Allt du vill veta om egenvård

Det pratas ofta om egenvård men vad menas egentligen med begreppet? Och vad är viktigt att tänka på när du ska ge vård till dig själv? Status går igenom innebörden av ordet som är på så mångas läppar.

Det är egentligen ingen som har ensamrätten att avgöra vad som menas med egenvård. Har du exempelvis bestämt dig för att bättra på kondisen genom att gå dagliga stavgångspromenader kan du ju kalla det för egenvård. Du gör på eget initiativ en hälsoinsats för dig själv helt enkelt.

Men egenvård används även som en term inom sjukvården och definitionen styrs då av lagar och noggranna myndighetsföreskrifter.

– Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan, förklarar Anders Alexandersson, jurist på Socialstyrelsen.

Rent formellt, om man ska använda sjukvårdens definition av ordet egenvård, är regelbunden motion med andra ord inte egenvård om inte någon professionell inom vården ordinerat eller tipsat dig personligen om att öka just den fysiska aktiviteten. Men givet att någon medicinskt utbildad personal gett dig råd om insatser du kan utföra på egen hand är tolkningen av som kan ingå i egenvård dock väldigt bred.

– Att du hämtar ut läkemedel du fått på recept och tar de enligt anvisningarna är ett exempel på egenvård. Att du börjar använda stödstrumpor eller smörja huden med en receptfri salva efter att en sjuksköterska gett dig det rådet är det också en form av egenvård, säger Anders Alexandersson.

Den tekniska utvecklingen har förändrat egenvårdsmöjligheterna. Personer med förmaksflimmer kan numer på egen hand ta sitt INR-värde för att hålla koll på blodets koagulationsförmåga utan att behöva besöka en vårdcentral. Det är bara ett exempel på provtagningar som kan göras i hemmet idag.

När man pratar om egenvård ur hälso- och sjukvårdens perspektiv finns bestämmelser för hur ansvaret fördelas mellan professionen och den enskilda individen. Sjukvårdspersonalen har en viktig uppgift när de gör bedömningen om en person är kapabel att klara av en vårdinsats utan den medicinska professionens hjälp och ansvarar också för att patienten följs upp.

– Att det som bestämts kring egenvården dokumenteras har stor betydelse. Det är viktigt för patientsäkerheten, säger Anders Alexandersson.

När det gäller lagar och ansvarsfördelning kan gråzonen av hur begreppet egenvård tolkas möjligtvis ställa till det lite. När Socialstyrelsen hösten 2017 publicerade en kartläggning av hur hälso- och sjukvården arbetar med egenvårdsinsatser konstaterar myndigheten att uttrycket egenvård har skilda betydelser. I såväl fackspråket som i allmänspråket används egenvård i sammanhang som inte har med hälso- och sjukvården att göra. Socialstyrelsen planerar därför att påbörja ett arbete med att göra tydligt vad som avses med begreppet enligt egenvårdsföreskriften.

För på många håll i samhället pratas det om egenvård. Det används exempelvis flitigt inom Riksförbundet HjärtLung. Marie Ekelund är ansvarig för utbildningar och livsstilsprojekt på Riksförbundet HjärtLung och är själv sjuksköterska i grunden. Hon är medveten om sjukvårdens definition av ordet egenvård men menar att det är ett utmärkt ord för att beskriva de insatser som varje person själv kan göra för att må bättre, även utan vårdens inblandning.

– På några håll i landet har Riksförbundet HjärtLungs eftervårdsombud börjat kalla sig egenvårdsombud istället. Det tycker jag är bra eftersom ordet fokuserar på det friska och signalerar möjligheterna med att kunna ta ett eget ansvar för sin hälsa, säger Marie Ekelund.

Marie Ekelund har varit drivande i flera projekt inom Riksförbundet HjärtLung som bygger på just ett ökat stöd för egenvård. Det är bland annat patientutbildningar för personer med KOL, hjärtsvikt och förmaksflimmer och en satsning på att erbjuda hälsocoacher som kan peppa och vägleda vid behov av livsstilsförändringar. Marie Ekelund menar att fokus på egenvård är rätt väg att gå för att höja människors livskvalitet.

– En av de första frågorna i utbildningsmaterialet till patientutbildningarna är vem som är viktigast för att man ska må bra trots sin sjukdom. Det är lätt att tänka att den medicinska expertisen har störst betydelse men svaret är att det är du som patient som främst kan påverka hur du klarar av att leva ett gott liv, säger Marie Ekelund.

Marie Ekelund menar att egenvårdssatsningar gynnar både den enskilda individen och samhällets ekonomi. Med ett ökat eget inflytande över sin vård förbättras hälsan och livskvaliteten och därmed minskar behovet av kostsamma sjukhusinläggningar.

– Egenvård är extra betydelsefullt för flera av våra medlemmar med kroniska tillstånd. För dem saknas botande läkemedel. Medicinerna är bara en grund för att orka med de så viktiga livsstilsåtgärderna som man själv styr över.

 

Fakta – det här är egenvård:

Inom hälso- och sjukvården är egenvård en term som beskriver åtgärder som någon vårdpersonal bedömt att en patient kan utföra utan sjukvårdens hjälp. Alltifrån enkla såromläggningar till avancerad hantering av medicinsk utrustning i hemmet kan vara egenvård.

Egenvård används även allmänt i samhället som ett begrepp för att beskriva det en person kan göra på egen hand för att må bra utan att någon vårdprofession behöver vara inblandad.

När egenvården är del i en behandlingsplan inom hälso- och sjukvården ska den planeras så att den kan utföras på ett säkert sätt. Av planeringen av egenvården ska det framgå:

  • Vilken åtgärd som har bedömts som egenvård.
  • Om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården.
  • Hur information och instruktioner till dem som ska utföra egenvården ska ges.
  • Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patienten har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården.
  • Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patientens situation förändras.
  • När en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras.

Källa: Socialstyrelsen