Nytt PCI-labb i drift i Kalmar

Riksförbundet HjärtLung har besökt Kalmar två gånger tidigare. Efter att Riksförbundet HjärtLung lyckades utkräva ett löfte om en ny apparat, står sedan i höstas en nyinköpt modern PCI på plats. Labbet på Länssjukhuset i Kalmar är i drift sju dagar i veckan och fler behandlingar görs.

Uppdaterad 20 mars 2014.

Nytt PCI-labb i drift i KalmarHjärtemånadens näst sista politikermöte hölls detta år i Kalmar, ett län Riksförbundet HjärtLung besökt två gånger tidigare. Och det är mycket som hänt sedan förbundet och politikerna första gången samlades i Oxhagshemmet. Då var en ålderdomlig PCI-apparat ett av de stora bekymren. Men efter att Riksförbundet HjärtLung lyckades utkräva ett löfte på 25 miljoner kronor för en ny apparat, står sedan i höstas en nyinköpt modern PCI på plats. Labbet på Länssjukhuset i Kalmar är i drift sju dagar i veckan och antalet behandlingar har ökat.

Det blev ett annorlunda möte denna ovanligt milda februarikväll torsdagen den 27:e. Den här kvällen uppstod en spontan brainstorming där publiken var högst delaktiga med tankar och idéer om hur hjärtvården skulle kunna förbättras.

Men först inledde förbundsordförande Inger Ros, med att hälsa publiken och de styrande politikerna Lena Segerberg, Socialdemokraterna och Jessica Rydell, Miljöpartiet samt Christer Jonsson, Centerpartiet, Pierre Edström, Folkpartiet, Jonas Sjögren, Moderaterna, Arne Sjöberg, Kristdemokraterna och Claus Zaar, Sverigedemokraterna välkomna.

Vara opinionsbildare

– Vår uppgift är att vara opinionsbildare och föra en dialog med politikerna. Hjärtsjukvården i Sverige är bra. Men vi vill göra den ännu bättre. Det är därför vi synliggör bristerna, underströk Inger Ros och lämnade därefter över till moderatorn Thomas Heldmark och Hjärtemånadens projektledare och, inte minst, upphovsmannen till politikermötena, Pär Hommerberg.

– Ja, det har verkligen hänt mycket sedan vi var här senast, sade Thomas Heldmark. Förutom att PCI-apparaten nu blivit verklighet har det också fattats beslut om Waranmätare i hemmet.

Thomas Heldmark berättade för publiken att han och Pär ofta får frågan varför det är politiker som bjuds in till dessa sammankomster och inte läkare.

– Det är för att det är politikerna som har den högsta makten över vården. Politikerna bestämmer över verksamheten, förklarade han och vände sig mot politikerna som satt uppradade på scenkanten i Oxhagshemmets aula.

Miljöpartiets Jessica Rydell instämde och menade att politikerna är de som pekar ut riktningen i vården och sätter upp mål för det som ska förbättras. Det är också politikerna som tillsätter resurser.

– I Kalmar ser det bra ut när det gäller förtroendet för vården. Men när det gäller hårda mått, fortsatte Thomas Heldmark, så ser det enligt Socialstyrelsens "Öppna jämförelser" sammantaget inte så bra ut. En sådan parameter är till exempel PCI.

Thomas Heldmark förklarade vikten av snabba insatser vid en hjärtinfarkt. Här finns två gängse behandlingar. Den ena är PCI, så kallad ballongvidgning. Den andra är trombolys, vilket innebär att man med läkemedel löser upp den blodpropp som täpper till ett blodkärl. Ibland görs även en akut by passoperation. Samlingsnamnet för dessa behandlingar är reperfusionsbehandling.

– I Kalmar län får endast tre av fyra patienter reperfusionsbehandling. Ni är näst sämst i landet på detta, påtalade Thomas Heldmark. Tittar man på andelen män som dör inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt ser det heller inte bra ut. Här finns det också skillnader mellan könen då kvinnorna ligger bra till i statistiken.

Om det höll Jessica Rydell med och erkände att Kalmar underpresterar när det gäller flera saker inom hjärtsjukvården.

– Vi har tillsatt en arbetsgrupp för att titta på detta. Siffrorna är gamla och jag tror det blir bättre framöver, sade hon.

– Det nya PCI-labbet fick vi hösten 2013. Nu gör vi 250 fler behandlingar och verksamheten pågår sju dagar i veckan, instämde Lena Segerberg, Socialdemokraterna. Vi har också fattat beslut om att ambulanserna ska ha en utryckningstid på 90 sekunder.

Centerpartiets Christer Jonsson påpekade att man underskattat geografin i länet när man pratar om ambulanstransporter.

– Vi underbehandlar folk från norra och västra delen av länet. Det beror naturligtvis på avstånden. Vi måste börja styra rätt när vi tar i personer i ambulansen. Vården ska vara jämlik, sade han.

Att vården inte är jämlik höll även Folkpartiets Pierre Edström med om.

– Vården är bättre i södra Kalmar. Det är bra att PCI-labbet kommit igång. Men nu måste vi se över att vården blir jämlik, underströk han.

Som vanligt visade Thomas Heldmark politiker och publik en karta med alla orter i länet.

– Här, pekade han, ser ni länet där min morfar växte upp och dog i en hjärtinfarkt vid 51-års ålder.

Även Kristdemokraternas Arne Sjöberg instämde i det som sagts och berättade om den hjärtprocessgrupp man dragit igång.

– Den är ett sätt för oss politiker att vara med och skapa riktlinjer, förklarade han.

– Vad har hjärtprocessgruppen gjort hittills, undrade Thomas Heldmark?

– Vi tittar bland annat på olikheter inom länet. Hur vi kan utnyttja den bästa kompetensen på länssjukhuset i Kalmar, se till att PCI används. I gruppen sitter även professionen, sade Arne Sjöberg.

– Vad ni alla säger är att det kan bli bättre, konstaterade Thomas Heldmark.

– Det börjar bli bättre, förtydligade Arne Sjöberg.

– Det ser inte så ut i "Öppna jämförelser", kontrade Thomas Heldmark.

– Ja, men vi har en fantastisk särart här i Kalmar. Vi har den äldsta befolkningen i landet, försvarade sig Arne Sjöberg.

– I "Öppna jämförelser" tar man hänsyn till åldern. De dåliga resultaten beror därför inte på att befolkningen är äldre, sköt Pär Hommerberg in.

Ambulansernas placering viktig

Ett återkommande diskussionsämne i Kalmar är ambulansernas placering.

– Det har varit många diskussioner om var ambulanserna placeras ut. Här tror vi att man kan sträva efter att bli bättre, menade Pär Hommerberg.

– Ja, det vi ser är inte acceptabelt, konstaterade Moderaternas Jonas Sjögren och pekade på kartan i bakgrunden. Jämför Oskarshamn med Högsby. Man måste titta på var man placerar ut ambulanserna.

– Det sägs att vi är det ambulanstätaste länet i världen. Ändå är det stora skillnader i länet på hur snabbt ambulansen är på plats efter ett larm, fortsatte han. Här finns mycket at göra för att sudda ut de geografiska gränserna. Moderaterna har länge jobbat för en utryckningstid på 90 sekunder.

– Hur snabbt kommer man till Länssjukhuset om man bor i norra Kalmar, frågade Thomas Heldmark?

– Det finns ambulans i Löttorp, sade Christer Jonsson utan att egentligen svara på Thomas Heldmarks fråga. Det ska vara 90 sekunders utryckningstid i Mörbylånga också.

Christer Jonsson menade att personalbemanningen ska bli bättre och att man måste schemalägga personalen på ett annat sätt för att det ska fungera.

– Vi måste också skärpa kraven så att alla följer de nationella riktlinjerna, sade han.

– Ni pratar så fint om ambulanserna, sade en man i publiken. Jag bor i Oskarshamn. Här kan man få vänta i 45 minuter innan ambulansen kommer. Vad händer där för att situationen ska bli bättre?

– En sak är att vi ska införa lättvårdsambulanser som har till uppgift att sköta transporter. På så sätt avlastas akutbilarna. Under sommarmånaderna när det är mycket turister kommer vi också att förstärka med en ambulans på Öland. Dessutom har vi som mål att fler ska lära sig hjärt-lungräddning, svarade Lena Segerberg.

– I Värmland har man infört något som kallas "gröna bilar" som bara ägnar sig åt transporter. Kan det vara något för Kalmar, undrade Pär Hommerberg?

– Ja det tycker jag, svarade Jonas Sjögren. Vi ska ta fram pengar för att nå målen och får omprioritera från annat i vården.

– Betyder det att någon annan får mindre pengar, frågade Thomas Heldmark?

– Ja, det gör det, kunde Jonas Sjögren konstatera.

Thomas Heldmark höll sig kvar vid ambulansämnet och undrade om trombolysbehandlingen sätts igång redan i ambulansen?

Lena Segerberg svarade att det är olika.

Claus Zaar, Sverigedemokraterna menade att det är enormt viktigt att trombolys sätts in snabbt.

– I Norrbotten klarar de det inom 30 minuter. Det gör inte vi i Kalmar, sade han.

– Vi har ett avlångt län, påpekade Lena Segerberg. Det innebär att vi måste samarbeta med andra län. Man kanske kan skicka patienter till Linköping?

– Det är inte du så förtjust i Claus, sade Thomas Heldmark.

– Nej det är jag inte. Det är dyrt. Vi måste höja kompetensen i vårt eget län, menade Claus Zaar.

Det höll inte Pierre Edström med om. Han ansåg istället att man bör vara mer gränslös.

– Landstingsgränserna har blivit så strikta. Jag tycker patienterna ska köras till närmsta sjukhus, sade han.

– Om man bor på gränsen vart körs man då, ville Pär Hommerberg veta?

– Jag hoppas man åker till närmsta sjukhus. Vi har avtal med Regionsjukhuset i Linköping. Man ska åka dit det går snabbast, svarade Lena Segerberg.

– Kan man säga att ni jobbar på att det ska gå snabbare att åka med ambulans till Länssjukhuset i Kalmar eller dit det är närmast, frågade Thomas Heldmark och menade att som det ser ut i dag så finns ett helt nytt PCI-labb på Länssjukhuset men inte alla kommer dit.

Lena Segerberg höll med om det och framhöll vidare att man samtidigt måste föra ut kunskapen om hjärt-lungräddning till befolkningen.

– Det räddar liv, sade hon.

– Föreningen i Västervik är duktig på det, tillade Thomas Heldmark.

En man i publiken räckte då upp handen och efterfrågade information från vården om bland annat detta.

– Kanske kan föreningarna bjudas in till processgrupperna, frågade Thomas Heldmark politikerna?

– Det ska jag ta med mig, intygade Lena Segerberg.

– Ni är inne på rätt väg, berömde Inger Ros och berättade att Riksförbundet brukar medverka i möten med professionen. Man också samarbeta med till exempel polis. Dessutom finns appar där människor som vill hjälpa till vid till exempel ett hjärtstopp registreras. När dessa personer befinner sig nära någon med en hjärthändelse får de ett sms och tar sig till platsen för att påbörja hjärt-lungräddning, förklarade hon.

– Patientsamverkan är bra. Jag tar med mig det, sade Lena Segerberg.

Engagerar hela vårdkedjan

En hjärtsjukdom engagerar hela vårdkedjan, fortsatte Thomas Heldmark och styrde över diskussionen mot förmaksflimmer.

– Här har den avgående moderaten Henrik Yngvesson skrivit en motion där han säger att vården kan bli bättre på att fånga upp denna många gånger dolda sjukdom.

Jessica Rydell förklarade då att Hjärtprocessgruppen ska börja titta över hur man ska gå vidare med detta. Hon vågade dock inte svara på hur lång tid det kommer att ta innan man inför någon åtgärd.

– Finns det något sätt att snabba på processen, frågade Thomas Heldmark?

– Det finns två sidor att ta hänsyn till. Det ena är att det bli rätt, det andra är att det ska gå fort. Fattar man beslut för snabbt kan det bli sämre, framhöll Jessica Rydell.

Lena Segerberg hänvisade också till en motion man lagt fram i Jönköping under rubriken "Hundra fall av stroke i onödan" som handlar om åtgärder vid förmaksflimmer.

– Vi kommer att ta del av den utvärdering som gjorts i Jönköping till exempel värdet av screening eller om det är bättre att jobba på annat sätt, inflikade hon.

Jonas Sjöberg var dock oroad över att detta skulle dras i långbänk.

– I länet finns cirka 5 000 invånare med förmaksflimmer. Dessa personer löper fem procents högre risk än andra att drabbas av stroke. Det enda som hjälper är blodförtunnande läkemedel, sade han och menade att de nya antikoagulantia, NOAK som kommit ut på marknaden är bättre än det äldre Waran. Men det får inte patienterna, påpekade Jonas Sjöberg och ville veta varför.

– Ja, varför får de inte det, fyllde Thomas Heldmark i?

– Det är en ekonomisk fråga om man ska införa nya läkemedel, svarade Arne Sjöberg och menade att man vill ha ett ordnat införande där man först måste pröva saker. För detta behövs läkemedelskompetens.

– Det man tittar på är forskning och underlag, inte individbaserat, fyllde Jessica Rydell i.

– Socialstyrelsen har godkänt de nya läkemedlen, sade Pär Hommerberg. När det gäller förmaksflimmer är mörkertalet stort, påpekade han också. Från Riksförbundets sida vill vi att alla över 65 år i riskzonen ska screenas, sade han och berättade vidare att livstidskostnaden för en individ som får stroke är 741 000 kronor. Med screening hittar man fem procent med förmaksflimmer.

– I detta med läkemedel ligger också en jämställdhetsaspekt. Kvinnor får i lägre grad än män läkemedel och när de får det erbjuds de inte de nyare medicinerna, hävdade Jonas Sjöberg.

En annan fråga som diskuterades var Waranmätare i hemmet, något som det skulle fattas beslut om kommande vecka.

– Här har vi läkarna med på tåget, påpekade Lena Segerberg.

– Det är lovvärt och ambitiöst, berömde Thomas Heldmark politikerna.

En kvinna i publiken ville veta när man kommer att få självtesterna och hur mycket de kommer att kosta?

– Vi fattar beslutet på onsdag. Det kommer sedan att införas den 1 januari 2015, förklarade, Lena Segerberg. Det ska att hanteras på samma sätt som man gör inom diabetesvården.

Viktig eftervård

Precis som under tidigare politikermöten togs frågan om sekundärprevention, så kallad, eftervård upp.

– Eftervården är lika viktig som den akuta vården, sade Thomas Heldmark. Om man inte sköter sig riskerar man att insjukna igen. Men det är inte så lätt att ändra sin livsstil, påpekade han.

– Hur många här har fått hjälp med rökstopp?

Så långt ögat kunde nå syntes inte heller denna gång några uppsträckta händer.

– Finns det något långsiktigt stöd för livsstilsförändringar, frågade Thomas Heldmark vidare?

– Finns hjärtskola här, fortsatte han?

Jessica Rydell förklarade att när man ska på återbesök till sjukhuset efter en infarkt kallas man till livsstilsmottagning. Men det kan dröja.

– Detta bör ske tidigare, medgav hon. På hälsocentralerna är man duktig på rökstopp och här finns också livsstilsmottagningar.

– Efter att en patient har haft en hjärtinfarkt är budskapet från läkaren att man är frisk, påpekade Inger Ros. Men det är viktigt att läkaren förklarar att det behövs livsstilsförändringar för att hålls sig frisk.

En man i publiken menade att det är viktigt att föreningarna får den här typen av information.

– Jag skulle önska att landstingen kunde komma ut till föreningarna och berätta så att vi kan vara till nytta för våra medlemmar, sade mannen och påpekade att man bör hjälpas åt att sprida information.

Ordförande i Oskarshamnsföreningen höll med och berättade att deras slogan är att ta vid där sjukhuset tar slut.

– Vi har ett gott samarbete med sjukhuset och stöttar våra medlemmar med bland annat gympa, sade mannen.

Detta initiativ var något Pierre Edström tyckte var bra.

– Det är jättebra. När man skrivs ut från sjukhuset blir man osäker. En hjärthändelse skapar stress, sade han. Det behövs både psykologer och kuratorer på hjärtskolorna.

– Jag vet inte om denna kompetens finns, erkände Lena Segerberg. Men det är viktigt. Många känner oro och upplever att de bara släpps. Det är viktigt att få in en trygghetsfaktor. Här spelar sköterskorna en stor roll.

Vill bli sedd

– Man hamnar i en livskris. Det är inte säkert att det måste vara en psykolog. Men det behöver finnas personal som kan stötta, sade Arne Sjöberg och menade att det därför också är bra med en ideell förening där medlemmarna förstår och även kan vara ett stöd för de anhöriga. Sjuka blir många gånger beroende av sina anhöriga. De blir livlinan, förklarade han. Här skulle vi kunna göra mer och brainstorma tillsamman med patientföreningarna.

Arne Sjöberg menade att man kan komma fram till mycket om man utbyter tankar och idéer med varandra.

– Den som är sjuk vill bli sedd. Men det måste finnas en struktur i vården för att möta upp det. Hur tar vi tillvara de erfarenheter som finns? Anhöriga är också utsatta. Till slut orkar det inte och blir själva patienter. Vi måste sätta fokus på de mjuka värdena, förklarade han.

Thomas Heldmark nappade på idén om brainstorming och tyckte man kunde börja här och nu.

– Ja, vi ställer en fråga, hakade Arne Sjöberg snabbt på. Alla får säga vad de vill och ingen får ifrågasätta det någon annan säger.

– Hur ska vården möta de behov som sjuka och anhöriga har förutom mediciner och behandling frågade han publiken.

En kvinna som var snabb att räcka upp handen svarade att den som är sjuk vill bli sedd som en hel människa. Och att vården måste ta hand om det psykiska också.

– Jag vill att det ska finnas tid till detta när man har hamnat i en livskris, sade hon.

En annan kvinna tyckte att tillgängligheten är viktig att det ska finnas läkare att prata med.

Ytterligare en kvinna menade att läkarna inte ska utöva sin makt så att det drabbar patienten.

En man från en av föreningarna i länet påpekade att det är viktigt att vården har förståelse för individen.

– Om en person som fått PCI kommer på återbesök så behövs saklig information. Anhöriga behöver också få information om vad till exempel en hjärtinfarkt betyder. Det borde vara obligatoriskt att ta med en anhörig. Då skulle efterförloppet se annorlunda ut, sade en annan man i publiken.

Ingen brist på idéer

En man undrade hur politikerna såg på det administrativa arbetet i vården.

– Läkarna har inte tid för patienterna. Jag är ofta på återbesök på Oskarshamns sjukhus. Dit är det sju mil att köra. När jag kommer in till läkaren får jag sju minuter. Sedan åker jag hem igen. Sade han.

– Det är fantastiskt. Vi har brainstormat i fem sex minuter och fått fram alla dessa förslag. Det råder inte någon brist på idéer. Vi vill bli sedda, lyssnade på, få information och någon att tala med, sammanfattade Arne Sjöberg. Ska det vara så svårt, undrade han. Vården måste ta hänsyn till de mjuka värdena. De flesta ska leva med sin hjärtsjukdom som en kronisk sjukdom. Vi måste få in att det handlar om människor, fortsatte han.

Arne Sjöberg underströk också att den som är sjuk inte bara är sin sjukdom. Läkare och vårdpersonal måste förstå att man är en människa och att patienten kan ha ångest för om hen ska leva imorgon och vad som händer med familjen. Då blir läkarbesöket längre än sju minuter.

För det uttalandet rev han ner applåder.

– Hur får man in detta i vården, undrade Thomas Heldmark och ursäktade sin tråkiga fråga?

– Nej, det är ingen tråkig fråga. Den är viktig. Petar man in en liten insats får man mycket tillbaka. Vi måste skapa en struktur för föreningarna och vården, sade han.

– Den här kunskapen måste man föra ut i vården, instämde, Lena Segerberg och förklarade att vården har sina stuprör både mellan olika sjukhus och mellan kliniker. Vi måste bjuda in föreningarna i processarbetet. Om jag får ett namn på någon så kommer jag att kontakta er, lovade hon.

– Ja inne finns hur mycket erfarenhet och kompetens som helst. Vi måste ta till oss det ni i föreningarna kan. Det är inte bara ni som ska få information. Vi behöver också få det. Vi behöver en ökad dialog med föreningarna. Nu måste vi börja jobba med att patientkontakten ska bi så stor som möjligt, sade Pierre Edström.

– Hur ska det gå till, frågade Thomas Heldmark?

Jessica Rydell menade att det är viktigt att ha patientföreningarna med sig både i primärvården och på sjukhusen.

– Vi vill ha ett större patientinflytande i landstinget och ett större samarbete mellan föreningarna och processgrupperna, sade hon.

Det behövs en organiserad brainstorming med patienterna, tillade Jonas Sjögren.

– Det är viktigt att få in det i processarbetet.

– Egentligen skulle diskussionen handlat om hur man uppnår målvärdena rätt blodtrycksvärde, rätt kolesterolvärde, rökstopp och fysisk aktivitet påpekade Thomas Heldmark. I Västervik har endast 15 procent uppnått de värden som krävs för att man ska ligga utanför riskzonen för en ny hjärtinfarkt. Men ni är inget undantag. Alla landsting är dåliga på detta.

Med dessa ord avrundades mötet. Men innan alla var färdiga att gå hem tackade Inger Ros för ett mycket bra samtal och sade att första gången vi var här fick vi ett löfte om en ny PCI-apparat. Nu är den i drift. Men vi är inte bara kravmaskiner. Vi har kompetens och menar att det behövs samtal. Vi måste också hitta samarbeten med andra patientorganisationer med sjukdomar som hänger ihop med en ökad risk för hjärtsjukdomar. En sådan sjukdom är diabetes.

– Vi vill hjälpa människor som går med i vår organisation. Det är viktigt att fokusera på det som är friskt. Hur håller vi igång det friska? Det jobbar vi med i vår förening, avslutade Inger Ros.