Pålästa politiker men inget löfte om flimmermottagning

Hjärtvården i Värmland ligger generellt bra till i Socialstyrelsens "Öppna jämförelser". Men det finns en del områden som politikerna jobbar aktivt med att förbättra, ett av dem är ambulanstiderna och hjärtsviktsvården.

pålästa politiker i VärmlandMycket kunniga politiker och en lika engagerad publik. Så kan Riksförbundet HjärtLungs Rundabordssamtal i Värmland den 13 februari, dagen före Alla hjärtans dag, kort sammanfattas.

Snålblåsten och den råa kylan borde ha hållit de flesta hemma. Ändå hade många tagit sig till Bibliotekshuset i Karlstad för att först lyssna på läkaren Anders Dahlqvist föreläsning om förmaksflimmer och därefter få en chans att träffa de politiker som styr över vården i länet för att diskutera hjärtsjukvården. Även om vädret ute var dystert, så rådde en mycket varm och trivsam stämning inne i Sessionssalen.

– Man kan säga att Rundabordssamtal är en metafor för möten där politiker och allmänheten får chansen att träffas i ögonhöjd med varandra och diskutera hjärtsjukvården, inledde moderatorn Thomas Heldmark och pekade på den rad av fyrkantiga bord där politikerna satt.

Här fanns alliansens Ingvar Klang, Moderaterna, Jane Larsson, Centerpartiet, Elisabet Kihlstrand, Kristdemokraterna, Gert Ohlsson, Folkpartiet och Eva Hallström, Miljöpartiet. Oppositionen representerades av Ulric Andersson, Socialdemokraterna och Anders Nilsson, Vänsterpartiet.

Hjärtsjukdom- fortfarande den vanligaste dödsorsaken

– Trots bättre behandling, att läkarvetenskapen gått framåt och att vården blivit bättre på att laga trasiga hjärtan så är hjärtsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. På varje människa som dör i trafiken går det 20 hjärtdöda, fortsatte Thomas Heldmark.

– Vården är också ojämn, både i landet och inom ett och samma län, tillade han. Det är faktiskt så att postnumret ibland kan avgöra viken vård man får.

Thomas Heldmark menade också att man är bra på akutvård men sämre både på att förebygga hjärtsjukdomar och att följa upp dem på ett bra sätt efteråt.

Åstadkommit förbättringar

Innan Thomas Heldmark gick vidare i programmet passade han på att tala om att Riksförbundet åstadkommit en hel del förbättringar på de orter man tidigare besökt.

Pär Hommerberg, projektledare för Hjärtemånaden och arkitekten bakom politikermötena, nickade instämmande och sade att man i Halland lyckats få till en intern revision över hjärtvården och att ambulanserna i Kalmar placerats om.

– Ja, och i Kalix har de, efter vårt fjärde besök i Norrbotten, öppnat en ny hjärtklinik, påpekade Thomas Heldmark.

– Vem har ansvaret för vården, frågade Thomas Heldmark politikerna även denna gång?

– Politikerna har ansvaret men vi har ju lagar att följa som till exempel Socialtjänstlagen, svarade Moderaternas Ingvar Klang.

– Men när det gäller prioriteringar, undrade Thomas Heldmark?

Eva Hallström, Miljöpartiet förklarade att det är politikerna som gör prioriteringsplanerna. I det fick hon medhåll av Vänsterpartiets Anders Nilsson som samtidigt påpekade att det är läkarna som har det praktiska ansvaret.

Thomas Heldmark fortsatte med att visa statistik över de olika kategorierna i Socialstyrelsens "Öppna jämförelser" som handlar om hjärtsjukvården.

Värmland generellt bra

– "Öppna jämförelser" kan jämföras med en årsredovisning över hur vården ser ut i olika län och på olika sjukhus, förklarade Thomas Heldmark. I Värmland ser det generellt bra ut. När det gäller återförträngning av kärlen efter PCI ligger Värmland på tredje plats. Överlevnaden efter hjärtstopp är också bra.

– Värmland låg på tredje plats även förra året, fyllde Elisabeth Kihlstrand, Kristdemokraterna i.

Hon förklarade de goda siffrorna i "Öppna jämförelser" med att man satsat på att många i länet ska kunna hjärt-lungräddning. Dessutom har alla kommuner infört något som kallas "I väntan på ambulans". Det innebär att räddningstjänsten rycker ut och påbörjar behandling innan ambulansen anlänt.

– Tidigare hade vi långa framkörningstider för ambulanser, inflikade Socialdemokraternas Ulrik Andersson. Då är det bra att räddningstjänsten kommer innan. De har defibrilleringsutrustning och syrgas med sig.

– När vi började med "I väntan på ambulans" var läkarna först emot det, förklarade Jane Larsson från Centern. Sakta men säkert har detta utvecklats och vi utbildar allmänheten, till exempel i hur man använder hjärtstartare.

Ojämna ambulanstransporter

– Vet ni vad 90 minuter betyder, frågade Thomas Heldmark politikerna och pekade på en karta där de olika orterna i Värmland fanns utmärkta?

– Ja, det är väl den totala utryckningstiden till Karlstad, antog Jane Larsson.

– Det hoppas jag inte, kontrade Thomas Heldmark. I så fall är det illa. När man talar om hjärtsjukvård handlar det om minuter, fortsatte han. Ju snabbare man får vård vid en hjärtinfarkt desto mindre blir skadorna. 90 minuter är gränsen för inom vilken tid man till exempel måste få PCI.

– Vi tittar på responstiderna, det vill säga, den tid det tar från att ett larm inkommer till 112 till dess att ambulansen är på plats hos den sjuke. Det ser inte helt tokigt ut om man bor i Kristinehamn, där responstiden är 8,8 minuter eller i Karlstad där den är 11,3 minuter, sade Thomas Heldmark fortfarande pekandes på kartan. Men bor man i Munkfors så tar det 24, 2 minuter innan ambulansen anländer. I Eda tar det 24,8 minuter. Det är lika lång tid som man får vänta i Jokkmokk, påpekade Thomas Heldmark.

Elisabeth Kihlström förklarade att man satt en maxtid på 20 minuter och att man nu tillsatt en utredning för att identifiera de brister som finns.

– Vi kommer också snart att få en helikopter som kan hjälpa till, sade hon.

Helikopter ingen lösning

– En helikopter är väderkänslig. Den kan därför inte alltid rycka ut, inflikade Pär Hommerberg.

– Den här diskussionen har pågått en längre tid, fyllde Ulric Andersson i. Helikoptern är en viktig del och är bra vid långa avstånd. Men den ersätter inte marktransporter. Och vädret spelar in hur disponibel den än är, förtydligade han.

– Vi köper in en Eurokopter. Den kan åka långa sträckor utan att behöva gå ner och tanka, sade Gert Ohlsson, Folkpartiet.

– Jag har också hört att det är svårt att få personal till ambulanserna, sade Thomas Heldmark.

Jane Larsson instämde i påståendet och sade att läkarbristen är svår i hela landet.

– Har ni alltid läkare i ambulanserna då, frågade Thomas Heldmark?

– Ja, vi jobbar intensivt med att få tag på läkare och sköterskor. Vi har precis höjt ingångslönen till 24 000 kronor i månaden för specialistsköterskor. Dessutom har vi ändrat 24-timmarspassen till 12- timmarspass. Det gör att det nu behövs ytterligare 30 sköterskor, sade Jane Larsson.

Thomas Heldmark ville veta vad som krävs för att ambulansvården ska fungera.

– Bland annat att personalen alltid är uppdaterad på den nyaste tekniken, svarade Jane Larsson.

– Nästa vecka presenterar vi en Demoskoprapport om ambulanserna, inflikade Pär Hommerberg.

En kvinna i publiken ville veta hur lång tid det tar för ambulansen att komma till Sysslebäck efter ett larm.

– Var står ambulansen, undrade kvinnan också?

– Den är placerad i Torsby, svarade Jane Larsson.

I Norrbotten samarbetar man med Finland kring ambulanstransporterna. Kan ni inte samarbeta med Norge, frågade Thomas Heldmark politikerna.

– Det gör vi, sade Jane Larsson.

– Kör ni till norska sjukhus, undrade Thomas Heldmark.

– Man kör till närmaste sjukhus och i Värmland är det närmare till Karlstad än till Norge, förklarade Elisabeth Kihlstrand. Men vi vill få till bra avtal med både Norge och Dalarna.

Ingvar Klang påpekade att man tidigare samarbetat med Norge men att norrmännen avslutat samarbetet. De kunde inte ta emot patienter till Sverige. Det kan förändras igen när vi får en helikopter.

Dolda sjukdomar

Nu ska vi byta ämne och prata om dolda sjukdomar, bröt Thomas Heldmark in. En dold hjärtsjukdom är till exempel förmaksflimmer. I Värmland är 6000 personer diagnosticerade med förmaksflimmer. Men ytterligare flera tusen kan bära på sjukdomen utan att de fått någon diagnos. Här finns mycket att göra, underströk Thomas Heldmark.

En annan dold sjukdom är hjärtsvikt.

– Andelen patienter som återinskrivs efter att de vårdats på sjukhus för hjärtsvikt är hög i Värmland. Ni ligger allra sist i " Öppna jämförelser. Varför ser det ut så, fortsatte Thomas Heldmark?

Elisabeth Kihlstrand medgav att det inte var siffror att vara stolt över.

– Vi har en hjärtsviktsmottagning och har utökat resurserna för att förbättra resultaten som till exempel om patienterna får symptom när de blivit utskrivna. Det är viktigt att ha fortsatt kontakt med vården när man blivit utskriven, sade hon.

– Ja, dödligheten är hög vid hjärtsvikt, poängterade Thomas Heldmark.

Här tog Eva Hallström, Miljöpartiet till orda och undrade om någon i publiken ville prova en tumapp i hemmet.

– Här kan ni själva mäta värden, förklarade hon.

– Men Eva, inflikade Thomas Heldmark. Det väl bara att förse patienterna med mätinstrument.

Här fick han medhåll av en man i publiken.

– Idag har de flesta smarta telefoner. Kan ni inte bara göra en app.

Thomas Heldmark gled lite ifrån ämnet om tekniken och berättade att han precis pratat med en kvinna som inte ville komma till mötet för att hon inte hade fått någon diagnos när hon besökt vården. Hon var mycket arg på politikerna och ville inte träffa dem.

– Hon fick åka till en kardiolog i Stockholm för att få en diagnos på hjärtsvikt, förtydligade Thomas Heldmark vänd mot politikerna.

Jane Larsson förstod kvinnan och menade att kvinnor oftare får sämre behandling än män.

Patienten känner sin kropp

De i publiken som hittills suttit tysta började nu räcka upp sina händer och en kvinna berättade om sin bror som blivit felbehandlad flera gånger efter en hjärtinfarkt.

– Min bror kände att något var fel när han skrevs ut från sjukhuset. Men ingen lyssnade på honom. Det slutade flera operationer för klaffel och sammanlagt han låg han inne sex månader. Nu har han fått låna en apparat där han själv bland annat kan kontrollera syremättnaden i blodet.

– Ja, patienter kan sina kroppar bäst, höll Jane Larsson med om. Tekniken har också utvecklats men vården ligger efter, konstaterade hon.

Pär Hommerberg återknöt till de dolda sjukdomarna och förklarade att Riksförbundet vill att man screenar alla över 65 år med riskfaktorer för förmaksflimmer

– Det finns riktlinjer och här i Värmland är vi noga med att följa dem, sade Elisabeth Kihlstrand och tillade att vården hela tiden utvecklas.

– När det till exempel gäller hjärtsvikt försöker vi utveckla verksamheten med kontaktsköterskor.

Flimmermottagning – inget löfte

– En flimmermottagning, ska ni öppna det också? Kan vi få det som ett vallöfte, frågade Thomas Heldmark?

Elisabeth Kihlstrand erkände att hon jobbar för en flimmermottagning. Men ville inte avge något löfte.

– Alla i alliansen är överens om att vi jobbar för patientens bästa. Och jag tror att alla i oppositionen också vill det. Så vi är alla överens, sade Jane Larsson.

Gert Ohlsson tyckte att diskussionen började bli för detaljerad.

– Men självklart vill vi inte se de här dåliga siffrorna, påpekade han.

– Men en flimmermottagning är väl inte bara detaljerat. Det är något konkret.

Ulric Andersson bytte spår och ville återkomma till den tekniska utvecklingen. Han menade at man måste informera patienterna om vilka möjligheter som finns. Men att man inte får lägga över ansvaret på patienterna.

Följa nationella riktlinjer

– Vi politiker måste också säkerställa att riktlinjerna följs. Ibland är det mycket tyckande, erkände han.

Vänsterpartiets Anders Nilsson höll med och poängterade att man också måste analysera siffrorna i olika register och se vad som ligger bakom.

– Vi jobbar på att ha en vård som är lika i hela landet, Därför är det viktigt att vi i Värmland följer de nationella riktlinjerna, sade han. Det är mycket att sätta sig in och kräver mycket av politikerna.

– Jag tycker mig höra att ni tänker följa upp flimmer, envisades Thomas Heldmark.

Jane Larsson ville varken svar ja eller nej på påståendet men poängterade att man kommer att göra det bästa för patienterna.

– Det låter inte så konkret, kontrade Thomas Heldmark men avbröts av Elisabeth Kihlstrand som medgav att det finns planer på en flimmermottagning och att man diskuterar det med läkarna och undersöker behovet.

Imponerande politiker

När mötet började lida mot sitt slut kunde Pär Hommerberg inte låta bli att berömma politikerna och tala om för dem att han var imponerad över deras kompetens och engagemang.

– Jag kan bara hålla med, instämde Thomas Heldmark. Ni tar verkligen sjukvården på allvar.

– Annars skulle vi inte sitta här, sade Jane Larsson som en självklarhet.

Även kunniga patienter

Ingvar Klang påpekade att även patienter idag är kunniga och pålästa, bland annat via internet.

– Det gör att både vi politiker och vården måste lyssna på patienterna. Det gamla sättet där läkaren bestämde allt är på väg att försvinna. Men alla förändringar tar tid, sade han.

Genetiken mindre viktig

Ett annat område där Värmland liksom övriga län i landet släpar efter är eftervården, så kallad sekundärprevention. Med detta menas att blodtrycket och blodfettvärdena är bra inställda, att man slutar röka och motionerar regelbundet.

– Genetiken spelar inte all roll, påpekade Thomas Heldmark och tog upp sin egen familjehistorik.

– Bara för att min morfar segnade ner i hjärtinfarkt och dog vid 51 år betyder det inte att jag också måste göra det. Jag är 51 år nu. Men livsstilen spelar stor roll.

– Hur många här inne har promenerat 30 minuter idag, frågade han?

Här räckte en hel del i publiken upp handen.

– Hur många har slutat röka, frågade han vidare?

Nu åkte ännu fler händer upp i luften.

– Hur många av er har fått hjälp med rökstopp av landstinget?

Som vid tidigare möten var det nu ingen som svarade ja.

– Tyvärr ser detta dåligt ut både i Värmland och i övriga landet, konstaterade Thomas Heldmark.

När det gäller måluppfyllelsen för de fyra parametrarna blodtryck, blodfetter, fysisk aktivitet och rökstopp är det, som sagt, dåligt.

Gert Ohlsson kommenterade ändå det hela med att man har 60 rökavvänjare i länet och att patienter som ska genomgå en planerad operation får hjälp med rökstopp innan.

– Alla distriktssköterskor och specialister ska också arbeta med levnadsvanor. Läkarna måste ta upp detta med sina patienter, sade han.

– I Stockholm ingår hälsosamtal på vårdcentralerna. Mottagningarna får pengar för att hålla i detta, påpekade Pär Hommerberg.

– Här har vi det när det gäller rökning. Men det gäller att motivera människor att sluta. Det är svårt. Tyvärr börjar många, särskilt kvinnor, att röka igen fastän de tidigare slutat. Vi kan inte tvinga någon till rökstopp, svarade Gert Ohlsson.

– Hur är det med övervikten, då frågade Thomas Heldmark?

Gert Ohlsson erkände att Värmland har landets fetaste befolkning, även bland barn.

– Vi jobbar nu bland annat med skolhälsovården och idrottsorganisationer för att förändra situationen, sade han.

– Det måste vara otacksamt att folk inte följer råden kring rökning och kost, sade Thomas Heldmark och påpekade att det finns ett bra PCI-labb i Värmland. Men det måste ju vara tråkigt om folk kommer tillbaka dit om och om igen.

– Ja, vi kan bli bättre, svarade Gert Ohlsson.

Svårt ändra levnadsvanor

Ulric Andersson menade att det är svårt att ändra människors levnadsvanor och berättade också at han ställt frågan till läkare som utför PCI om de arbetar preventivt och här finns ingen connection. Men vi har heller inte ställt några krav på detta, sade han.

– Det vore bra om hjärtläkarna var mer engagerade i förebyggande arbete, fortsatte Ulrik Andersson. Vi måste börja prata mer om vårdkedjor. Det måste finnas ett fungerande led där också eftervården ingår. Annars gör man en jätteinsats som kostar mycket pengar men som inte får någon effekt.

Jane Larsson höll med men påpekade att även patienten har ett ansvar.

– Jag vet själv att jag har lite övervikt. Men det tar emot att promenera eller avstå från den där kakan jag vill ha. Kanske har det större effekt om en läkare säger till mig?

– Att göra saker tillsammans är väl också bra, sade Thomas Heldmark. Har ni grupper, till exempel hjärtskolor, frågade han politikerna och publiken?

Elisabeth Kilhlstrand menade att man måste anpassa aktiviteter efter den enskilde individen.

Marianne Skeppstedt från Värmlands Länsförening räckte då upp handen och passade på att tala om att föreningen tagit initiativ till den hjärtskola som finns på Centralsjukhuset i Karlstad och som är bäst i länet på fysisk aktivitet.

– Här finns bland annat två sjukgymnaster. Den ena av dem är inriktad på stress, berättade hon.

Ny teknik

Det var många i publiken som ville prata om den nya tekniken och en kvinna undrade varför tekniken tar så lång tid att införa?

Elisabeth Kihlstrand menade att det måste finnas evidens innan man inför något nytt.

– Det ska finnas fakta för allt. Den medicinska kompetensen måste också kunna använda den. Men visst, vi kan också tycka att det tar tid, höll hon med.

För att förtydliga varför det kan vara bra att inte implementera ny teknik för snabbt tog Gert Ohlsson upp patientjournaler som ett exempel. Meningen är att journalerna ska kunna plockas fram på vilket sjukhus, mottagning eller vårdcentral som helst. Det man varit orolig för är att man inte ska kunna hålla sekretessen.

– Därför är det bra att vänta, förklarade han.

– Jag vill inte ha ny teknik, sade en kvinna i publiken. Jag vill prata med någon. Jag har precis fått förmaksflimmer och känner mig jätterädd. Häromdagen ringde jag sjukvården för att få hjälp. Det dröjde väldigt länge innan jag kom fram. Under tiden han jag bli både orolig och osäker och symptomen förvärrades. Jag vill ha någon att prata med, påtalade hon.

Elisabeth Kihlstrand förklarade att det var just därför hon ville utveckla konceptet med kontaktsköterskor. Dessutom menade hon att det är resursbesparande.

– I Arvika har vi redan infört det, sade hon.

Pär Hommerberg höll med och menade att det är ett bra och strukturerat sätt att arbeta både med förmaksflimmer och hjärtsvikt.

Uppföljning efter PCI

En man i publiken som hade genomgått en PCI-behandling undrade också om uppföljning efter ingreppet.

– Här har vi faktiskt frågat kardiologer om hur det ser ut. Och det finns ett schema efter PCI där man först får träffa en sköterska och därefter en läkare, svarade Elisabeth Kihlstrand.

– Problemet är att många som genomgått en PCI-behandling upplever sig som helt friska efteråt. Det är väl bra men många vill då inte komma på uppföljning, inflikade Pär Hommerberg.

Ny teknik-kärt ämne

Även om inte alla var överens om den nya tekniken så gled diskussionen om och om igen tillbaka till detta ämne och en kvinna i publiken tyckte att primärvården borde satsa på tum-EKG.

– Många äldre klarar inte ny teknik. Men tum-EKG klarar de, sade hon.

Läkarbrist

Ett annat ämne som engagerade och oroade publiken var läkarbristen och Jane Larsson medgav att det är ett problem, inte bara i Värmland utan i hela landet.

– Vi utbildar också en hel del utländska läkare i Sverige men de stannar ju inte, sade en dam i publiken. Det kostar oss pengar. Ett annat problem är att de utländska läkarna inte pratar svenska, fortsatte damen.

– Vi lever i en global värld. Våra ungdomar åker till Danmark och utbildar sig. Man kan inte tvinga någon att stanna kvar på en plats, svarade Jane Larsson. Läkare måste få flytta. Men naturligtvis kan vi försöka hjälpa de läkare som utbildats i Sverige att trivas så att de stannar. När det gäller språket så kan man vara en duktig läkare utan att kunna svenska.

– Behöver inte läkare och sjuksköterskor kunna svenska, undrade Thomas Heldmark?

– Om man inte har några svenska språkkunskaper alls så får man ingen läkarlegitimation, lugnade Jane Larsson Thomas Heldmark och publiken.

– Det pågår en förflyttning från öst till väst, kommenterade Ingvar Klang. Vi hjälper dessa personer hur de ska jobba på en svensk klinik. Vi rekryterar ju också svenska läkare som studerat i till exempel Polen, Rumänien och Danmark.

– Samtidigt får vi inte glömma att vi aldrig haft så många läkare som idag, sade Ulrik Andersson. Det vi behöver är kunskapsöverföring. Man skulle då kunna använda sjuksköterskor på ett annat sätt och låta dem avlasta läkarna. Här har vi goda exempel inom tandvården, där tandsköterskor och tandhygienister utför mycket av det som tandläkarna skötte tidigare. Det arbetssättet borde gå att överföra till den somatiska vården, sade Ulric Andersson.

Nu ska vi snart knyta ihop säcken och gå hem, sade nu Thomas Heldmark. Är vi överens om att det behövs en ordentlig satsning för att följa upp patienter med förmaksflimmer?

– Det som inte är bra vill vi förbättra, svarade Gert Ohlsson.

– Ja, ju bättre uppföljning desto friskare patienter, höll Jane Larsson med om.

Ett ja hördes även från Elisabeth Kihlstrand.

– Vi måste satsa på det vi sett som är dåligt. Men hälso- och sjukvården har inte ekonomi till allt, sade Ulric Andersson.

Thomas Heldmark påpekade, innan han stängde detta intressanta möte, att det istället finns pengar att spara. Och det var det ingen som sade emot.