Var fjärde över 40 kan drabbas av förmaksflimmer

Var fjärde person över fyrtio år kan drabbas av förmaksflimmer och många kan ha det utan att veta om det. Det är hög tid att lyfta fram denna dolda sjukdom och se till att alla patienter får rätt och givande vård.

Tord Juhlin, överläkare på Skånes universitetssjukhus

De senaste åren har man gjort många medicinska framsteg inom hjärtsjukvården som fått stor betydelse men problem med förmaksflimmer har hamnat i skymundan.

– Förmaksflimmer har inte prioriterats lika högt som andra hjärtsjukdomar. Det har haft låg status, inte ansetts så viktigt. Det har gjort att många flimmerpatienter blivit dåligt omhändertagna inom vården, säger Tord Juhlin, överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Ökar risken för hjärtsvikt och stroke

I Sverige beräknas över 200 000 människor ha förmaksflimmer och nästan lika många kan vara drabbade utan att veta om det. Den främsta anledningen till att ta problemet på allvar är att förmaksflimmer påtagligt ökar risken för hjärtsvikt och stroke. Den som lider av förmaksflimmer löper dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med de utan flimmer. Mot bakgrunden att sjukdomen är utbredd, kan få allvarliga följder och samtidigt är eftersatt inom vården har Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund nyligen gett ut Flimmerrapporten med syfte att bredda kunskapen om förmaksflimmer och lyfta fram behovet av adekvat vård för de som lider av flimmer.

Fladdrande känsla i bröstet

Vid förmaksflimmer slår hjärtat oftast snabbt och oregelbundet och kan ge en fladdrande känsla i bröstet. Besvären varierar från person till person men vanliga symptom är smärta i bröstkorgen, trötthet, andfåddhet vid små ansträngningar och yrsel. För vissa blir obehaget så stort att de inte kan jobba eller utföra vardagliga sysslor medan andra inte känner av det alls. Det är hur som viktigt att lyssna på sin kropp och ta varningssignalerna på allvar.

– Vid akuta symptom ska du söka akut sjukhusvård och vid lindriga besvär ska du kontakta primärvården och låta dig undersökas av din husläkare, säger Tord Juhlin.

En folksjukdom för personer över 75 år

Risken för förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Bland personer över 75 år kan förmaksflimmer betraktas som en folksjukdom. Något fler män än kvinnor drabbas. Det är vanligt att de som får flimmer har någon underliggande hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck, kärlkramp, hjärtsvikt, fel i hjärtklaffar eller hjärtmuskelinflammation. Även typ 2-diabetes och reumatism kan orsaka flimmer liksom hälso- och levnadsvanor som för mycket kaffe, hög alkoholkonsumtion, sömnbrist och stress. Det finns även de som får flimmer utan kopplingar till andra sjukdomar.

Olika typer av flimmer

En flimmerattack kan komma när som helst och det är inte ovanligt att flimret sätter igång när kroppen vilar eller sover.

Det finns olika typer av flimmer. Paroxysmalt förmaksflimmer är den lindrigaste formen och ger oftast attacker som är kortare än ett dygn och går över av sig själva. Persisterande förmaksflimmer ger attacker som kräver behandling för att brytas och permanent förmaksflimmer innebär att flimret inte kan brytas trots behandling utan att den drabbade måste försöka lära sig att leva med sitt flimmer.

Långa vårdköer och ingen experthjälp

Ett vanligt problem för flimmerpatienter är att de råkar ut för långa vårdköer när de söker hjälp på sjukhus och inte heller får den experthjälp de skulle behöva. Många gånger behandlas flimmerpatienter exempelvis bara för sitt temporära obehag. Man gör en så kallad elkonvertering vilket kortfattat innebär att patienten får en elektrisk stöt som gör att hjärtslagen kommer i balans igen men man skjuter upp besluten om det verkliga problemet och tar inte fram någon långsiktig behandlingsplan.

Bristfällig vård påverkar patient och samhället

Den bristfälliga vården påverkar såväl patienten som samhället. Att många i dagsläget tvingas åka in och ut från sjukhuset under pågående flimmerattacker är påfrestande för den enskilde och medför också stora omkostnader rent samhällsekonomiskt. Under de senaste 20 åren har slutenvården till följd av förmaksflimmer ökat med 60 procent och kostnaderna för förmaksflimmer kommer troligtvis att stiga på sikt på grund av den ökande andelen äldre i befolkningen.

Speciella flimmermottagningar

Av den anledningen har läkaren Tord Juhlin tillsammans med sina kollegor startat en flimmermottagning på Skånes universitetssjukhus. Där har man samlat experter inom området och har specialutbildade flimmersjuksköterskor som erbjuder ett strukturerat omhändertagande för de med förmaksflimmer.

– Alla patienter får göra ett ultraljud av hjärtat och ta blodprover innan de träffar läkaren. Vi gör alltid individuella bedömningar och vid själva läkarbesöket presenterar vi de åtgärder vi föreslår för den aktuella patienten och tar fram en långsiktig plan, säger Tord Juhlin.

Även om flimmervården hamnat på efterkälken jämfört med utvecklingen inom den övriga hjärtforskningen gläds Tord Juhlin åt att medvetenheten ökat för att flimmer kan orsaka stroke och att fler därmed tar problemet på allvar. Att det kommit nya och effektiva mediciner och behandlingsmetoder för patientgruppen är ett positivt tecken liksom att man på fler håll i landet öppnat just speciella flimmermottagningar.

Men tyvärr har inte alla patienter tillgång till den typen av specialistvård och till dem som saknar en flimmermottagning på sin ort ger Tord Juhlin rådet att vara påläst och våga ställa krav.

– Ta reda på fakta om flimmer så att du själv har kännedom om din sjukdom och begär att läkaren ska motivera valet av behandling för dig och förklara hur han eller hon tänker kring din sjukdom på sikt.

Text: Anna-Karin Andersson
Foto: Magnus Östnäs

Tips till dig som har förmaksflimmer eller misstänker att du kan ha det:

  • Att upptäcka sitt flimmer är det första viktiga steget. Känner du att hjärtat slår snabbt och oregelbundet, får smärta i bröstkorgen, känner dig ovanligt trött, blir andfådd även vid små ansträngningar eller får yrsel eller är nära att svimma ska du be din husläkare undersöka dig. Har du akuta symptom ska du kontakta närmsta akutsjukhus.
  • Ta reda på fakta om förmaksflimmer. Att känna till din egen sjukdom gör dig tryggare och innebär att du lättare kan diskutera behandlingsalternativ med din läkare. www.formaksflimmer.com är exempel på en informativ sajt på internet.
  • Tyvärr får inte alla flimmerpatienter den vård de skulle behöva och därför krävs det att du själv vågar ställa krav. Vid ditt läkarbesök ska du begära att det tas basala blodprover, att läkaren presenterar de föreslagna åtgärderna för dig och att du får en långsiktig behandlingsplan.
  • Ta gärna med en anhörig till läkarbesöket som kan lyssna på råden du får, hjälpa till att komma ihåg det som sägs och kan vara ditt stöd.
  • Vid sidan om den behandling du kan få av läkemedel eller operation kan du påverka ditt välmående genom din livsstil. Att motionera, minska stressen, äta kostmedvetet och undvika stora mängder alkohol och kaffe kan få dig att må bättre.
  • Förmaksflimmer kan påverka livskvaliteten både för den som drabbas och närstående. Försök att se möjligheterna istället för begränsningarna. Det kan vara bra att ta hjälp en psykolog eller få stöd genom någon av Hjärt- och Lungsjukas lokalföreningar.

Källa: Flimmerrapporten av Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och Sanofi och Tord Juhlin, överläkare på Skånes universitetssjukhus.