Hjärtguiden

Välkommen till Hjärtguiden

Information för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

I Hjärtguiden kan du läsa om faktorer som påverkar din sjukdom. Hjärtguiden finns också som broschyr med din Hälsoplan som du kan ta med dig varje gång du träffar vårdpersonal på sjukhuset och i primärvården.

Vad händer i kroppen vid kranskärlssjukdom?

Hjärtat är en muskel som pumpar ut blod till kroppens alla organ. Hjärtats egna blodkärl, kranskärlen, försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod.

Uppstår en propp eller förträngning i kranskärlen får hjärtat syrebrist och det leder ofta till smärta. 

Förträngningar som kan leda till kärlkramp bildas av bland annat fett och bindväv som lagras in i kärlväggen.

Med åren blir ofta kärlväggen hårdare och då kan sprickor bildas som kroppen försöker att ”laga”. Kroppen gör det genom att aktivera blodplättarna (som gör att blodet levrar sig) och risken är då stor att det bildas en propp, som orsakar skadlig syrebrist i hjärtmuskeln (hjärtinfarkt).

Behandling av kranskärlssjukdom

Den akuta behandlingen vid hjärtinfarkt är främst inriktad på att återskapa blodflödet (syretillförseln) i kranskärlen.

Vid en hjärtinfarkt, då en blodpropp helt stoppar blodflödet, görs en akut kranskärlsröntgen och därefter en ballongvidgning (en så kallad PCI).

Ofta läggs även ett metallnät (stent) in i kranskärlet för att hålla det utvidgat.

En plastslang med en uppblåsbar ballong förs in i det kranskärl som har täppts till.

Ballongen fylls med vätska och vidgar kärlväggarna så att blodflödet återställs.

Ett metallnät, stent, håller kranskärlet utvidgat.

 

Öppen kranskärlskirurgi (bypass-operation) kan väljas då det antingen är tekniskt komplicerat att utföra ballongvidgning eller om många kranskärl är drabbade. Vid operationen leds blodet förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl, vilket förbättrar blodcirkulationen till hjärtmuskeln. Se bilden nedan.

Blodådror från andra delar av kroppen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.

Kärlkramp kan behandlas med ballongvidgning, kranskärlskirurgi eller enbart med läkemedel.

De vanligaste medicinerna för att förebygga återinsjuknande är trombocythämmare, blodfettssänkande läkemedel och betablockerare.

Vid hjärtsvikt och/eller högt blodtryck brukar också ACE-hämmare ges.

Nitroglycerin hjälper vid kärlkramp och bör alltid finnas lätt tillgängligt.

Hälsosamma levnadsvanor är också en mycket viktig del av behandlingen
för att undvika att drabbas igen.

Utskrivning från sjukhuset

Kontrollera att du har fått:

  • Muntlig och skriftlig information om sjukdomen och riskfaktorer samt
  • hur du ska göra om du får nya symtom (Hjärtguiden)
  • Information om dina läkemedel och dess effekter
  • Läkemedelslista
  • Information om betydelsen av fysisk aktivitet och fysisk träning (Remiss
  • till fysioterapeut) samt andra levnadsvanor som påverkar sjukdomen.
  • Information om återbesök

Kan jag minska risken att drabbas igen?

Det finns mycket du kan göra själv. Kranskärlssjukdom kan till stor del
förklaras av: rökning, ohälsosamma kostvanor, fysisk inaktivitet, övervikt,
högt blodtryck, blodfettsrubbningar, diabetes och stress.

Tips till dig som vill byta vanor: Det är oftast lättare att lägga till nya, hälsosamma vanor som att börja motionera och äta nyttigare och därefter ta tag i de vanor som du bör avstå ifrån.

De egna, påverkbara riskfaktorerna bör ses över för att minska risken för
en ny hjärtinfarkt.

För att minska risken att insjukna igen bör jag:

  • Sluta röka/snusa
  • Träna kondition och styrka regelbundet
  • Äta hälsosam kost
  • Undvika stress
  • Förbättra blodtrycket (målvärde <140/90 mmHg)
  • Förbättra LDL-kolesterolet (målvärde <1,8 mmol/L)

Hälsoplan - ur broschyren Hjärtguiden

När ska jag söka sjukvård?

Varje minut har stor betydelse för prognosen. Ju kortare tid hjärtat utsätts för syrebrist, desto mindre blir skadan och risken för komplikationer.
Om något av symtomen på hjärtinfarkt inte försvinner inom 15 minuter ska du ringa 112.

  • obehag,
  • tryck eller smärta i bröstet.
  • Det kan stråla ut mot en eller båda armarna, halsen, käkarna och/eller mellan skulderbladen.
  • Illamående, andnöd (andfåddhet) och kallsvettning

Varför ska jag ringa 112 istället för att ta egen bil eller taxi?

Snabbt omhändertagande och tidig behandling är viktigt! Vid ambulanstransport sker ingen väntan på akutmottagningen.

  • Ambulansen är inte bara ett snabbt transportmedel utan ett sjukhus i miniformat.
  • I ambulansen finns livräddande utrustning, EKG och läkemedel.
  • Ambulanspersonalen kan sända EKG till sjukhuset och kontakta läkare
  • för att snabbare kunna starta behandling.
  • I samband med en hjärtinfarkt kan hjärtrytmen rubbas och då kan tillståndet bli livshotande. Därför är det viktigt att ta ambulans till sjukhuset.

Hjärtguiden som broschyr

Här kan du ladda ned Hjärtguiden som pdf.