Kvinnor drabbas hårt av hjärtinfarkt

icon februari 13, 2014

Fler medelålders kvinnor dör i sin första hjärtinfarkt, jämfört med männen. Och fortfarande får kvinnor en sämre efterbehandling efter infarkten. Det konstaterar Johanna Berg, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg:
- Vi kan fortfarande se klara könsskillnader inom hjärtsjukvården, säger hon.

Kvinnor drabbas hårt av hjärtinfarkt

Dödligheten i kranskärlssjukdom har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Betydligt fler överlever hjärtinfarkt. Men även om prognosen förbättrats för både kvinnor och män, är det fortfarande bättre prognos för en man med hjärtinfarkt än för en kvinna. Det visar ny forskning.

I en färsk avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg, har Johanna Berg specialstuderat såväl symtomen, dödligheten som prognosen vid hjärtinfarkt. Och hon kan redovisa nya fakta vad gäller kvinnor.

Uppgifterna som hon hämtat från det svenska dödsorsaksregistret och från patientregistret, visar på klara könsskillnader.

- Av hundra kvinnor mellan 35 och 55 år som kom in till sjukhus med sin första hjärtinfarkt under perioden 2005-2010, dog fyra inom en månad. Motsvarande siffra för män var två dödsfall inom en månad efter infarkten, säger Johanna Berg.

- Det är fler män som insjuknar, men om man tittat inom gruppen män, jämfört med gruppen kvinnor, så är det högre andel kvinnor som dör.

- Prognosen för hjärtinfarkt har förbättrats, men inte lika mycket för kvinnor som för män.

Kvinnorna har flera andra sjukdomar samtidigt

I sin studie visar Johanna Berg att kvinnorna i genomsnitt är fyra år äldre än männen när de får sin första hjärtinfarkt.

Men när kvinnorna drabbats, ser man ett mönster.

- Kvinnor lever ju normalt sett längre än män, men våra studier visar att när kvinnor fått hjärtinfarkt förlorar de sitt försprång och har lika stor risk som män att dö i förtid.

- En viktig förklaring till det verkar vara att kvinnorna har flera andra sjukdomar samtidigt, som högt blodtryck, diabetes, stroke, eller KOL, vilket ökar risken att de dör.

Kvinnorna uppvisar också en högre risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt.

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige.

Varje dag dör 50 kvinnor i hjärt-kärlsjukdom. Många kommer till sjukhus för sent och många gånger med diffusa symptom.

Långtidsprognosen för hjärtinfarkt i Sverige ligger idag på en årlig dödlighet på bara en till två procent för yngre personer. Men dödligheten är alltså fortfarande högre för kvinnor än för män.

Kan se en koppling mellan stress och sjukdomar

I genomsnitt insjuknar kvinnor tio år senare än män av hjärtsjukdom och den bakomliggande faktorn för det anses vara det kroppsegna könshormonet östrogen.

Fram till drygt 55 år har kvinnorna generellt sett en hög nivå av det goda skyddande kolesterolet HDL, men i samband med att östrogenet sjunker, sjunker också nivåerna av det skyddande kolesterolet och risken för hjärt- kärlsjukdomar ökar.

Före klimakteriet har kvinnorna ett skydd med sitt östrogen. Men inom forskningen, både i Sverige och internationellt, har man länge rapporterat om hur stress och rökning hos yngre kvinnor ökat risken för hjärt- och kärlsjukdomar och hur kvinnors livssituation direkt kan påverka hälsan.

Medan män oftast visar en sårbarhet för stress i arbetslivet, blir kvinnor mer sårbara för stress i hemmiljön. I synnerhet om man lever i en destruktiv relation.

Kvinnors stress från både arbete och familjeliv kan kopplas ihop med att kvinnor har fler sjukdomar, jämfört med män.

- Det är lättare för oss här i Sverige att se kopplingen eftersom vi har så bra patientregister.

Man får ett stort material när man tittar på hela befolkningen och kan koppla de här registren till olika sjukdomar.

- De olika sjukdomarna upptäcks vid infarkten. Kvinnorna har helt enkelt ett sämre utgångsläge.

Kvinnor får annan behandling och läkemedel mot hjärtinfarkt

Kronisk lågintensiv stress hela tiden är inte bra för någon, men man vet också att många funktioner och mekanismer som är relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar, är olika för män och kvinnor. Skillnaderna kan bland vara livsavgörande.

Brustet hjärta är till exempel en relativt nyupptäckt sjukdom som nästan enbart drabbar äldre kvinnor efter svår akut stress.

Studier visar till exempel också att fler kvinnor än män visar på en nedsatt njurfunktion i samband med sin hjärtinfarkt.

Och trots att man sedan länge känt till att kvinnliga hjärtinfarktpatienter drabbas hårdare och dör oftare än män som drabbats av hjärtinfarkt, är forskningen inte könsspecifik; det forskas mer på män än kvinnor.

Olika studier har också visat kvinnor inte får lika bra uppföljande behandling vid sin infarkt som män. Kvinnor får inte lika mycket läkemedel, och inte samma läkemedel. De får inte heller lika ofta ballongvidgning.

- Studier visar också att det kan ta längre tid för kvinnor att får en kranskärlsröntgen, det tar längre tid att få komma till en hjärtintensivavdelning och man får vänta längre på en utredning, säger Johanna Berg.

Det kan också skilja i rehabiliteringen efter en infarkt.

Livsstilen viktig 

- Vi vet nu hur hårt kvinnor drabbas vid hjärtinfarkt och vi vet ju också vilka riskfaktorer som orsakar hjärtinfarkt, säger Johanna Berg.

- Det gäller att kolla upp hur kvinnorna har det.

Att få en tidig, snabb och säker diagnos på vårdcentralen och att få kännedom om livsstilens betydelse för att förebygga hjärtinfarkt, är speciellt viktigt för kvinnorna.

Bröstsmärta är ett säkert symtom för alla hjärtinfarktpatienter. Men även här kan det skilja sig mellan kvinnor och män.

I studien visas att medan männen oftast hade tre olika symtom, kunde kvinnorna uppvisa upp till åtta olika symtom.

Livsstilens betydelse gäller dock för alla. Och innan intervjutiden är över försäkrar sig Johanna Berg om att några uppmaningar kommer på pränt.

- Se till att inte röka, ha koll på blodtrycket, ät frukt och grönt, undvik mättat fett, måttligt med alkohol och salta mindre på maten.

- Rör också på dig i minst en halvtimma om dagen; vanlig vardagsmotion räcker, med kanske kan man höja pulsen lite med hårdare träning ett par gånger i veckan.

Text: Birgit Andersson

Tecken på hjärtinfarkt

Symtom på hjärtinfarkt

Symtomen på hjärtinfarkt kan yttra sig lite olika för kvinnor och män. Men för både kvinnor och män gäller en tryckande smärta mitt i bröstet, matsmältningsliknande besvär, ryggsmärtor, yrsel, illamående och kräkningar. Andra vanliga hjärtinfarktsymtom är kallsvett, trötthet, andnöd och ont i en arm.

Kvinnor uppfattar inte hjärtinfarkten

Ofta uppfattar inte kvinnorna att de har fått hjärtinfarkt och tenderar därför att vänta för länge innan de söker akutvård. Symtomen relateras helt enkelt inte till hjärtat, utan man tror att symtomen beror på något annat.

Bröstsmärtor dominerande

Hos alla som drabbas av en hjärtinfarkt är bröstsmärtorna det helt dominerande symtomet. Smärtorna är ihållande, skärande, brännande eller tryckande.

Ibland känns det som det klämmer åt kring hjärttrakten. Obehaget eller smärtan kan avta men kan komma tillbaka inom några minuter. Man kan inte påverka smärtan genom olika kroppsrörelser.

Smärta i bröstet längre än 15-20 minuter

Om smärtan varar längre än 15-20 minuter trots vila, tyder detta på en hjärtinfarkt. Smärtan strålar ut med värk eller smärta i bägge armarna, framförallt i vänster arm. Även nacken, ryggen, käkarna eller magen påverkas av obehaglig värk.

Andra symtom som värk i ryggen, hjärtklappning och yrsel

Det vanligaste symtomet, bröstsmärta, delar kvinnorna med männen. Men kvinnorna uppvisar ibland mer värk i ryggen, hjärtklappning och yrsel. Kvinnorna brukar också uppvisa fler symtom än männen.

Tysta hjärtinfarkter

Det finns också tysta hjärtinfarkter som kan gå helt obemärkta förbi, men ändå lämna ett ärr i hjärtat och öka risken för en ny infarkt. Tack vare ultraljudsteknik kan sjukvården idag enklare upptäcka om en patient haft en tyst hjärtinfarkt tidigare. Tysta hjärtinfarkter drabbar oftare kvinnor.

KÄLLA: Sahlgrenska akademin

Länk till avhandlingen Women and acute myocardial infarction - studies of symptoms, mortality and prognosis, Johanna Berg, Institute of Medicine. Department of Molecular and Clinical Medicine.