Allt du velat fråga om PCI

Vad är egentligen ballongvidgning, PCI, vilka olika metoder finns och varför ger inte alla sjukhus samma typ av behandling? Status reder ut vad du som
patient bör känna till om PCI.

Allt du velat fråga om PCI

PCI är en förkortning för Percutan Coronar Intervention och är ett samlingsnamn för behandlingar som öppnar upp förträngningar i blodkärl med hjälp av en kateter.

– Det finns tre olika patientgrupper som kan vara i behov av PCI-behandling. De akuta fallen med patienter med pågående hjärtinfarkt, de halvakuta där man med hjälp av exempelvis EKG och kranskärlsröntgen kan se tecken på att det finns risk för hjärtinfarkt och de planerade fallen där patienterna lider av exempelvis kärlkramp, säger Bo Lagerqvist, överläkare i kardiologi på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala Clinical Research Center som hör till Uppsala Universitet.

I folkmun talas det ofta om ballongvidgning eftersom den metoden blivit den absolut vanligaste PCI-behandlingen. Vid en så kallad ballongvidgning går man in med en slang via pulsådern i ljumsken eller handleden och så för man in en tunn metalltråd genom det trånga stället i kranskärlet. Över tråden träs en så kallad ballongkateter och ballongen placeras precis vid förträngningen så att kärlet öppnas upp. För att förstärka vidgningen och se till så att kärlet fortsätter att vara öppet förstärker man oftast med ett litet cylinderformat metallnät inne i kranskärlet, så kallat stent.

Den modernaste formen av PCI-behandling, som kunnat användas sedan början på 2000-talet, är så kallad läkemedelsstent där metallnätet också är beklätt med läkemedel vilket minskar risken för att det ska uppstå en ny förträngning på det ställe där stenten satts in längre fram i tiden.

Förr var det vanligt att använda trombolys, det vill säga läkemedel som kan lösa upp blodproppar, vid akut pågående hjärtinfarkt men idag är ballongvidgning med stent den absolut vanligaste metoden i de fallen.
– Det är i princip bara de som har långt till ett sjukhus som kan utföra PCI som behandlas med trombolys som till exempel på Gotland och vissa delar av Norrland, säger Bo Lagerqvist.

Men de geografiska skillnaderna när det gäller behandling av förträngningar i blodkärl är fler. I det samlade kvalitetsregistret över all hjärtvård i Sverige, Swedheart, framgår det att olika sjukhus väljer att göra olika typer av PCI:er. Störst är skillnaden när det gäller antalet operationer med läkemedelsstent.

– Att sätta stent är en säker metod men i sällsynta fall kan det uppstå en stenttrombos som innebär att det bildas en blodpropp där stentet satts in. Stenttrombos kan drabba både patienter med vanliga metallstentar och läkemedelsavgivande stentar men vissa studier har pekat på att läkemedelsavgivande stentar skulle kunna öka risken för stenttrombos. Av den anledningen gör läkare idag lite olika bedömningar om vilken metod som är mest effektiv och säker.

Bo Lagerqvist förstår att man som patient kan vara svårt att sätta sig in i vilken metod som är att föredra men råder alla som ska göra en PCI att tala med sin läkare för att diskutera alternativ och få läkaren att motivera sitt förslag. Oavsett metod kan du känna dig trygg, anser Bo Lagerqvist.

– Alla behandlingar av den här typen ges inom ramen för god vård i Sverige. Vi är alla specialister och skillnaderna har liten effekt på slutresultatet.

Bo Lagerqvist lyfter istället upp problematiken kring övertron på PCI-behandlingen. För trots den förbättrade tekniken och de allt mer effektiva behandlingsmetoderna vid PCI poängterar Bo Lagerqvist att det inte är det kirurgiska ingreppet i sig som gör att patienten lever längre på sikt.

– Vid akuta fall, som akuta hjärtinfarkter, kan en PCI ha en livräddande effekt men det är en vanlig missuppfattning att PCI-behandlingen botar för gott. Att komplettera med medicinering och uppföljande vård är ett måste för alla patienter som gör en PCI. För en patient som röker gör det större skillnad att sluta röka än den mest avancerade hjärtvården.

Text: Anna-Karin Andersson
Foto: Roger Lindholm SUS

Bra att veta om PCI

  • Det utförs cirka 20 000 PCI:er per år i Sverige.
  • PCI:er kan göras på 29 sjukhus i landet och det är runt 200 läkare som kan göra bedömningen och ge en PCI-behandling.
  • Den som insjuknar i hjärtinfarkt och bor långt ifrån ett akutsjukhus som kan utföra PCI får med största sannolikhet först trombolys, det vill säga läkemedel som löser upp blodproppen som täpper till kärlet.
  • PCI:er kan göras på olika sätt och alla sjukhus och läkare använder sig inte av exakt samma metod. Om du själv ska göra en PCI-behandling kan du rådfråga din läkare om valet av tillvägagångssätt för just dig. Det är dock marginella skillnader i behandlingarna och PCI:er idag är förknippat med få risker oavsett tillvägagångssätt.
  • Det är inte PCI:n i sig som räddar liv på sikt. Att se över kost- rök och andra levnadsvanor och komplettera med medicinering har oftast långt större effekt än själva PCI-behandlingen.