Midjemåttet största risken

Hälften av alla svenska män och kvinnor över 60 år har så hälsofarlig bukfetma att de riskerar att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det visar svensk forskning. Kontinuerlig motion är bästa sättet att förebygga och minska bukfetma.

Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär preventionDet är Centrum för allmänmedicin och Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet som under lång tid undersökt 60-åriga män och kvinnor i Stockholms län.
I undersökning har forskarna tittat på kopplingen mellan bukfetma och fysisk aktivitet.

Den som har bukfett har ofta också det så kallade metabola syndromet som är en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer. Vanliga kännetecken är högt blodtryck, höga blodsocker och okänslighet för insulin, vilket är ett förstadium till diabetes och fettavlagring i levern.

I undersökningen som från början bestod av över 4 000 60-åringar konstaterade forskarna att 70 procent av männen och 60 procent av kvinnorna var överviktiga och hälften av deltagarna hade det hälsofarliga bukfettet.

- Det är inte övervikten som är det farligaste, det är bukfettet, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, som gjort undersökningen tillsammans med kollegor.

Hon fortsätter: - Midjemåttet är ett mycket starkare mått på risk än vågen. Överskottsfettet kring magen är skadligare för hjärtat än ett par extrakilon på stuss, lår och höfter. Varje centimeters ökning av midjemåttet ökar risken för hjärtsjukdom.

Fettet från bukens celler är mer aktivt. Det går in i blodomloppet, där det påverkar kärl, lever, blodfett och blodtryck negativt. Bukfetma gör också att sockret bryts ner sämre i kroppen eftersom insulinet fungerar sämre.

I studien framgår att en ohälsosam livsstil tveklöst är den största riskfaktorn för ratt fettet ska hamna kring buken.

Personer med bukfetma åt mer mat som innehöll mättade fetter och mindre frukt och grönt. Dessutom rökte de och drack mer alkohol än de som inte utvecklat bukfetma.

Upptäckten att så många som hälften av deltagarna i studien förvånade forskarna. Samtidigt konstaterar forskarna att hälsoriskerna kan åtgärdas relativt enkelt. Det handlar om att motionera.

De som motionerade minst två gånger i veckan, minst en halvtimme per gång, hade 75 procent lägre förekomst av bukfetma än de som motionerade måttligt eller inte alls.

- Att livsstilen har betydelse är knappast någon nyhet. Men att fysisk aktivitet var en så dominerande friskfaktor trodde vi inte, säger Mai-Lis Hellénius.

Texten är en förkortad version av en artikel skriven av Birgit Andersson som publicerades i Status nr 1 2008.