Historik
Utveckling.
Gud nåde den som blev sjuk för 150–200 år sedan. Då fanns knappt några läkare eller vetenskapligt utprovade mediciner tillgängliga. I stället var de flesta hänvisade till traktens kloka gumma/gubbe eller till sina egna kunskaper. I bästa fall byggde huskurerna på läkeörter, i sämsta fall byggde boten på ren vidskepelse, något som levde kvar en bit in på 1900-talet i flera trakter.
I dag vet vi ju att många sjukdomar orsakas av virus och bakterier, men förr hade man inte den kunskapen. Man trodde att det var onda makter eller de underjordiska som låg bakom.
Så sent som på 1950-talet grasserade TBC i Sverige. En sjukdom som krävde många liv. För dem som klarade sig innebar det lång tid på Sanatorium och/eller sjukhus. Frisk luft, gasning och operation var den vanligaste typen av behandling. Det var inte ovanligt att den som överlevde och blev frisk fick klara sig med en halv lunga resten av livet.
En stor gren inom folkmedicinen förr var läkeörter och de kunde faktiskt ha effekt.
Flera gamla örtkurer har fått vetenskapligt stöd genom åren och deras läkeämnen har sedan ingått i läkemedel eller kopierats och framställts syntetiskt. Flera hjärtmediciner utvanns förr ur läkeväxter, som till exempel digitalis och belladonna.
Fram till 1960-talet fanns läkeörter att köpa på apoteken, då kunde man också köpa "undermediciner" som Sloan's liniment, Hoffmans droppar eller Kamferdroppar. Min farmor hade hjärtproblem och det hände att jag som barn fick en sockerbit med en droppe Hoffmans droppar på.
Under 1970- och 1980-talen upptogs en stor del av vårdplatserna på sjukhusen av hjärt–kärlsjukdomar. Vi hade fått en ny folksjukdom som orsakade många dödsfall och medicineringen bestod då huvudsakligen av Waran och Nitroglycerin. Det senaste gisslet är Corona-pandemin och den är definitivt inte över än. Men med tanke på hur sjukvården under de sista 50 åren har utvecklats så får vi försöka vara lite positiva. När det gäller den medicinska utvecklingen inom inom hjärt- och lungsjukdomar tycker jag att vi kan vara både positiva och stolta eftersom vi är medlemmar i HjärtLung som haft stor betydelse inom den medicinska utvecklingen för dagens hjärt/lungsjuka.
Det var så det började.
Platsen för vår första lokal, Kattsundsgatan 2. Målning av Åke Waldemar Larsson 1961
Det första protokollförda sammanträdet för bildandet av Understödsföreningen för fattiga lung-tbc-sjuka i Malmö stad hölls måndagen den 12 oktober hos Lars Andersson i dennes bostad.
Det finns goda skäl att belysa vad som skedde på 30-40 och 50-talen.
Det handlade så oerhört mycket om fattigdom, oro för familjerna och svårigheterna att komma tillbaka till ett normalt liv. Dock kan vi med glädje konstatera att fattigdomen och tiggeriet har fått ge vika för välstånd och medinflytande och vi tror att vår förenings opinionsbildande verksamhet bidragit till denna utveckling.
En dominerande arbetsuppgift var insamling av pengar hos företag och enskilda där behållningen delades ut till behövande medlemmar så att dessa tillsammans med sina barn kunde fira en dräglig jul. Beloppen var inte stora men med 50 kr kom man långt på den tiden. Man hade under långa sjukperioder vant sig vid att leva med knappa resurser.
1961 kom en stor förändring av inriktningen av verksamheten. Då anslöts även de hjärtsjuka.
Detta var en ny sjukdomsgrupp vars sjukdom drabbade människor ur alla samhällsklasser.
Tiderna hade också förändrats såtillvida att kampen för brödfödan inte blev dominerande.
Vi kunde nu inrikta oss på att bevaka medlemmarnas rättmätiga krav på en god hälso- och sjukvård.
För att belysa hur det såg ut från början, ska vi gå tillbaka till det år föreningen bildades: 1936.
Ett bra sätt att få en inblick i historien är att titta på gamla styrelseprotokoll. Vi ska nu göra några axplock ur originalprotokollen från de första åren.
Styrelsemöte 17.11.36
Medlemmen Arvid Bengtsson hade till styrelsen inlagt en ansökan om 50:- hjälp till utlösandet av sitt dragspel. Detta blev avslag på den grund att föreningens ändamål går emot utlämnandet av sådan hjälp.
Föreningsmöte 18.12.36
Ordföranden upplyste om att julutdelningen äger rum måndagen den 21.12.36.
Styrelsemöte 19.12.36
Sängliggande patienter förelades av syster Hilma och samtliga tilldelades 25:- per man.
Året 1936 var nu tillända, men den täta mötesfrekvensen skulle komma att fortsätta en lång
tid framöver. Hjälpbehovet var stort och problemen hopades.
Landets lungsjuka tog första steget till ett Riksförbund genom bildandet av De lungsjukas eftervårdskommité. Detta skulle också sätta sin prägel på arbetet i Malmöföreningen.
Föreningsmöte 15.1.37
Ordföranden föredrog en skrivelse från kommittén för de lungsjukas eftervård samt läste upp styrelsens förslag till svar på denna skrivelse.
Mötet yttrade sig livligt om saken. Styrelsen fick i uppdrag att ständigt hålla kontakten med Stockholmarna. Det här var början till ett långt och slitsamt arbete för att successivt förbättra de lungsjukas situation i samhället. Konvalescentvården, socialpolitiken och situationen på arbetsmarknaden var frågor som diskuterades men det skulle dröja många år innan lösningar på problemen kunde skönjas.
Styrelsemöte 1.4.37
Yrkades att någon extra utdelning av smör ej skulle äga rum under april månad. Beslöts att saken skulle bordläggas till sammanträdet efter den 15.4 då inventering av överblivet smör skulle vara verkställt.
Det var verkligen inget aprilskämt - här kommer fortsättningen.
Styrelsemöte 15.4.37
Styrelsen beslöt att medlemmarna under sista hälften av april skulle erhålla ½ kg smör utöver vanlig ranson.
Diskuterades utgivandet av en publikation samt att tillsätta en redaktionskommitté.
Föreningsmöte 15.6.37
Segerfelt föreslog ingivandet av en skrivelse till stadsfullmäktige med ansökan om anslag för utdelning av mjölk under sommarmånaderna på grund av dispensärens indragning av denna utdelning.
Lars Andersson föreslog att styrelsen skulle få uppdraget att ingå med en anhållan till regeringen om fortsatt utdelning av smör, ost och mjölk.
Detta blev mötets beslut.
Här ska man komma ihåg att i dåtidens behandlingsmetoder då det gällde tbc ingick kraftig gödning av patienterna. Det var alltså oerhört viktigt att ha tillgång till fetter i form av smör, ost och mjölk.
Idag har lungsjukdomarna minskat medan hjärtsjukdomarna tyvärr har ökat.
På föreningslokalen anordnas med jämna mellanrum utbildning i hjärt-lungräddning, kostcirklar, stresshantering m.m.
Föreningen har idag ca 390 medlemmar och ser framtiden an med tillförsikt.