Nya riktlinjer för hjärtsjukvården

Bra att fysisk träning för människor med kranskärlssjukdom och för människor med hjärtsvikt är högt prioriterade i de ny nationella riktlinjerna, däremot är Riksförbundet HjärtLung kritisk till minskningen av antalet motionstillfällen på sjukhus.

träning på gymDe nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården är en revidering av tidigare riktlinjer från 2008 och från 2011. Socialstyrelsen skriver att de reviderade riktlinjerna främst omfattar områden och åtgärder där det finns stora skillnader i praxis eller där det finns ett stort utvecklingsbehov.

Riksförbundet HjärtLung har i remissvar gett sina synpunkter på den preliminära versionen av riktlinjerna och vi konstaterar att Socialstyrelsen, delvis, lyssnat på våra åsikter. Bland annat gällande rekommendationer för fysisk aktivitet.

I tidigare riktlinjer, 2008, var rekommendationen träning 3 gånger i veckan, i 3-6 månader. Rekommendationen var då minst 36 motionstillfällen.

I remissversionen skars rekommendationen ned till 2 gånger i veckan i 2-3 månader: Alltså 16 motionstillfällen.

I vårt remissvar ifrågasatte vi på vilka grunder rekommendationen halverats, eftersom vi vet effekter på både mortalitet och sjukhusinläggning.

Nu kan vi med viss glädje konstatera att man tagit till sig våra synpunkter: nu rekommenderas träning minst 2 gånger i veckan i minst 3 månader, dvs. minst 24 motionstillfällen. En förbättring sedan remissversionen men en minskning sedan tidigare riktlinjer.

I de nya nationella riktlinjerna välkomnar Riksförbundet HjärtLung det faktum att:

  • sluta röka fått högsta prioritet.
  • fysisk träning för kranskärlssjuka patienter fått näst högst prioritet samt att fysisk träning för hjärtsviktpatienter fått prioritet 3.
  • riktlinjerna belyser vikten av information till patienterna och fördelarna med en fast vårdkontakt.
  • hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med ICD-behandling samtal om innebörden av möjligheten till inaktivering av defibrillatorns chockfunktion under hela sjukdomsförloppet, men framförallt i livets slutskede.
  • Riksförbundet välkomnar att stress- och livsstilsintervention har ökat från prioritet 8 till prioritet 6, men skulle se att insatsen fick högre prioritet (minst 4) och därmed markera för sjukvården att insatsen ska erbjudas. Riksförbundets studie, SPICI-studien ², visar att nära hälften av patienterna som behandlats med PCI uppgav stress som orsaken till sjukdomen.

Om syftet med riktlinjerna ska nås och om följsamheten ska förbättras behövs en patientversion av riktlinjerna tas fram i likhet med 2008 och i likhet med vad socialministern tidigare framförde i samband med en uppvaktning 2011.