Varannan 60 årig man ovetande om högt blodtryck

Varannan svensk man i 60-årsåldern har högt blodtryck – utan att veta om det. Och av dem som fått diagnos når bara ett fåtal behandlingsmålet. Detta trots att all forskning visar att det är mycket viktigt att få ner blodtrycket.

Varannan 60 årig man ovetande om högt blodtryckHögt blodtryck brukar kallas "den tysta sjukdomen", eftersom det sällan ger några symtom. Dessvärre gör det stor skada i kroppen. Risken för framför allt stroke, men också hjärtsvikt, hjärtinfarkt och njurproblem ökar.

Hälften av männen hade högt blodtryck utan att veta det
Axel Carlsson är apotekare och har gjort flera studier kring hjärt-kärlsjukdomar. För något år sedan skrev han en avhandling om högt blodtryck. Över 4 000 personer ingick i studien som visade att hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna hade högt blodtryck, utan att känna till det. Merparten av dem som fått diagnos hade inte heller lyckats nå målblodtrycket: 78 procent av männen och 67 procent av kvinnorna var underbehandlade. Vad beror det på?

– Sannolikt finns flera förklaringar, säger Axel Carlsson. Många patienter skulle nog behöva fler läkemedel för att få en effektiv blodtryckssänkning. En möjlig förklaring kan vara att läkare inte alltid gör en ordentlig uppföljning efter att de satt in behandling. Dessutom är det många människor som inte vill ta flera läkemedel. Förståelsen är i allmänhet låg för att det behövs.

Först livsstilsförändring i tre månader

I dag är riktlinjerna att en patient med måttligt förhöjt blodtryck först ska prova livsstilsförändring i tre månader. Om önskvärd blodtryckssänkning inte uppnåtts ska läkemedel sättas in. Ofta behövs minst två sorters läkemedel.

Sedan några år tillbaka finns det läkemedel utan patentskydd i alla läkemedelsgrupper. Friheten att välja de läkemedel som tolereras bäst har alltså ökat. Alla läkemedel sänker blodtrycket i princip lika bra, men vissa sorter ger färre biverkningar. Få biverkningar ökar chansen att patienten fortsätter med behandlingen.

– I en holländsk studie har man visat att över 60 procent av patienterna stod kvar på sin behandling med angiotensin II-antagonister efter 400 dagar. För patienter som ordinerats diuretika var andelen bara 40 procent.

Viktigt att hålla koll om man har andra riskfaktorer

Patienter som redan utvecklat en hjärtsjukdom har ofta ett mer välkontrollerat blodtryck än andra.

– I regel är dessa patienter mer motiverade, dessutom är riktlinjerna tydligare. Många hjärtpatienter får också symtom som kärlkramp om de gör ett uppehåll i behandlingen.

Att hålla blodtrycket under kontroll är särskilt viktigt om man har andra riskfaktorer, som exempelvis höga blodfetter, diabetes eller om man röker. Ju fler riskfaktorer, desto större är risken för följdsjukdomar.

Levnadsvanorna påverkar

Axel Carlsson betonar att man med sunda levnadsvanor kan påverka alla riskfaktorer. Blodtrycksmedicinerna påverkar i princip bara blodtrycket.
– Man ska absolut inte strunta i kost- och motionsråden bara för att man fått blodtrycket under kontroll med hjälp av läkemedel.

Motion, en stor andel frukt, grönsaker och fisk i kosten, viktnedgång och mindre stress kan påverka blodtrycket i positiv riktning. Ett minskat saltintag är något som diskuterats i årtionden.

– I Sverige är vi mer eller mindre saltförgiftade. Livsmedelsverket rekommenderar ett saltintag på fem gram om dagen. Genomsnittssvensken får i sig 10 gram om dagen!
Charkuterivaror, ost och snabbmat innehåller ofta mycket salt. Även bröd är en saltfälla.

– Om man bakar sitt eget bröd kan man minska saltmängden eller använda mineralsalt, tipsar Axel Carlsson.

Bör mäta blodtrycket regelbundet

Blodtrycket bör alla mäta regelbundet. Det är inte alltid nödvändigt att gå till doktorn för att göra det. Idag finns tillförlitliga apparater att köpa på apotek. I den trygga hemmiljön är blodtrycket ofta lägre. När det mäts hemma ska det ligga under 135/85. På mottagning är riktvärdet 140/90.

Text: Ulrika Juto

Fakta om blodtrycket

En blodtrycksmätning ger två värden, t ex 120/80 mmHg. Det första värdet är övertrycket, det tryck som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet. Det andra värdet visar undertrycket, det tryck som råder när hjärtat slappnar av. Trycket varierar under dygnet.

Gränsvärdena för högt blodtryck, hypertoni:

  • Mild hypertoni: 140-159/90-99 mmHg
  • Måttlig hypertoni: 160-179/100-109 mmHg
  • Svår hypertoni: 180 och högre/110 och högre mmHg.

Det finns flera typer av läkemedel. Det vanliga är att man kombinerar flera olika.

  • Diuretika. Är urindrivande och minskar blodvolymen, vilket sänker blodtrycket. Har få allvarliga biverkningar men vissa tycker det är jobbigt att behöva gå på toaletten ofta.
  • Betablockerare. Minskar vissa hormoners påverkan på hjärtat så att hjärtfrekvensen minskar och blodtrycket sänks. De så kallade selektiva betablockerarna har ganska få biverkningar.
  • Kalciumantagonister. Effekten är bäst dokumenterad hos äldre patienter.
  • ACE-hämmare. Är kärlvidgande och sänker blodtrycket. Kan ge torrhosta och hudutslag.
  • Angiotensin II-antagonister. Har hittills visat sig ge få biverkningar.

Tala med din läkare om du besväras av biverkningar, så kan du få prova en annan behandling.