KBT hjälper hjärtpatienter
Ny svensk forskning visar att stresshantering genom kognitiv beteendeterapi, KBT, kan skydda hjärtpatienter mot återinsjuknande.
– Ju fler gånger patienterna hade deltagit i gruppträffarna, desto lägre var risken att de skulle insjukna igen, säger läkaren Mats Gulliksson, som nyligen presenterat resultaten från studien i en avhandling.
Han och hans forskarkolleger har i drygt nio år följt 362 hjärtpatienter som skrivits ut från Akademiska sjukhuset i Uppsala och fått fortsatt behandling i primärvården. Hälften av patienterna lottades till att förutom den vanliga vården också få hjälp av kognitiv beteendeterapi för att minska stressnivån i vardagen.
Vid upp till 20 träffar under ett års tid fick patienterna i KBT-gruppen lära sig hur en stressig livsstil påverkar hjärtat och hur man kan minska stressnivån. Det handlade om tålamodsträning men också om att lära sig hantera känslor som fientlighet, ångest och oro på ett mer konstruktivt sätt. Negativ stress utlöses inte bara av det otåliga och aggressiva beteendet som utmärker personer med så kallat typ A-beteende. Även att känna sig skuldbelagd och oroa sig över exempelvis relationer och att ha brist på socialt stöd i sin omgivning utlöser negativa stressreaktioner.
Patienterna träffades för samtal i grupper om fem till nio personer. Till en början handlade det om att identifiera olika problem som deltagarna hade och sedan att formulera individuella målsättningar. Efter varje träff fick deltagarna med sig hemuppgifter. Syftet med uppgifterna var att patienterna skulle få chans att testa nya beteenden och idéer för att lösa olika problem i vardagen.
Grupperna leddes av psykologer eller sjuksköterskor som hade utbildning i kognitiv beteendeterapi.
– Grupperna var könsuppdelade eftersom erfarenheten visat att gruppdynamiken blir bättre på det viset. I övrigt hade patienterna ingenting mer gemensamt än sin hjärtsjukdom, berättar Mats Gulliksson.
Patienterna i de båda grupperna fick svara på frågor om sitt välbefinnande och man undersökte också en rad traditionella riskfaktorer som blodfetter, blodtryck, vikt och magomfång.
Efter nio års uppföljning hade KBT-gruppen 41 procents lägre risk för återinsjuknande i en kardiovaskulär sjukdom och 45 procents lägre återinsjuknanderisk i en ny hjärtinfarkt jämfört med kontrollgruppen. Resultatet gällde efter justering för olika bakgrundsfaktorer som ålder, kön, civilstånd, utbildning, rökvanor och andra samtidiga sjukdomar. När det gällde traditionella riskfaktorer fanns ingen skillnad mellan grupperna.
– Det var alltså beteendeterapin i sig som hade en skyddande effekt men vi vet inte varför. Antagligen finns det kopplingar mellan det psykiska och det biokemiska som vi ännu inte har kunskaper om.
En faktor som kan ha påverkat resultatet var att behandlingen med blodfettsänkande statiner var vanligare i KBT-gruppen. Statiner har en väl känd hjärtskyddande effekt hos infarktpatienter.
Mats Gulliksson tror dock inte att statinerna förklarar sambandet.
– Vi såg ingen skillnad i nivåerna av blodfetter mellan grupperna och dessutom förstärktes de positiva effekterna ju fler gruppträffar deltagarna gick på. Det talar för att behandlingen hade effekt.
Mats Gulliksson hoppas att beteendeinriktade insatser för stresshantering i framtiden ska bli ett komplement till den befintliga vården och rehabiliteringen av hjärtpatienter.
– I hjärtskolorna på sjukhusen borde patienterna kunna få denna hjälp. Det borde också vara möjligt för primärvården att erbjuda patienterna den här stöttningen. Det är en biverkningsfri och inte särskilt kostnadskrävande metod som sparar liv och ger ökad livskvalitet.