Hjärt-kärlrisk börjar tidigt

Redan vid tio års ålder finns det ett samband mellan kondition, fetma och ackumulationen av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Magnus Denckers forskning visar att de barn som hade sämst kondition hade fler riskfaktorer för hjärtinfarkt, som ökat blodtryck och mer bukfett.

Fysisk inaktivitet, fetma och låg maximal syreupptagningsförmåga (kondition) är alla etablerade, starka riskfaktorer hos vuxna för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom samt för att drabbas av en förtidig död. Hur dessa faktorer är förenade med varandra och även mot andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom har hos barn inte varit kartlagt på ett bra sätt.

Flertalet separata fakta talar för att det även är av betydelse att studera hur olika faktorer för ohälsa är relaterade till varandra redan tidigt i livet. Man vet att den arteriosklerotiska processen startar redan hos barn. Mindre än 50 procent av överviktiga tolvåringar blir normalviktiga som vuxna. Vilken ohälsa som detta kommer att medföra framöver är ännu inte känt.

Få studier på ansamlingen av riskfaktorer hos barn

Det är inte en orimlig tanke att exponering av olika riskfaktorer under lång tid, från barndomen, skulle vara farligare än om man exponeras enbart för det som vuxen. Det finns dock ytterst få studier där olika riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom har undersökts på ett brett och bra sett i barndomen. Tidigare studier hos barn har fram för allt undersökt vilken relation en enstaka riskfaktor har med till exempel fysisk aktivitet, fetma eller kondition. Att studera ansamlingen av riskfaktorer är betydligt ovanligare. Det är rimligt att just studera ansamlingen av riskfaktorer eftersom detta inte är ovanligt hos vuxna. Det är till exempel inte ovanligt att man hos en och samma individ finner både fysisk inaktivitet, fetma, dålig kondition och högt blodtryck.

Tio procent av ansamlingen av riskfaktorer beror på aktivitetsnivån

Risk för hjärt-kärlsjukdom börjar tidigtDe barn som vi undersökt var i snitt 10 år vid första undersökningen, de har sedan följts upp med nya undersökningar efter 2 och 4 år. Våra analyser hittills har varit baserade på den första undersökningen. De första analyserna var studium av endast enkla samband mellan fysisk aktivitet och fetma respektive kondition och vi fann att de som var mest aktiva också hade bäst kondition samt minst mängd fett (1-3). Nu har vi vidgat analysen och jämfört barnens fysiska aktivitetsnivå, både hur många minuter de promenerat och sprungit samt deras genomsnittliga aktivitetsnivå, jämfört med ansamling av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Cirka 10 % av ansamlingen av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kunde förklaras av barnens aktivitetsnivå (4). Det kan tyckas vara en smula lågt, men då skall man komma ihåg att det rör sig om friska 10-åriga barn.

Ökat blodtryck, mer kroppsfett och mer bukfett hos de med sämst kondition

Det är välkänt att en dålig kondition förutspår en för tidig död, både i hela befolkningen och hos patienter med känd hjärtsjukdom såsom hjärtsvikt eller kärlkramp. Vid den årliga Europeiska hjärtläkare-kongressen 2011 presenterade vi våra fynd om hur de undersökta barnens kondition var förenad med ansamling av andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom (5). Figur 1 visar fynden för pojkar och figur 2 för flickor. Den tredjedel av barnen som har lägst kondition hade klart ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom såsom ökat blodtryck, mer kroppsfett och mer bukfett.

Ökad mängd kroppsfett och bukfett ger större vänster förmak

Det borde vara välkänt att en epidemi av fetma sprider sig världen över och Sverige är tyvärr inget undantag. Hos vuxna och hos barn med fetma har man tidigare observerat en ökad storlek på vänster förmak, vilket inte är gynnsamt eftersom detta är förenat med en ökad risk för att drabbas av exempelvis förmaksflimmer eller blodpropp. Vi har även studerat detta, eftersom det tidigare inte har undersökts hos friska barn. Vi fann att både en ökad mängd kroppsfett och en ökad mängd bukfett var förenade med ett större vänster förmak. Nästan 10 % av skillnader i storleken på vänster förmak kunde förklaras av skillnad i mängd kroppsfett eller mängd bukfett (6). Återigen kan det tyckas vara svaga samband, men det rör sig om friska 10-åriga barn.

Vid den årliga Europeiska åderförkalknings-kongressen 2011 presenterade vi våra fynd om hur barnens totala mängd fett och mängden bukfett var förenad med en ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom (7). Både hos pojkar och hos flickor fann vi att mer kroppsfett och mer bukfett också var förenad men en ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom såsom ökat blodtryck, lägre kondition och negativa strukturella förändringar på hjärtat.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har vi hittills visat att redan vid 10 års ålder så finns samband mellan fysisk aktivitet, kondition och mängden fett samt mot ansamling av andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Vår ambition är att framöver följa hur detta eventuellt förändras under uppväxten beroende på förändringar i exempelvis fysisk aktivitet. Under det senaste året har vi även påbörjat ett skandinaviskt samarbete, tillsammans med forskarkolleger i Danmark och i Norge. Syftet är att belysa hur vanligt förekommande det är med ansamlig av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos barn i Skandinavien samt vilket samband dessa riskfaktorer har med både med mängden kroppsfett samt konditionsnivåbild.

Text: Magnus Dencker