Genomförda projekt

Lunga Lungor

Lugna Lungor handlade om att utveckla en lungskola för lungsjuka, deras anhöriga och för personer med riskbeteende.

En viktig del i det 3-åriga projektet var att utveckla ett organiserat mentorprogram där de lokala föreningarna ställer handledare till förfogande och stöd för lungsjuka. Mentorskapet handlade om personligt stöd och lärande. Mentorerna skulle med sin kännedom om lungsjukdom delge andra av sina erfarenheter, vara samtalspartner, social rådgivare och vägvisare. Till Lungskolan togs det fram 5 skrifter: tips och råd om mat för lungsjuka, tips och råd om rättigheter för lungsjuka, tips och råd om livet i vardagen för lungsjuka, en hjälp att sluta röka, och att vara anhörig till någon som är lungsjuk.

I Lugna Lungor ingick en digital mötesplats för lungsjuka som glädjande nog är igång än idag, den kan du hitta om du söker på Lugna Lungor på Facebook. Projektet har genomförts med stöd av Arvsfonden

Patientinsatser för en likvärdig vård

Ett nationellt program för tobaksavvänjning. I slutet av projekttiden kunde vi glädjas åt att vi skapat ett nationellt program för tobaksavvänjning som samtliga berörda intresseföreningar ställt sig bakom.

Svenska Hjärtläkarföreningen, Föreningen Vårdpersonal inom Cardiologi, Läkare mot tobak, Sköterskor mot tobak och Psykologer mot tobak har alla godkänt programmet. Projektet har genomförts med stöd av Arvsfonden.

För friskare hjärtan i primärvården

Syftet var att skapa en samverkansmodell mellan vårdcentral och lokalförening som gagnar personer med behov av att påverka sin hälsa genom livsstilsförändringar.

Modellen har prövats på tio orter i landet där samtliga vårdcentraler har slussat över personer med behov av livsstilsförändringar till lokalföreningarnas gruppaktiviteter. Projektet har genomförts med stöd av Arvsfonden.

Hjärtrehabilitering på landets sjukhus

HjärtrehabiliteringEtt projekt där vi kan mäta resultat av våra insatser är utvecklingen av hjärtrehabilitering på landets sjukhus.

När vi påbörjade vårt processarbete fanns det sjukhus som helt saknade rehabilitering och skillnaden mellan de som erbjöd rehabilitering var stor. Genom årliga enkätundersökningar på landets hjärtkliniker (74 sjukhus) har vi kartlagt vad respektive sjukhus erbjuder gällande hjärtrehabilitering.

Under perioden 1996-2002 betygsatte vi sjukhus genom att dela ut ett till fem hjärtan. Betygsättningen fick stor uppmärksamhet i media. Följden blev att sjukhusen förbättrade utbudet under perioden med hela 40 procent!

Parallellt med kartläggningen erbjöds vårdpersonal på samtliga sjukhus kostnadsfria arbetskonferenser och fortbildningskurser.

SPICI-studien

Det är unikt att en patientförening genomför en studie för att kartlägga ett problemområde som vården under många år inte funnit lösning på. Studieresultatet publicerades i en vetenskaplig tidskrift (Eurointervention jan´14), redovisats på europeiska hjärtkongresser och låg som toppnyhet på USA:s största forskningshemsida hösten 2012. Studien har även redovisats i Dagens Medicin och i Läkartidningen.

Kontakter med berörda sjukhus visar att vårdpersonal på berörda sjukhus har påbörjat ett förändringsarbete när det gäller informationen till hjärtpatienter. Samtliga förbättringsåtgärder kommer att redovisas som "idébank" på vår hemsida i slutet av året. Syftet är att patienterna åter ska förstå vikten av rehabilitering (livsstilsförändring) och att resultatet av kvalitetsregistret SEPHIA:s tolvmånadersuppföljning markant ska förbättras. Implementeringen av SPICI-studien har välkomnats av Socialstyrelsen som även bidragit med ekonomiskt stöd.

Stöd till forskningsprojekt

Riksförbundet har en egen forskningsfond som årligen ger stöd till forskningsprojekt, främst inom prevention och rehabilitering. Förbättringar har skett för bland annat patienter med hjärtsvikt och patienter som har rörelserädsla. Många projekt har bekräftat nyttan av livsstilsförändringar.

Läs mer om forskningsprojekten i tidningen ForskningsStatus

KOL-mottagningar i primärvården

Förbundet har under många år riktat insatser till primärvården i syfte att förbättra insatserna för personer med lungsjukdom. En förbättring har skett bland annat genom bättre tillgänglighet och fler genomförda spirometriundersökningar (PATHOS-studien).

Rökfria restauranger och ökat utbud av rökavvänjningsprogram

Arbetet med att få rökfria serveringar har omfattat utbildning av sammanlagt 41 opinionsbildare. Utbildningarna genomfördes i samverkan med Folkhälsoinstitutet (Folkhälsomyndigheten) på orterna Stockholm, Malmö och Jönköping. Opinionsarbetet har även omfattat insändare i 55 tidningar samt presskonferens inför rökstoppet. Resultat blev artiklar i två tidningar och reportage i Radio P4.

Kartläggningen av sjukhusens utbud gällande strukturerade rökavvänjningsprogram för patienter med hjärtsjukdom, har genomfört under våren 2005 på landets 76 medicinkliniker. Kartläggningen visar att 65 procent av sjukhusen erbjuder rökavvänjning och 35 procent saknar rökavvänjning. Av de sjukhus som har rökavvänjning erbjuder 31 procent rökavvänjning i grupp och 52 procent har program för individuell rökavvänjning.

Förbundets kartläggning har påverkat utbudet i positiv riktning. Andelen sjukhus som erbjöd individuell rökavvänjning har ökat från 23 procent 2002 till 52 procent 2005. Projektet har genomförts i samarbete med Statens Folkhälsoinstitut (sen 2014 heter det Folkhälsomyndigheten).