Stress och hjärtsjukdom

Det finns ett tydligt samband mellan psykosocial stress och kranskärlssjukdom. Brist på kontroll över en situation, störd och orolig sömn är två stressfaktorer.

Många av kroppens funktioner har skapats för att människans ska kunna överleva. För väldigt länge sedan var även stress nödvändig för överlevnaden eftersom vi behövde reagera snabbt vid fara och då vara beredda på kamp eller flykt.

Stress uppkommer då det sympatiska nervsystemet aktiveras, vilket gör att stresshormoner utsöndras. Det leder till att puls, blodtryck och muskelspänning ökar.

Stresshormonerna bidrar också till att andelen fetter och socker i blodbanan ökar, vilket ger snabb och effektiv energi till hjärta och muskler. När hjärtat slår snabbare krävs större energimängd i kroppen, allt för att ge bästa möjliga förutsättningar vid kamp eller flykt. Samtidigt blir vi mindre känsliga för smärta och blodet levrar sig snabbare. Dessa funktioner är viktiga om individen utsätts för skada.

Även idag kan stress ha positiva effekter. När vi till exempel ska prestera något extra kan stressen hjälpa till att klara av uppgiften. För att stress ska upplevas positivt krävs att den endast pågår under en kortare period, sedan behövs återhämtning.

Höga krav kopplade till en känsla av att inte kunna påverka situationen leder ofta till negativ stress. Om den negativa stressen pågår under lång tid kan den framkalla en rad stressrelaterade sjukdomar, till exempel kranskärlssjukdom.

Att ha känslan av kontroll över en situation tycks vara en av de viktigaste faktorerna för hur vi klarar av en krävande och stressande situation.

Det stressade hjärtat skriver författarna Alexander Perski, psykolog, och Walter Orsika, kardiolog, att "Stress skulle kunna definieras som en obalans mellan krav och resurser."

 

Stress, från nytta till skada

Bildförklaring: Förhöjt blodtryck ger skada på hjärta- och kärl (hjärtinfarkt och stroke).

Förhöjd blodlevringsförmåga ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

Ökad frisättning av fett och socker ökar risken för åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och diabetes.

Vid en akut stressituation förbättras immunförsvaret, men vid långvarig stress försämras det.

Ökad muskelspänning ger muskelsmärta, till exempel i nacke och skuldror.

En ytterligare förklaring till att stress är en riskfaktor för kranskärlssjukdom är att en stressad tillvaro kan påverka livsstilen negativt. Personer som stressar tar sig inte tid att motionera och har sämre matvanor.

Tips hur du kan minska på stressen

  • Gör något DU tycker är roligt
  • Motionera
  • Sjunga - Läs vårt reportage om "Körsång på recept"
  • Lyssna på musik
  • Umgås med vänner
  • Sova
  • Läsa böcker
  • Meditation, yoga
  • Det finns professionell hjälp att få, till exempel kognitiv beteendeterapi, KBT.

 

Läs mer om "Brustet hjärta" - stressutlöst hjärthändelse: Takotsubo