Förkylningsmedicin ger lungsjuka hopp

Varför KOL-patienter drabbas svårt av vanliga förkylningar har hittills varit en gåta. Nu har forskare börjat förstå orsakerna. Inom ett par år kan en effektiv behandling finnas till hands.

Status 2011

"Det är nog bara en vanlig förkylning". Hur många gånger har man inte hört det sägas närmast i förbifarten? Men för den som har astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, kan en vanlig förkylning innebära en mycket allvarlig hälsorisk.

- Forskning visar att förkylningsvirus ar den största boven bakom nästan varje allvarlig försämring av astma och KOL, säger docent Lena Uller, som forskar i luftvägssjukdomar vid Lunds universitet.

Virus muterar snabbt

Att hitta ett botemedel mot virus är ingen enkel uppgift. Virus muterar så snabbt att kroppens eget försvar inte hinner med och de tar sig in i kroppens celler och använder dem för att föröka sig. Antibiotika fungera inte på virus och de mediciner som finns i dag mot astma och KOL fungerar inte bra vid virusinfektioner.

Startnyckelämne i förkylningen

Men nu har forskarna börjat förstå hur förkylningsvirus samverkar med astma- och KOL-mekanismerna. Förenklat tycks astma- och KOL-patienter ha för mycket av ett ämne som fungerar som ett slags startnyckel i förkylningsprocessen, och samtidigt har dessa för lite av ett annat ämne, så kallade interferon, som ska hjälpa till att förhindra förkylningen. Med detta i minne tittar Lena Uller och hennes forskningskollegor på olika sätt att dels höja kroppens naturliga försvar, dels att minska det sjukdomsframkallande proteinet.

Inhalatorbaserad behandling

Det som ligger närmast i tiden är i en inhalatorbaserad behandling som just nu testas på astma- och KOL-sjuka och som handlar om att höja kroppens egen försvarsberedskap.

Eftersom astma- och KOL-sjuka har brist på skyddsproteinet interferonbeta, som ska bekämpa viruspartiklarna, testar man nu att ge detta skyddsprotein via inhalator.

- Det här skyddsproteinet ska man ta om man börjar känna sig förkyld. Tanken ar då att de sjuka luftvägarnas halt av interferonet ska komma upp i nivå med halterna hos friska personer, säger Lena Uller som under två år var gästforskare på det laboratorium i England dar man kom på den här behandlingsmöjligheten.

Den andra sidan av myntet är att ta fram ett läkemedel som ska kunna hämma produktionen av ett protein som fungerar som en startnyckel i inflammationskedjan.

Capsazepine har anti-inflammatorisk effekt

Startnyckelproteinet kallas TSLP och finns i höga nivåer hos astma och KOL-patienter. Lena Uller och hennes forskarteam har visat att förkylningsinfektioner ger särskilt höga halter av TSLP hos slemhinneceller från astma- och KOL-patienter. Dessutom har teamet nu visat att ett ämne som heter capsazepine har en stark anti-inflammatorisk effekt.

Om capsazepine-spåret lyckas så kan man få fram en medicin med dubbel effekt, eftersom ämnet inte bara angriper proteinerna utan också kan verka vidgande på luftrören. Men även om de första forskningsresultaten är positiva så handlar det om mellan 5 och 10 år innan vi kan ha ett sådant har verksamt medel i handeln, menar Lena Uller.

- Vägen dit är fylld av nya upptäckter och alla faser i vår forskning, från studier av isolerade celler till experiment på patienter och frivilliga försöksdeltagare, kan ge nya spännande besked.

Inhalatormetoden med interferon testas nu

Inhalatormetoden med interferon ligger närmare i tiden, eftersom det redan testas på astma- och KOL-sjuka. För KOL-patienter handlar det än så länge mycket om att man vet att man har en ökad risk och att man i förebyggande syfte kan prata med sin läkare för att få sin medicinering så optimal som möjlig, menar Lena Uller.

- Många kan öka sin vanliga medicinering i samband med att de känner sig förkylda, säger hon.