Kaos i hjärtats förmak

För snabb hjärtrytm kallas takykardi; hjärtat får inte tillräckligt med blod mellan slagen. Snabb hjärtrytm ger symtom som yrsel, stroke och i värsta fall hjärtstopp.

Vid för långsam hjärtrytm, bradykardi, kan hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med syre i kroppen. Symtomen är ofta trötthet och yrsel.
Den vanligaste hjärtarytmin kallas förmaksflimmer. Hjärtat slår fort och oorganiserat med upp till cirka 400 slag per minut.

– Förmaksflimmer är ett stort problem. Har man väl fått förmaksflimmer en gång är det mer regel än undantag att det kommer att kvarstå, säger Carina Blomström Lundqvist, professor i kardiologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Behandlingen är i första hand läkemedel, men hälften av patienterna svarar inte på läkemedelsbehandling, och om patienten har hjärtsvikt går det inte att använda de flesta tillgängliga rytmstabiliserande preparaten, säger Carina Blomström Lundqvist.

Ökad risk med åldern

Risken för förmaksflimmer ökar med åldern. Mer än femton procent av alla över 65 år riskerar att få den här störningen i hjärtats rytm, men vissa kan få förmaksflimmer redan i 20-årsåldern. Orsakerna är bara delvis kända, men det finns ett starkt samband mellan förmaksflimmer och andra hjärt- kärlsjukdomar.

En del hjärtrytmrubbningar är ärftliga och har kunnat påvisas i vissa släkter. Man räknar idag med att cirka 200 000 personer i Sverige lider av förmaksflimmer.

– Antagligen är siffrorna det dubbla, säger Carina Blomström Lundqvist. Många patienter söker aldrig för spontana attacker och blir därför svåra att fånga in.
– Att hjärtat plötsligt slår ett extraslag är inget ovanligt och det är ofta helt ofarligt. Men kraftiga ihållande rytmrubbningar i hjärtats kammare, kan ge så svåra symtom att det i värsta fall leder till hjärtstopp och död.
– Risken för hjärtstopp har minskat i och med att vi fått bättre behandlingsmetoder mot förträngningar i kranskärlen, men dödligheten i kardiovaskulära hjärtsjukdomar är fortfarande den dominerande orsaken till dödlighet. Hjärtstopp och hjärtsvikt svarar till exempel för högre dödlighet än cancer.

Läkemedel första behandlingsalternativet

Första behandlingsalternativet vid arytmi är läkemedel dominerande. Men svarar inte arytmipatienten på läkemedel, finns det idag en rad andra behandlingsmetoder.

Om hjärtat slår för snabbt prövas ofta så kallad ablation.

Ablation vid förmaksflimmer

Vid en ablation placeras tunna sladdar (katetrar) i hjärtat, via ett kärl i ljumsken. Hjärtat stimuleras och ofta startas en hjärtklappning för att identifiera orsaken. Ablation av förmaksflimmer är en mer avancerad form av behandling. Kateterspetsen värms upp, eller kyls ned, och det drabbade området i vänster förmak eller i lungvenerna isoleras elektriskt från annan omkringliggande vävnad.

– Vid attackvisa flimmer brukar upp till sjuttio procent av patienterna bli av med sina besvär och må bättre, säger Carina Blomström Lundqvist.
– Har man ett mer ihållande förmaksflimmer, får ungefär hälften av patienterna hjälp med en ablation.

Implanterbar defibrillator, ICD

Behandling med implanterbar defibrillator, ICD, är en beprövad metod för att förhindra snabba, livshotande hjärtrytmrubbningar från kamrarna.
Den inopererade defibrillatorn beräknar tiden mellan varje hjärtslag och kan på några sekunder upptäcka ett kammarflimmer.

Med hjälp av inopererade tunna sladdar i hjärtat, ger apparaten en elektrisk chock som slår ut kaoset i hjärtat och får det att återgå till normal rytm.

Behandlingen används huvudsakligen i förebyggande syfte där patienten visat tydliga risker på att drabbas av rytmrubbningar.

– Det är väl känt att ICD minskar risken att dö i allvarlig rytmrubbning, jämfört med behandling med läkemedel, säger Carina Blomström Lundqvist. Hon tycker att inopererade defibrillatorer används för sällan i Sverige.

Underbehandling i Sverige

– Vi har en klar underbehandling på det här området, trots att behandlingen funnits i många år och att stora internationella studier visat nyttan med ICD, säger hon.
– Man har lyckats mycket bättre i andra länder. I Tyskland opereras det till exempel in dubbelt så många defibrillatorer per invånare, jämfört med hos oss.
– ICD är en förebyggande behandling och kanske beror underbehandlingen på ren okunskap eller helt enkelt på restriktioner i budgeten inom sjukvården. Har du hjärtinfarkt får du omedelbar hjälp, men det är inte självklart att vården senare utreder om du efter din hjärtinfarkt fått en nedsatt vänsterkammarfunktion och behöver en förebyggande behandling med ICD.

Pacemaker hjälper hjärtat

En tredje behandling vid hjärtrytmrubbningar kallas pacemaker.
En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn och stabil rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är för långa pauser mellan hjärtslagen, eller för långsam hjärtrytm.

Pacemakern består av en dosa och en eller flera elektroder. Dosan opereras in under huden på bröstkorgen och elektroderna placeras i hjärtat.

Elektroderna känner av hjärtrytmen och avger vid behov en elektrisk impuls som får hjärtat att dra ihop sig.

Ibland kan även personer som inte har fel på hjärtrytmen ha nytta av en pacemaker. Det gäller först och främst vid hjärtsvikt med symtom som andfåddhet, trötthet eller vätskeansamling i kroppen.

"Doktorerna ges inte tid att forska"

Den svenska hjärtforskningen håller hög klass, poängterar Carina Blomström Lundqvist.

Men på samma sätt som hon är kritisk mot en underbehandling av inopererade defibrillatorer, uttrycker hon en oro vad gäller framtiden för svensk klinisk forskning; den patientnära forskning som utförs på sjukhusen.

– Den patientnära forskningen som har med utveckling av nya behandlingsmetoder och som kräver tid med patienterna är eftersatt, både vad gäller forskningsmedel och tid.
– Doktorerna ges inte tid att forska och är man inte framme i forskningen, kommer vi inte att kunna ta till oss de nya rönen. Det betyder sämre vård och att Sverige kommer att halka efter i såväl hjärtforskning som annan forskning, slutar Carina Blomström Lundqvist.

Text: Birgit Andersson

"Känns som en hästspark när defibrillatorn slår till"

"Det kom en dag hemma i duschen. Plötsligt kändes kraftiga rusningar i hjärtat och det gick inte över. På sjukhuset visade det sig att jag drabbats av takykardi, en arytmi där hjärtat slår snabbare än normalt."

Så beskriver Leif Olsson i Malmö sin första kontakt med hjärtarytmi. En dramatisk upplevelse som han med tiden skulle lära sig att leva med.
Leif har ett medfött hjärtfel, kallat Fallots tetrad, som innebär att hjärtat består av fyra fel.

I tjugoårsåldern opererades han för sitt hjärtfel och levde frisk fram tills han för tretton år sedan drabbades av sin första arytmi.

På sjukhuset fick han mediciner, men när Leif skulle skrivas ut och låg i undersökningsrummet för en sista kontroll, slog takykardin till igen.
– Hemma hade jag inte överlevt, säger Leif som fick en defibrillator inopererad.
– Jag är nu inne på min tredje defibrillator, men man vänjer sig aldrig. När defibrillatorn slår till, känns det som en hästspark och det är alltid ångestframkallande. När apparaten gjort sitt blir dock allt lugnt och som vanligt igen.

Under årens lopp har Leif också haft så svår hjärtsvikt att hjärtat börjar bli slitet. Därför utreds han nu för en eventuell hjärttransplantation.

I dag tar Leif Olsson det lugnt. Men han var under många år aktiv i Hjärt- och Lungsjukas förening i Malmö.

Där har han suttit i såväl länsföreningen som i den lokala föreningen. Leif var också pionjär vad gäller hjärt- lungräddning.
– Jag var en av de fem första i landet som utbildades i hjärtlungräddning. Vi åkte sedan runt i hela Sverige och utbildade medlemmar.

Text: Birgit Andersson