Lungcancer

Lungcancer är en allvarlig sjukdom. I Sverige insjuknar cirka 3700 människor varje år i sjukdomen. Behandlingsmetoderna har de senaste åren förbättrats vilket ökat chanserna till att kunna leva ett bra liv trots sjukdomen. 

Besvären vid lungcancer kommer ofta smygande och kan därför vara svåra att upptäcka.

Långvarig oförklarlig hosta är ett vanligt symtom. I vissa fall innehåller hostan blod. Den som hostar blod ska direkt ta kontakt med en läkare.

Sjukdomen kan även yttra sig genom huggsmärtor i sidan, i höjd med bröstkorgen.

Den som haft upprepade infektioner, särskilt lunginflammationer, ska vara observant och låta sig undersökas. Rådet att uppsöka vård är särskilt viktigt om den som har något av symtomen är rökare.

Vilka riskerar att få lungcancer?

Rökning utgör den enskilt största risken att drabbas av lungcancer. Ju tidigare en person börjat röka desto större är risken att senare i livet få sjukdomen.

Att sluta röka är därmed den mest avgörande insatsen för att minska risken att få lungcancer.

Även asbest, joniserande strålning (till exempel radon, som kan finnas i bostadshus) och ämnen i arbetsmiljön, liksom bilavgaser och utsläpp från industri kan öka risken för lungcancer.

Förr var lungcancer vanligare hos män men i takt med att andelen kvinnor som rökar har ökat har könsskillnaderna mellan de som drabbas utjämnats.

De flesta får lungcancer i 70-årsåldern men det är inte helt ovanligt att sjukdomen kommer redan vid en så låg ålder som 40. Ju äldre man är desto högre är risken att få sjukdomen.

Vad är lungcancer?

Lungcancer utvecklas på grund av att cancerceller klumpat ihop sig och bildat en tumör i en lunga. Lungcancer är egentligen ett samlingsnamn för olika typer av cancerformer som har med lungan att göra. Typen av lungcancer har betydelse för vilken behandling som kan bli aktuell.

Man skiljer övergripande mellan småcellig respektive icke småcellig lungcancer. Den icke småcelliga cancern delas i sin tur upp i körtelcancer och skivepitelcancer.

Körtelcancer är den vanligaste formen av lungcancer och innebär att cancern växer från körtelcellerna i lungorna. Skivepitelcancer utgår från de luftrör som går från luftstrupen till lungorna.

Lungcancer kan sprida sig till andra delar av kroppen och bilda så kallade metastaser. Att lungcancern spritt sig till andra organ är särskilt vanligt vid småcellig cancer.

Så ställs diagnosen lungcancer

Röntgen

Hos husläkaren på vårdcentralen kan man med hjälp av röntgenbilder se om lungan har ”fläckar” vilket tyder på lungcancer. Ofta kan röntgen vara tillförlitligt för att kunna ställa diagnos men för att kunna avgöra lämplig behandlingsmetod remitteras patienter med misstänkt lungcancer till en specialist där man med mer avancerad bilddiagnostisk utrustning kan avgöra vilken typ av lungcancer det rör sig om och hur spridd sjukdomen är eller riskerar att bli.

Biopsi

Ibland görs även provtagning, med hjälp av ett kateterkirurgiskt ingrepp, som syftar till att göra ett ”stick” och suga upp ett cellprov på lungan. Metoden kallas biopsi.

Behandling för lungcancer

Typen av cancer och vilket stadium av sjukdomen som patienten befinner sig i avgör den behandling som kan bli aktuell. Även patientens ålder och hens allmänna förutsättningar att klara av olika behandlingsalternativ har betydelse för behandlingen.

En förutsättning för operation är exempelvis att hjärt- och lungfunktionen är tillräckligt bra.

Operation vid lungcancer

Vid icke småcellig cancer, som körtelcancer och skivepitelcancer, är ofta operation den mest effektiva behandlingen. Syftet med det kirurgiska ingreppet är att ta bort tumören och om möjligt eventuellt även andra delar om cancern spridit sig till exempelvis lymfkörtlar.

Om cancern upptäckts tidigt är chanserna till goda resultat större än om cancern hunnit växa till sig.

Titthålskirurgi

Operationstekniken förbättras ständigt och så kallad titthålskirurgi blir mer och mer vanligt samtidigt som den traditionella öppna kirurgin minskar. Även operationernas resultat har förbättrats vilket ökat möjligheten att kunna leva ett bra liv trots sjukdom.

Efter operationen

Efter operationen vårdas patienten vanligtvis runt en vecka på en vårdavdelning. Det kan bli aktuellt med smärtlindring, luft kan läcka ut från lungan och operationen kan även föra med sig andra typer av komplikationer. Därefter kan patienten vara hemma men tar det ytterligare sex till åtta veckor för själva läkprocessen efter ingreppet.

I vissa fall kan man efter operation få behandling med cytostatika för att minska risken för återfall.

Läkemedelsbehandling vid lungcancer

Vid småcellig cancer är oftast läkemedelsbehandling det som ger bäst effekt. Ofta rekommenderas patienten att ta cytostatika vilket kan kombineras med strålbehandling. Det är också den vanligaste behandlingsmetoden vid de fall då tumören hunnit bli så stor att en operation inte kan genomföras.

Att få besked om lungcancer och att leva med sjukdomen

Det är ett svårt besked att få reda på att man har lungcancer. Prognosen vid lungcancer är sämre än för många andra cancersjukdomar. Men nya behandlingsmöjligheter har ökat möjligheterna till god livskvalitet.

Av de runt 3700 människor som varje år får lungcancer i Sverige avlider 2500 av sjukdomen. Det är viktigt att se till att få det stöd som kan behövas för att klara av att livet ska bli så bra som möjligt.

Viktigt med kunskap

Att ta till sig av kunskap om sjukdomen kan hjälpa för att vara delaktig i dialogen om behandlingar. Även för anhöriga är det bra att få kännedom om vad det innebär att ha lungcancer. Det kan ge den sjukdomsdrabbade stöd i kontakten med vården.

Det kan även ge en känsla av samhörighet att komma i kontakt med andra som är i en liknande situation. Genom att exempelvis vara med i en patientförening kan man möta andra som har erfarenhet av liknande upplevelser.

Källa: Elisabeth Ståhle, professor i thoraxkirurgi vid Uppsala universitet.

Läs mer om lungcancer hos Lungcancerförbundet Stödet

Stödet är en oberoende, ideell, förening för patienter, anhöriga, och yrkesverksamma.