Ojämlik behandling när hjärtat rusar

Kvinnor med förmaksarytmi har haft sina besvär i snitt sex år längre än män innan de blir remitterade till kurativ behandling. Detta trots att de har svårare symtom än män med samma problematik. Det visar ny forskning vid Karolinska universitetssjukhuset. 

Oregelbunden eller snabb hjärtrytm, är ett relativt vanligt tillstånd. Både äldre och yngre personer kan drabbas. Det finns olika typer av arytmier. Hos yngre personer är förmaksarytmier, så kallad AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT) en vanlig orsak till hjärtrytmrubbning. Hjärtfrekvensen kan nå över 200 slag per minut under takykardiepisoderna när hjärtat rusar.

Det är i studier sedan tidigare visat att kvinnor med denna typ av arytmi upplever mer symtom än män med samma diagnos. Kvinnorna har oftare hjärtklappning, högre hjärtfrekvens och mer andfåddhet, yrsel och bröstsmärta än män.

När det gäller hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer som oftast drabbar äldre personer visar forskning att kvinnor upplever en lägre livskvalitet och sämre funktionsförmåga jämfört med män med samma diagnos. Det är också visat i internationella rapporter att det dröjer längre tid innan kvinnor får behandling för sina hjärtrytmrubbningar.

Carina Carnlöf, legitimerad sjuksköterska och doktorand på Tema Hjärta och Kärl, Karolinska universitetssjukhuset, ville undersöka hur förhållandena såg ut i Sverige. De senaste åren har hon utifrån ett genusperspektiv forskat på handläggningen av personer med förmaksarytmier och förmaksflimmer samt hur de upplever sin hälsorelaterade livskvalitet. Över 200 patienter som rekryterades i Stockholmsområdet och Mälardalen deltog i studien av hur patienter med AVNRT handläggs och blir bemötta i sjukvården. Resultaten bekräftar internationella rapporter.

Carina Carnlöf, legitimerad sjuksköterska och doktorand på Tema Hjärta och Kärl, Karolinska universitetssjukhuset.

- Vår forskning visar att kvinnor med förmaksarytmier till exempel AVNRT, i genomsnitt får gå med sina besvär sex år längre än männen innan de blir remitterade till ablationsbehandling, säger Carina Carnlöf. Många kvinnor uppgav att de inte blev trodda när de berättade om sina hjärtsymtom. Läkarna tolkade symtomen som panikångest, stress och hänvisade till kvinnornas livssituation. Upplevelsen att inte blir tagen på allvar var störst hos de kvinnor som sökte för sina besvär på vårdcentral.

Ablation innebär behandling med värmeenergi eller kyla i hjärtmuskeln. Behandlingen avlägsnar den extra förbindelsen som ger upphov till det elektriska kaoset i hjärtat. Orsaken till arytmin tas därmed bort: i 95-99 procent av fallen slipper patienterna med AVNRT sina besvär efter ablationen. Men trots att kvinnor har mer symtom detta får de vänta längre på behandling och det beror inte på att de är skeptiska mot behandlingen.

- Vi frågade om det i enkäten. Kvinnorna tackade jag i lika hög utsträckning som män när de väl blev erbjudna ablationsbehandling. Många uppgav att de önskade att de hade fått sin ablation tidigare.

Carina Carnlöf undersökte också upplevelserna hos personer med förmaksflimmer – 242 personer - lika många män som kvinnor deltog i den studien. Samtliga väntade på att få genomgå lungvensisolering. Det är en form av ablation som visat sig fungera bäst på patienter som har korta flimmerattacker.

- Patienterna med förmaksflimmer efterfrågade mer information om sjukdomen och behandlingen. Det gällde både kvinnor och män. Vi såg ingen skillnad mellan män och kvinnor hur snabbt de blev remitterade för lungvensisolering, vilket är positivt.

Förekomsten av förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Deltagarna i denna studie var också äldre än de personer som ingick i studien om förmaksarytmi.

Förmaksflimmerpatienterna uppgav att livskvaliteten påverkades mycket av sjukdomen. De beskrev att sömnen var störd, att de var trötta och inte orkade lika mycket som förr. De uppgav att de promenerade långsammare, att det var tungt i uppförsbackar och de skötte inte lika mycket hushållsarbete som tidigare. De hade också mindre ork till sociala aktiviteter.

De yngre patienter som hade förmaksarytmier upplevde att de mådde bra när de inte hade hjärtrusningar men det var psykiskt tungt och ångestskapande att inte bli trodd av sjukvårdspersonal och anhöriga utan istället bli stämplad som psykiskt labil. Många beskrev att de tyckte det var pinsamt när de fick hjärtrusningar under möten eller föreläsningar. En kvinna uppgav att hon när hon fick hjärtrusningar på jobbet brukade låsa in sig på toaletten och göra yoga och andningsövningar i ett försök att bryta attackerna.
- Det är viktigt att sjukvårdspersonal lär sig tyda beskrivningar av arytmier korrekt och tänker bortom panikångest och stress, menar Carina Carnlöf. Om man som patient upplever att man inte får hjälp av sin husläkare ska man söka kardiolog.

Som patient är det bra att ta pulsen och mäta hur snabbt hjärtat slår samt försöka bedöma om den är jämn eller ojämn.

- Detta tillsammans med information om hur arytmin startar och upphör är ett bra underlag när läkaren ska ställa diagnos, säger Carina Carnlöf. Rent praktiskt för att bryta arytmin kan man försöka krysta, utföra valsalva manöver** eller dricka kallt.

Forskningen som fått ekonomiskt stöd av Riksförbundet HjärtLung väntas bli publicerad i vetenskaplig tidskrift under våren.
Text: Ulrika Juto
** En metod för tryckutjämning som innebär att man kniper ihop näsan med fingrarna, stänger munnen och sedan försöker trycka ut luft genom näsan utan att kinderna sväller upp vilket skapar ett tryck som öppnar öronkanalerna.

Fakta: Hjärtarytmier

Arytmi innebär att hjärtats rytm inte är normal. Det kan handla om att hjärtslagens hastighet och regelbundenhet. Orsaken till alla arytmier är att de elektriska signalerna i hjärtat inte fungerar som de ska. Rytmrubbningar kan vara alltifrån ofarliga till livshotande tillstånd. Två vanliga former av arytmier är AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT), förmaksflimmer (FF). Bland yngre patienter är AVNRT vanligast.

Under takykardiepisoderna när hjärtat slår för fort kan hjärtfrekvensen nå över 200 slag per minut. Detta ger symtom i form av hjärtklappning, andfåddhet, yrsel, angina och hjärtinfarkt. AVNTR behandlas framgångsrikt med ablation. Ablation innebär behandling med värmeenergi eller kyla i hjärtmuskeln. Speciella elektroder förs in i det området i hjärtat som orsakar hjärtrusningen. Ofta handlar det om en medfödd extra elektrisk förbindelse som kan tas bort. Med hjälp av EKG från insidan av hjärtat kan hjärtläkaren se att elektroden ligger i exakt läge och därefter bränna bort den extra ledningsbanan. Det är en botande terapi för patienter med AVNRT.

Hos äldre patienter är FF vanligast. Mer än fem procent av befolkningen över 65 år har FF. Då slår förmaken fort och oregelbundet. Synkroniseringen med kamrarna förloras, vilket leder till försämrad pumpförmåga. Symtomen liknar de vid AVNRT men kan på grund av längre ihållighet leda till hjärtsvikt och komplikationer i form av blodproppar. Rytm- och frekvensreglerande läkemedel är förstahandsbehandling vid förmaksflimmer. Om dessa läkemedel inte ger effekt kan ablation, så kallad lungvensisolering, genomföras. De allra flesta som har förmaksflimmer får behandling med blodförtunnande läkemedel som minskar risken för blodpropp.