringsbehov, säger Suzanne Bergman, verksamhetschef på Mälargården.

Både Anna Svensson och Suzanne Bergman framhåller värdet av rehabilitering på internat för personer som har lungsjukdomen KOL. Rehabilitering på sjukhusbaserade mottagningar eller inom primärvården kan, enligt dem, vara svårt för denna patientgrupp eftersom sjukdomen gör dem väldigt trötta och lättstressade.

Andnöden påverkar patienterna både fysiskt och psykiskt.
– De som har stort behov av hjälp är ofta för trötta för att orka göra sig i ordning och åka iväg till vårdcentralen för att delta i gruppverksamhet. De har fullt upp med det vardagliga, att få i sig tillräckligt med mat och mediciner under dagen. Flera studier visar dessutom att det är få mottagningar som erbjuder rehabilitering för KOL-patienter, säger Anna Svensson.

Rehabilitering på internat innebär att patienten under två till tre veckor bor på en anläggning där det serveras frukost, lunch och middag på bestämda tider. Dagarna ägnas åt träning och utbildning. På kvällarna finns tid för umgänge och underhållning.
– Det är många som hittat vänner för livet under sin internatvistelse, berättar Suzanne Bergman.

Ett team av bland annat läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, arbetsterapeut, dietist och psykolog ger patienterna stöd och hjälp under vistelsen. Patienter får en individuell behandlingsplan utifrån sina behov och förutsättningar.

Den fysiska träningen leds av sjukgymnaster med särskild kompetens, vilket är tryggt när man har andningsproblem och riskerar att få syrebrist vid ansträngning.
– Det patienterna brukar uppskatta mest är den fysiska träningen och andningstekniken, säger Anna Svensson. De flesta vet att det är bra att träna men det är svårt att komma igång på egen hand. Det är väldigt obehagligt att få andnöd och därför är det lätt att bli sittande istället.

Anna Svensson är kritisk till idén om att primärvården ska ta ett allt större rehabiliteringsansvar.
– I ett stort och glest befolkat land som Sverige säger det sig själv att det blir svårt att bygga upp och upprätthålla kompetensen överallt. Det är en illusion att vårdcentralerna ska kunna allt. Vi behöver centra med spetskompetens dit varje KOL-patient som önskar kan få åka någon gång under sin sjukdomstid.

Text: Ulrika Juto

FAKTA

Följande delar ingår i Mälargårdens program för KOL-sjuka:

• Medicinsk kunskap. Läkare informerar om sjukdomen, läkemedel, medicinska rön och symtomförebyggande åtgärder.
• Rökstopp. Rådgivning med motiverande samtal kompletteras med läkemedel efter behov.
• Fysisk träning. Konditions- och styrketräning tränas i grupp varje dag. Träningen sker både på land och i vatten samt genom träning i gym.
• Andningsteknik. Sjukgymnast informerar om och leder träning i host- och andningsteknik.
• Ergonomisk rådgivning. Arbetsterapeut ger ergonomiska råd, informerar om hjälpmedel samt hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning
• Coping. Att hantera ett liv med KOL.
• Kurator/psykolog informerar om copingstrategier för att bättre klara av symtom såsom andnöd, rädsla och ångest.