Riksförbundet HjärtLung pratade KOL med Västerbottenpolitiker

Hur skapar vi rätt förutsättningar för en KOL–vård med tidig diagnostik samt en kostnadseffektiv och långsiktig uppföljning för patienten? Det var en av huvudfrågorna när Riksförbundet HjärtLung anordnade föreläsningar och träffade landstingspolitiker för att prata om KOL-vården i Västerbotten.

Riksförbundet HjärtLungs ordförande Inger Ros hälsade välkommen till mötet i Folkets Hus i Umeå och berättade om förbundets rikstäckande kampanj Ljuset På! om de tre dolda folksjukdomarna KOL, hjärtsvikt och förmaksflimmer. Hon betonade också att Riksförbundet HjärtLung anordnade mötet för att skapa samarbetsmöjligheter.

- Vi försöker vara en organisation som inte kommer med yxan utan som vill vara med och diskutera. Hur kan vi göra KOL-vården i Västerbotten bättre och hur kan vi göra det tillsammans? undrade Inger Ros och lämnade över till den första av tre föreläsare för dagen.

Riksförbundet HjärtLungs ordförande Inger Ros hälsade välkommen.

Hälsoekonomen Sven-Arne Jansson, institutionen för folkhälsa och medicin på Norrlands universitetssjukhus, har forskat på kostnaderna i grannlänet Norrbotten och funnit ett signifikant samband mellan svårighetsgrad av KOL och kostnader.

- De totala kostnaderna för KOL i Sverige som helhet beräknas till 11,5 till 14 miljarder per år, varav de indirekta kostnaderna som produktionsbortfall på grund av sjukskrivning och sjukersättning står för 65 procent, säger Sven-Arne Jansson.

Hälsoekonomen Sven-Arne Jansson gav en översikt av KOL-vården i Västerbotten.

Om patienterna inte diagnosticeras i ett tidigt skede riskerar det, förutom lidandet för patienten, att bli en kostsam utveckling för landstinget.

- Att ge KOL-patienter tidig intervention kan medföra en besparing på 554 miljoner på 20 år i Västerbotten, säger Sven-Arne Jansson.

Professor Thomas Sandström från medicincentrum, lung- och allergisektionen, på Norrlands universitetssjukhus, har genom sitt arbete i expertgruppen för astma- och KOL i Västerbotten tittat på vilka brister som finns inom KOL-vården i länet. Han bekräftade att patienterna får diagnosen alldeles för sent.

- Vi har screening för många sjukdomar, men vi har inte haft det för KOL. Det är fler som dör av KOL än bröstcancer sedan 2005, säger Thomas Sandström och fortsatte att berätta att Västerbotten ligger långt under riksgenomsnittet för stöd till rökstopp, patientutbildning och återbesök för KOL-patienter.

Professor Thomas Sandström efterlyste bl.a. fler återbesök för KOL-patienter.

Västerbotten erbjuder sedan början av 90-talet alla 40-, 50- och 60-åringar en hälsoundersökning för att identifiera de invånare som har hög risk för hjärtkärlsjukdom och samtidigt ge stöd för att motverka ohälsosamma beteenden. Invånarna tillfrågas bland annat om livskvalitet, mat- och alkoholvanor, fysisk aktivitet och får kolla blodtryck, blodfetter och sockerbelastning. Cirka 70 procent av befolkningen deltar årligen. KOL-screening har hittills inte ingått i undersökningen, trots att det finns kostnadseffektiva och enkla sätt att få reda på om patienten behöver gå vidare och göra en fullbördig spirometri – det enda sättet att få en KOL-diagnos.

Gunnar Lindström, distriktssköterska på Bjurholms hälsocentral, målade upp en bild av hur KOL-patienter inte själva söker upp vården och att det därför är viktigt med en bred screening, likt den som görs i den årliga hälsoundersökningen.

- Det finns många som bortförklarar och inte söker sig till vården. ”Jag har ont i benet för att morsan hade det” eller ”jag har bara lite sämre kondis”. Om vi bara undersöker de som söker sig till vården så kommer vi inte att hitta KOL-patienterna. Det är inte screening, det är att fiska i samma damm hela tiden, säger Gunnar Lindström.

Distriktssköterska Gunnar Lindström.

Det är väl känt att mörkertalet för KOL är stort. På eget initiativ gjorde Gunnar Lindström en pilot i Bjurholm där han screenade 250 patienter som inte sökt vård på grund av KOL. Själva screeningdelen tar inte mer än några minuter. Av de 22 som gick vidare till spirometri diagnosticerades 16 med KOL, det vill säga 6,5 procent av de 250 patienterna. Det ligger inom intervallet på 6-8% av befolkningen som på populationsnivå misstänks ha KOL. Även om urvalet var litet så visar det möjligheten att hitta ett stort antal patienter genom att inkludera dem i den årliga undersökningen för 40-, 50- och 60-åringar. Kostnaden är dessutom marginell i sammanhanget då många vård- och hälsocentraler redan har utrustningen att genomföra screeningen.

- Screenar man i ett konstant flöde så har vi gått igenom 70 procent av alla patienter på tio år. Det skulle bespara vården en stor kostnad, säger Gunnar Lindström.

I den efterföljande workshopen diskuterade politikerna tillsammans med Riksförbundet HjärtLung och föreläsarna hur KOL-vården kan bli bättre i Västerbotten.

- Det här är så långt ifrån riktlinjer att det är skrattretande. Vi gör för lite, säger Jessica Åhlin (V), 2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, spontant efter att professor Thomas Sandström visat hur Västerbotten ligger till i jämförelse med resten av landet.

En av de stora utmaningarna är de så kallade stuprörseffekterna i sjukvården. Även om man inför screening på befolkningsnivå så hamnar inte besparingarna automatiskt hos landstinget.

- Den stora vinsten blir för försäkringskassan i och med att sjukfrånvaron minskar. Det är olika plånböcker, säger Roberth Winroth (MP), innovationslandstingsråd.

Tillsammans identifierade grupperna ett antal punkter som behöver förbättras, bland annat en annan fördelning av resurser, mer utbildning, bättre preventiv behandling och fler astma- och KOL-sjuksköterskor. 260 000 invånare på en yta större än Montenegro innebär även att Västerbotten står inför en geografisk utmaning för att länsinvånarna ska få KOL-vård på lika villkor.

Rundabordssamtalet var ett första steg för att visa att det relativt billigt går att göra någonting åt en av de största folksjukdomarna vi har i Sverige. Ordförande Inger Ros var nöjd efter mötet:

- Det var en bra eftermiddag. Det känns ändå väldigt bra och hoppingivande för KOL-vården, säger Inger Ros.

Text och bild: Peter Edfelt


Fakta Västerbottens hälsoundersökning

• Alla 40- 50- och 60-åringar erbjuds ett hälsosamtal med en enkät och provtagningar på sin vårdcentral
• Deltagarna tillfrågas om livskvalitet, social situation, familje- och arbetsförhållanden, mat- och alkoholvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och tobaksvanor.
• Provtagningen tar runt 2,5 timmar
• Hälsosamtalet utmynnar i en personlig hälsoprofil för att tydliggöra samband mellan levnadsvanor och riskfaktorer
• Runt 70 procent deltar varje år, cirka 6500-7000 personer
• Om KOL-screening inkluderas i undersökningen skulle 70 procent av befolkningen ha undersökts inom tio år.

Källa: vll.se och Gunnar Lindström, distriktssköterska, Bjurholms hälsocentral