Stora skillnader mellan sjukhusen i Jönköping

De boende i Jönköpings län har ett högt förtroende för vården, det visar undersökningar vad gäller patientbemötande, hygien och tillgänglighet. Men när det gäller långtidsöverlevnad och återinsjuknande efter hjärtinfarkt ligger länet i botten. Detta diskuterades under Rundabordssamtalet i Jönköping.

Stora skillnader mellan sjukhusen i JönköpingHjärtemånaden 2013 inleddes i Jönköping. Inför en fullsatt sal i konferenscentret Science Park hälsade moderator Thomas Heldmark och Riksförbundets Pär Hommerberg publik från länets alla föreningar samt politikerna Urban Blomberg (m), Inga Jonasson (v), Annika Nordin (s), Dhan Åstrand (c), Magnus Berndtzon (mp), Erik Lagärde (kd) samt Per Hansson (fp) välkomna.

Dåliga siffror när det gäller återinsjuknande

En stor del av kvällens debatt ägnades åt att Jönköping är sämst i landet när det gäller långtidsöverlevnad och återinsjuknande efter en infarkt och det är stora skillnader i vården mellan Ryhovs sjukhus i Jönköping och Höglandssjukhuset i Eksjö. Chansen att överleva en hjärtinfarkt är betydligt större för den som vårdas på Ryhov jämfört med Höglandssjukhuset.

– Vem har det yttersta ansvaret för vården? Är det politikerna, frågade Thomas Heldmark?
– Ja, svarade centerns Dhan Åstrand utan att tveka och fick medhåll av samtliga politiker.
– Här har jag Socialstyrelsens och Sveriges Kommuners och Landstings "Öppna jämförelser 2012", fortsatte Thomas Heldmark och höll upp boken. Här finns beviset på hur vården ser ut. Man kan kalla den en årsredovisning. När det gäller förtroendet för vården här i länet ser det mycket bra ut. Jönköping är bland de 3-4 bästa länen i landet när det gäller patientbemötande, hygien och tillgänglighet. Det är de mjuka parametrarna. Men tittar man på de hårdare parametrarna så blir ni kanske chockade? För då ser det rätt illa ut.
– Ja men Ryhov ligger ju nästan bäst till i landet, flikade Per Hansson, folkpartiet in.
– Det stämmer, svarade Thomas Heldmark. Ryhov är mycket bra vid akut insjuknande. Men tittar man hur det ser ut 365 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt ser det riktigt illa ut i länet. Jönköping ligger sämst till i landet när det gäller långtidsöverlevnad och Höglandssjukhuset sticker ut med mycket dåliga resultat. Så har det sett ut i 6-7 år. Vad beror det på?

Tre akutsjukhus

Moderaternas Urban Blomberg trodde att det kunde bero på att man har tre akutsjukhus. Ibland är det inte bra, menade han.

– Nu ska vi börja samverka i länet. Det innebär att det sjukhus som utför ett ingrepp ska få pengarna och läkarna ska få flyttad på sig dit patienterna finns.
– Vilket sjukhus skulle du själv vilja hamna på om du blev sjuk, frågade Thomas Heldmark?
– Idag i Jönköping men om ett par år ska det vara lika bra på Höglandssjukhuset, svarade Urban Blomberg.
– Nu tittar vi framåt inflikade kd:s Erik Lagärde. Vi fick ju veta siffrorna häromdagen.
– Men så här har det ju sett ut i många år, kontrade Thomas Heldmark. Varför ser det ut så här?
– Vi måste prata med professionen, sade Lagärde. Men visst, vi måste ta till oss detta. Kanske behövs en förstärkt budget?

Inga enkla svar

– Ja, vi vill höja skatten som ni sänkt, sköt vänsterns Inga Jonasson in.

Socialdemokraternas Annika Nordin menade att det nog inte finns något enkelt svar på frågan varför det är skillnader mellan Ryhov och Höglandssjukhuset. Men att det nog blir bättre med samverkan, trodde hon. Samtidigt ville Inga Jonasson ha kvar tre akutsjukhus men med samma goda vård.

– Men måste man inte först ta reda på varför det inte fungerar innan man gör något, frågade Thomas Heldmark?

Centerns Dhan Åstrand påpekade att politikerna inte kan veta varför det är skillnad mellan sjukhusen. Kanske läkarna vet, funderade han?

– Är det svårt att få läkare till Jönköping, undrade Thomas Heldmark.
– Nej, inte till Ryhov, svarade Dhan Åstrand innan man gick över till nästa fråga som handlade om sekundärprevention, ett begrepp som inte är helt lätt att förstå innebörden av.

För att förtydliga vad som menas med sekundärprevention tog Pär Hommerberg över mikrofonen och berättade för både publik och politiker att det betyder rätt inställt blodtryck, kontroll av blodfetter, fysisk aktivitet och rökstopp.

Ingen hjälp med rökstopp

– Hur många här inne har slutat röka, frågade Thomas Heldmark och räknade publikens uppsträckta händer.
– Det är många, konstaterade han. Hur många har fått hjälp med rökstopp? Här var det däremot ingen som räckte upp handen. Att sluta röka är en av de viktigaste saker man kan göra för att undvika en ny infarkt, fortsatte han. Har ni ingen hjärtrehab här?
– Jo, det finns vid Ryhov, svarade en kvinna i publiken.

Annika Nordin (S) och också sjuksköterska påpekade att man jobbar med sekundärprevention men också med förebyggande samtal på hennes vårdcentral. Vi har hälsosamtal med sjuksköterskor. Det första samtalet sker redan när man fått sitt första barn. Sedan kallas man tillsamtal vid 40-50 och 60 år. Då pratar vi rökning, kost och motion. De som fyllt 75 år får komma till en aktivitetsgrupp där man har motionspass. Är man yngre men känner att man har behov får man också komma.

– Det här borde finnas på alla vårdcentraler, sade en annan kvinna i publiken.

Urban Blomberg påpekade då hur viktigt det är för politikerna att lyssna på medborgarna.

– Vi behöver era synpunkter för att kunna göra en långsiktig plan. Vi vill veta att alla pengar som fördelas till klinikerna går till något bra.

Viktigt att läsa "Öppna jämförelser"

Om det höll Anna Nordin med och poängterade att man alltid borde fråga patienter om deras levnadsvanor.

Även Inga Jonasson instämde och sade att det är viktigt att se helheten. Därför är eftervården så viktig. Men att läsa " Öppna jämförelser" för att se vad som behöver göras är inte alltid så lätt. Statistik är svårt.

– Det här är inte siffror man kan trixa med. När det gäller överlevnaden efter hjärtinfarkt kommer de från dödsorsaks-och patientregistret, kontrade Thomas Heldmark.

Erik Lagärde var ödmjuk inför siffrorna och höll med om att dessa är fakta. Lagärde tyckte att man måste titta på hur andra landsting gör och försöka hitta patienter i riskzonen.

– Ja överlevnaden har faktiskt minskat i en långsammare takt i Jönköping än i andra landsting. Ska ni tillsätta revisorer för att granska detta, undrade Thomas Heldmark?

Erik Lagärde menade att detta är något för landstingsledningen att titta på.

– Så ni lobbar mot er egen landstingsledning, frågade Thomas Heldmark. Ni har väl en del att säga till om, frågade han vidare och fick medhåll av Inga Jonasson.

Något tydligt svar fick han inte men Urban Blomberg tyckte att det är viktigt att få träffa patientorganisationer för att få veta vilka brister som finns.

– Vi kan väl skicka frågor till publiken, sade han. Vad ska vi tänka på?

Svårt att komma till dietist

En kvinna ur publiken räckte genast upp handen och påpekade att det är svårt att få komma till en dietist.

Urban Blomberg svarade då att det pågår en översyn av dietister. Men att det är fler saker politikerna måste ta itu med. Vi ligger till exempel heller inte så bra till när det gäller hjärtflimmer. Det finns ju riktlinjer.

– Idag är Socialstyrelsens nationella riktlinjer endast rekommendationer. Tycker ni riktlinjerna ska vara tvingande, frågade Thomas Heldmark samtliga politiker.

Av de sju partierna var det endast två som svarade ja på frågan.

Bassängträning för hjärt-lungsjuka

Diskussionen återgick därefter till att handla om sekundärprevention och rehabilitering. Här ville flera medlemmar i publiken diskutera bassängträning och en kvinna undrade om politikerna inte kunde se till att hjärt-och lungsjuka fick tider för bassängträning och att det skulle vara gratis med vattengympa.

Idag kostar bassängträning 36 000 kronor om året.

– Vet ni vad PCI kostar, undrade Pär Hommerberg och riktade frågan till politikerna.

Men det var det inte någon av politikerna som kunde svara på.

– PCI är troligen dyrare än vad badandet kostar föreningen, fortsatte Pär Hommerberg.
– Det här ska jag ta med mig, sade Urban Blomberg samtidigt som han poängterade att man inte hade pengar. Vi måste påverka landstingsledningen i den här frågan, sade han.
- En annan sak ni kan fundera över är tiderna för hjälp att sluta röka. Generellt ligger dessa mitt på dagen, när många arbetar, påpekade Pär Hommerberg. Skulle ni inte kunna flytta dessa till kvällstid?
– Det är ju viktigt att ta ansvar för sin hälsa, underströk miljöpartiets Magnus Berndtzon. Här tror jag ibland läkarna gör en tankevurpa genom att säga till patienten efter en infarkt att " nu är du frisk". Läkarna vill att patienten ska känna sig frisk och inte vara begränsad. Det är ett dilemma. För är man frisk är det ju svårt att ändra sin livsstil.

Magnus Berndtzon ville därför att man ska börja tänka annorlunda och göra på ett nytt sätt för att förbättra vården i länet.

– Oavsett vem som har suttit vid makten så har vi gjort samma saker år efter år. Det har kanske inte alltid fungerat, sa Magnus Berndtzon
– Det verkar i alla fall finnas en samsyn hos er politiker att vilja förbättra vården och inte minst att åtgärda skillnaderna mellan Ryhov och Höglandssjukhuset, konstaterade Thomas Heldmark.
– Kan vi få ett löfte på det, fortsatte han innan han avrundade kvällens möte.

Och på den frågan svarade alla politiker ja.