Sömnapné

Sömnapné med nattliga andningsuppehåll ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. För personer som redan har hjärtproblem är det extra viktigt att behandla tillståndet eftersom det utgör en extra belastning på hjärta och kärl.

Sömnapnésyndrom innebär att man har andningsuppehåll under sömnen kombinerat med trötthet, sömnighet, huvudvärk eller koncentrationssvårigheter. I vissa fall återkommer andningsuppehållen flera hundra gånger per natt. Det är vanligt att personer som har sömnapné snarkar kraftigt.

Nattliga andningsuppehåll på grund av tilltäppta andningsvägar är en stor ansträngning för kroppen. Syremättnaden i blodet sjunker, stresshormoner frisätts och blodtrycket pendlar upp och ner under natten när det egentligen är tänkt att kroppen ska få sin välbehövliga vila.
Det finns olika grader av sömnapné, mild, måttlig och grav beroende på hur många andningsuppehåll man har per timme sömn.

Högt blodtryck

Mer än en tredjedel av alla som har sömnapné har ett blodtryck högre än det rekommenderade 140/90 mmHg. På sikt kan obehandlad sömnapné leda till bestående skador i blodkärlen och andra organ som styr cirkulationen i kroppen. Ungefär fyra procent av männen och två procent av kvinnorna i åldern 30-60 år är drabbade enligt en amerikansk studie.

– Förekomsten ökar med stigande ålder och sömnapné är vanligare bland personer med övervikt, säger Carin Sahlin, biomedicinsk analytiker vid Lung- och allergikliniken på Norrlands universitetssjukhus. Hon har i en avhandling bland annat kartlagt vilka konsekvenser sömnapné har för strokepatienter.

Risk för tidig död

Hennes forskning visar att strokepatienter med obstruktiv sömnapné hade en ökad risk för tidig död jämfört med en kontrollgrupp. Lyckligtvis går tillståndet att behandla med framgång.
– För vissa patienter, framför allt de som snarkar och har mild till måttlig sömnapné och där apnéerna huvudsakligen kommer i ryggläge kan en individuellt utformad bettskena som drar fram underkäken ge god effekt. För patienter med medelsvår till svår sömnapné är CPAP-behandling en väldigt effektiv behandling.

Sova med mask
Behandlingen med CPAP innebär att man sover med en mask, som via en slang och en kompressor skapar ett lätt övertryck som håller de övre luftvägarna öppna. Trycket ställs in utifrån patientens behov. Det finns olika sorters masker.

Carin Sahlin berättar att det gäller att prova sig fram tills patienten har hittat en mask som passar. En mask som sitter bra blir oftare använd.
– Det är individuellt hur lång tid det tar att vänja sig vid CPAP-behandling. En del personer kan få kämpa ett tag för att anpassa sig till den. Våra patienter har ett återbesök efter en månad, då brukar de flesta ha vant sig vid apparaten. Många säger att de snabbt känner att de blir bättre och känner sig mer utvilade efter att de börjat använda masken.

De CPAP apparater som används idag är små, smidiga och tystgående. Maskerna är mjuka och det går bra att ligga både på sida och rygg. Det är viktigt att använda masken så mycket som möjligt, helst varje natt.

Vänd dig till vårdcentral

Om du har problem med snarkning eller misstänker sömnapné ska du vända dig till din vårdcentral och be om att få göra en sömnapnéutredning. Även tandläkare kan skriva remiss för detta. Många utredningar utförs på sjukhusens öron-näsa-hals-eller lungmottagning.

– Tyvärr är väntetiderna för att få komma till utredning för sömnapné långa på många håll i landet, säger Carin Sahlin. Det är därför extra viktigt att läkaren som skriver remissen är utförlig i sitt utlåtande och noggrant beskriver symptombilden och om patienten samtidigt har någon annan sjukdom som till exempel högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom. Då ökar chansen att patienten får en högre prioritet och snabbare kommer till en utredning.

Fakta: Vem får sömnapné?
Det finns ett antal kända riskfaktorer: snarkning,övervikt, ålder, rökning, kort käke, förstorade tonsiller, näspolyper, sned nässkiljevägg, alkohol, sömnmediciner.
Det flesta riskfaktorer kan förklaras av att de bidrar till att göra luftvägarna trängre.
Övervikt och fetma är en av de viktigaste riskfaktorerna. Om överskottsfettet lagras på halsen bidrar det till att göra luftpassagen trång. Sömnvanor har också betydelse, tillståndet förvärras om man sover på rygg. Rökning retar luftvägarna och förvärrar symptomen. Alkohol och ibland sömnmediciner kan ge onormalt avslappnad muskulatur, vilket ökar risken. Om du lyssnar på en sovande person med sömnapné, hör du ofta en snarkning, följd av tystnad. Innan ett nytt andetag tas hörs ofta en frustning eller flämtning.
Källa: Netdoktor