Efter att ordförande Åsa Prytz hälsat alla välkomna så kom hon in på scenen, Lena Maria Vendelius bosatt utanför Jönköping. Flickan som 1968 föddes utan armar och bara med ett helt ben, det andra var bara hälften så långt som det normala. Tänk att hon vid tre års ålder lärde sig simma och vid 18 år deltog hon i sitt första SM inom handikappidrotten. År 1988 var hon med i Paralympics i Seoul , Sydkorea. Hon tog examen vid Stockholms Kungliga Musikhögskola och efter det har hon turnerat runt över hela världen med sin sång. I Japan har hon varit över 50 gånger. 1990 gick hon med som konstnär i Mun och Fotmålarna och 1998 blev hon utsedd till årets Smålänning vilket hon uttryckte med stolthet.

Lena Maria började med sången ” Vi behöver alla nån, särskilt jag”.

Hon berättade om butiken Mun -och Fotmålarna som de haft i Jönköping men fick lägga ner men istället finns en webbutik. I föreningen finns bara seriöst arbetande konstnärer. Det gemensamma för medlemmarna är att ingen kan använda sina händer men ändå älskar att utföra sina konstverk.

Lena Maria varvade sitt berättande med sång och berättelser samt sin egen livsberättelse. Denna positiva, glada människa som spred glädje med sång och berättande berörde alla som satt i kyrksalen och när sista tonen klingat ut stod alla upp och applåderade.

En mycket rörd Åsa steg upp på scenen och tackade för en helt fantastisk timme och självklart blev det ett extranummer, en vacker sång om advent. Lena Marias slutord löd ”Livet är som en protes, alltid skaver det någonstans, det gäller oss alla med eller utan protes”

En rörd Åsa Prytz tackar Lena Maria med blommor

I källaren stod som vanligt borden dukade av föreningens duktiga Trivselgrupp och där även Lena Maria hade ett bord med olika alster som var till salu. Eftermiddagen avslutades med allsång.

Text och foto

Agneta Json Granemalm