Kritik mot bristande styrning av hjärtsjukvården

I en färsk revisionsrapport får Region Halland kritik för bland annat dålig styrning av hjärtsjukvården. Revisorerna menar att patienterna inom regionen riskerar att inte få likvärdig vård. Detta diskuterade riksförbundet med ansvariga vårdpolitiker, bland andra ordförande i Region Hallands hälso- och sjukvårdsstyrelse Mats Eriksson (M), under det öppna rundabordssamtalet i Falkenberg.

politiker hallandÅrets rundabordssamtal med landstingspolitikerna avslutades detta år i Halland, närmare bestämt, i Falkenberg. Det var också andra gången som hallänningarna fick besök av Hjärt-och Lungsjukas Riksförbund. Intresset för mötet var stort då media redan innan publicerat en debattartikel i den halländska pressen där Riksförbundet uttryckte sin oro över hjärtsjukvården i regionen.

Färsk rapport ger svidande kritik

En alldeles färsk rapport sammanställd av regionens egna revisorer bekräftar också de undertecknades farhågor. I rapporten får Halland svidande kritik för bland annat dålig styrning av hjärtsjukvården. Revisorerna menar att patienter inom regionen riskerar att inte få likvärdig vård. Granskningen som omfattar både sjukhusen i Halmstad och Varberg visar att vården skiljer sig åt mellan norr och söder.

På plats för att bemöta kritiken fanns Mats Eriksson (M), Monica Hansson (C), Tommy Rydfeldt (FP) samt oppositionens Lise-Lotte Bensköld -Olsson (S) och Stefan Edlund (MP).

Moderator Thomas Heldmark hälsade både publik och politiker välkomna till denna kväll som kom att handla mycket om revisorernas rapport.

Förtroende för vården

– Hallänningar har ett grundmurat förtroende för vården. De är mycket nöjda med hur snabbt de får tid till läkare och de tycker att det går lätt att komma fram på telefon till vårdinrättningarna.
– Ja, det beror att vi har ett brett samarbete mellan partierna, konstaterade moderaternas Mats Eriksson stolt och fick medhåll av Lise-Lotte Bensköld-Olsson från Socialdemokraterna.

Revisionskritik mot Hallands bristande styrning av hjärtsjukvården

– Är ni inte förvånade över att det inte ser så bra ut i regionen som ni kanske trodde, frågade Thomas Heldmark? Rapporten säger bland annat att vården inte är jämlik i Halland. Hamnar man på Hallands sjukhus med en hjärtinfarkt under kontorstid är det bra. I Varberg är kvalitén inte lika hög, fortsatte han. Att styrningen är dålig nämns 21 gånger i rapporten. Vad säger ni om det?

– Man måste titta bakom siffrorna för att se hur vi kan förbättra oss, menade Lise-Lotte Bensköld-Olsson.

Folkpartiets Tommy Rydfedt, tyckte att rapporten bara är halv då man inte tittat på närsjukvården.

– Jag vill ändå fortsätta att prata om revisorernas rapport som ni ser här bakom mig, sade Thomas Heldmark och pekade på en stor bild med texten "Trots att det finns väl fungerande delar av vården är vår sammantagna bedömning att styrning och uppföljning inte fullt ut är ändamålsenlig. Bedömningen baseras på att styrningen inte skapar förutsättningar för en likvärdig vård. Det finns i således ingen styrning över hur hjärtsjukvården ska utformas och bedrivas".

– Det är en rätt hård kritik, fortsatte Thomas Heldmark och möttes av en mycket upprörd Mats Eriksson som menade att Thomas Heldmark och förbundet både i sin debattartikel och under pågående mötet både spetsade till och gjorde sig lustiga över detta.

– Du säger att det är tur var man hamnar i Halland om man får en hjärtinfarkt. Det här är inget skämt. Detta är seriöst, sade Mats Eriksson.

– Tycker du att revisorerna också spetsar till det hela och är oseriösa, frågade Thomas Heldmark och tog upp ytterligare en punkt i rapporten som handlade om vilket sjukhus patienter transporteras akut till? Bor man till exempel i Varberg skjutsas man till Göteborg eller Lund vid en infarkt för att få PCI-behandling, så kallad ballongvidgning.

– Vi är stolta över att patienterna kommer till Göteborg och Lund då Hallands sjukhus inte utför PCI efter kontorstid, poängterade Mats Eriksson.

– Hur lång tid tar det till Lund och Göteborg, frågade Thomas Heldmark.

– Det vet jag inte, svarade Mats Eriksson ärligt.

– Vid en hjärtinfarkt är tiden avgörande både för överlevnaden och för hur livskvalitén blir efter infarkten om man klarar sig, underströk Thomas Heldmark.

Thomas Heldmark förklarade för både den församlade publiken och för politikerna vad PCI-behandling är.

"Tiden avgörande vid hjärtinfarkt"

Därefter bad Riksförbundets Pär Hommerberg hjärtkirurgen Peter Hårdhammar, från Hallands sjukhus som satt i publiken, att berätta varför det är viktigt att så snabbt som möjligt få PCI vid en infarkt.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens "Öppna jämförelser" är maxtiden för att påbörja PCI-behandling satt till 90 minuter efter det att man drabbats av en infarkt.

– Det som händer vid en infarkt är att ett kranskärl i hjärtat har täppts till. Hjärtmuskeln får då inte tillräckligt med syre och vävnaden dör. Med PCI öppnar man upp kranskärlet så att hjärtmuskeln får syre igen. Vid ingreppet sätter man också in ett nät, en så kallad stent, som håller kärlet öppet. Det är visserligen individuellt hur länge hjärtat klarar sig utan syre. Men ju snabbare man kan sätta in behandling desto bättre är det. Så det stämmer att tiden är avgörande, förklarade Peter Hårdhammar och förtydligade att Hallands dåliga resultat i "Öppna jämförelser" jämfört med andra län i landet inte beror på att läkarna i Halland inte är kompetenta.

– Nej, det tror vi absolut inte, underströk Thomas Heldmark. Vi tror att kompetensen hos läkarna är mycket god här. Dessutom har Hallands sjukhus ett alldeles nytt och fint PCI-labb och det verkar som om de patienter som kommer till Hallands sjukhus får en utmärkt vård och behandling. För dem som inte hamnar där ser det däremot inte lika ljust ut för. Men tyvärr har PCI-labbet bara öppet under kontorstid.

"Självklart skulle vi behöva mer resurser så att vi kunde hålla öppet jämt"

– Tittar vi vidare i rapporten så konstateras att orsaken till att PCI-behandling inte alltid utförs i Halmstad beror på att det inte bedöms rimligt att kunna bemanna verksamheten på helg-och jourtid på grund av kostnader och kompetensförsörjning, fortsatte Thomas Heldmark.

– Om du skulle få önska dig något Peter Hårdhammar, skulle du önska att fler patienter hamnade hos er på Hallands sjukhus och att PCI-labbet skulle hålla öppet jämt, så att patienter skulle slippa att skjutsas till andra sjukhus om de blir sjuka mellan fredag från klockan tolv till måndag morgon klockan åtta. De långa transporttiderna innebär ju att man inte kan garantera tidsgränsen på 90 minuter, poängterade Thomas Heldmark.

– Självklart skulle vi behöva mer resurser så att vi kunde hålla öppet jämt. Men jag vill betona att jag inte vill att det ska ske på bekostnad av att annan verksamhet på Hallands sjukhus, sade Peter Hårdhammar.

Andelen döda fler än riksgenomsnittet i Öppna jämförelser

– I rapporten lyfter revisorerna också fram att andelen döda enligt "Öppna jämförelser 2012" är betydligt fler i Halland än riksgenomsnittet för såväl 2011 som 2012. Hur ser ni på det, frågade Thomas Heldmark

– Utvecklingen går hela tiden framåt och vi har begränsade resurser, konstaterade Mats Eriksson men menade att man inte ska stirra sig blind på alla siffror och statistik.

"Patientunderlaget i "Öppna jämförelser" för litet för att dra några slutsatser"

– Man måste alltid tolka siffror försiktigt. Patientunderlaget i "Öppna jämförelser" är också för litet för att dra några slutsatser, menade Mats Eriksson, som förutom Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande i Region Halland även är ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings Sjukvårdsdelegation. Därmed har han tillsammans med Socialstyrelsen varit med och tagit fram siffrorna i "Öppna jämförelser", siffror han under mötet inte verkade tycka är så viktiga och pålitliga.

– Men de här siffrorna är ju de som finns, kontrade Thomas Heldmark.

– Ja, men ni måste titta på läsanvisningarna också, påpekade Mats Eriksson. Ni oroar allmänheten med er debattartikel, menade han.

– Tycker du att revisorerna också oroar allmänheten, frågade Thomas Heldmark?

Mats Eriksson menade att politikerna inte alltid behöver hålla med revisorerna.

– Men revisionsrapporten är ju väldokumenterad fakta, hävdade Thomas Heldmark.

En kvinna i publiken ville veta varifrån siffrorna till "Öppna jämförelser" är hämtade och fick mikrofonen av Pär Hommerberg.

– De kommer från patient-och dödsorsaksregistret och har sammanställts av Socialstyrelsen. Siffrorna är svåra att ifrågasätta, svarade Thomas Heldmark.

– Här kan man också se att dödstalen bland de halländska kvinnorna ökar. Det är ovanligt, påpekade han.

– Självklart vill vi bli bättre, erkände Mats Eriksson.

– Vi har duktiga sköterskor i ambulanserna. Det bådar gott, inflikade centerns Monica Hansson.

Hjärtinfarkt beror på livsstil

– Vi ska byta ämne nu och prata livsstilsfrågor, sade Thomas Heldmark. Alla vet att hjärtinfarkt till 90 procent beror på livsstilen. Hur många av er här inne har slutat röka, frågade han och vände sig till publiken?

Som vanligt åkte en hel del händer upp i luften.

– Hur många av er har fått hjälp med rökstopp?

Här var det bara en person som räckte upp sin hand.

– Jag fick ett mycket kort samtal med min läkare som uppmanade mig att sluta och det gjorde jag, sade mannen med den uppräckta handen.
– Det är ofta mycket svårt att sluta på egen hand, sade Thomas Heldmark.

Vilken hjälp kan man få i Halland?

Tommy Rydfeldt berättade att de flesta större vårdcentraler har livsstilsskolor där man i grupp får hjälp med kostomläggning av dietister och att sluta röka.

– I Halmstad har man lyckats bra, påstod Tommy Rydfeldt.
– Hur hittar man de vårdcentraler som erbjuder detta, undrade Thomas Heldmark?
– Läkaren journalför och ställer frågor till patienten om livsstilen. Under samtalet brukar läkaren också påpeka att patienten ska ta kontakt med en vårdcentral för att få hjälp med rökavvänjning och livsstilsförändringar, inflikade Monica Hansson.

"Vården är inte jämlik"

– Nu har ni sagt två gånger att man kan få hjälp med rehabilitering och livsstilsfrågor på de flesta vårdcentraler. Men vad som oroar mig är hur vi gör så att alla hallänningar får del av detta. Här finns mer att göra för vården är inte jämlik, konstaterade Lise-Lotte Bensköld-Olsson.

– Ja, vad händer om man inte följer råden för sekundärprevention, det vill säga, att blodtrycket är kontrollerat, att blodfetterna ligger på en rätt nivå, att man får hjälp med att sluta röka och att börja röra på sig, frågade Thomas Heldmark?

– Om man når dessa mål ökar sannolikheten att inte återsjukna fyra gånger förklarade Pär Hommerberg.

– Jag vill att alla vårdcentraler ska ge samma vård, upprepade Lise-Lotte Bensköld- Olsson.

– Hur kan man lösa det, frågade Thomas Heldmark?
– Genom att vårdcentralerna samverkar, svarade hon.
Tommy Rydfeldt menade att man redan gör det.
– Hur då, undrade Thomas Heldmark?

Vårdcentralerna tävlar mot varandra

– För att stimulera vårdcentralerna att uppmuntra till livsstilsförändringar tävlar de mot varandra i att ha läkarsamtal om detta med patienterna. Varje samtal registreras. Detta har varit framgångsrikt, sade Tommy Rydfeldt.
– Är det framgångsrikt att ha haft samtalet eller är det att patienterna har ändrat livsstil, frågade Thomas Heldmark.

Tommy Rydfeldt sade då att det är svårt att kolla att folk till exempel börjar röra på sig.

"Otidsenlig hjärtskola"

En man i publiken, tillika ordförande i Halmstads lokalförening, tog till orda och menade att eftervården på sjukhuset inte längre är tidsenlig. Visst finns det hjärt-lungskola i Halmstad. Men det är svårt att hinna med de sju veckorna man erbjuds att delta eftersom man skrivs ut så snabbt från sjukhuset i dag.

– Många börjar jobba ganska tidigt efter att de kommit hem. Det finns inte möjlighet att gå på rehab under arbetstid, påpekade han.
– Menar du att man borde ha öppet på kvällar och helger, frågade Thomas Heldmark?
– Ja, eller att man får gå intensivt under tiden man är sjukskriven, föreslog han.

Dyr bassängträning

Som vanligt engagerade bassängträningen även medlemmarna i Halland. I Halmstad kostar träningen 500 kronor om året vilket är dyrare än i andra län.

– Det är dyrt. Vi skulle behöva få hjälp med detta, sade en man i publiken.
– Är inte det friskvård att bjuda på det, frågade Thomas Heldmark politikerna?
– Det är redan kraftigt subventionerat, svarade Tommy Rydfeldt. Vi har bestämt att även privata vårdgivare ska få hyra in sig till samma självkostnadspris som Regionen. Det innebär att det kan bli gratis med frikort.
– Skulle vi kunna få ner rökningen och övervikten med en enda procent samt få människor att börja röra på sig skulle vi spara 10 miljoner kronor om året, konstaterade Mats Eriksson krasst. Så visst borde vi arbeta preventivt. Men man får akta sig för att vara för moralpredikande. Det kan få motsatt effekt.

Socialstyrelsens hjärtriktlinjer

– Innan vi avslutar kvällens möte vill jag återkomma till revisionsrapporten, sade Thomas Heldmark och berättade att den också tar upp Socialstyrelsens nationella hjärtriktlinjer. Här står "Nationella riktlinjer har funnits sedan 2008. Granskningen visar att riktlinjerna är väl kända och till stor del tillämpas i den halländska vården. Granskningen visar dock även att det finns områden där regionen inte följer riktlinjerna fullt ut".

– Tycker ni riktlinjerna ska vara tvingande, frågade Thomas Heldmark politikerna.

Här räckte endast Mats Eriksson upp sin hand.

– Naturligtvis måste man utvärdera riktlinjerna regelbundet. Men självklart ska man följa dem. Varför behövs de annars, sade Mats Eriksson.

– Ska riktlinjerna för ambulanser också vara tvingande.

Även här var det bara Mats Eriksson som räckte upp handen.

– Jag är skeptisk till riktlinjer, sade Tommy Rydfeldt och Thomas Heldmark undrade då om han inte tyckte att vården ska vara jämlik?
– Jo, men vi måste hitta andra lösningar för hela Sverige ser inte likadant ut, hävdade Tommy Rydfeldt.

– Vem tycker ni ska ta helhetsansvar för vården då, frågade Thomas Heldmark? Är det politikerna eller professionen?

Här var samtliga politiker överens om att det är de som ska ha helhetsansvaret.

– Betyder det att ni bestämmer över professionen, fortsatte han?

Mats Eriksson poängterade att politikerna inte bestämmer över professionens dagliga arbete. Men att de måste se helheten.

Miljöpartiets Stefan Edlund menade att man politikerna måste samarbeta med professionen för att få den bästa vården.

– Med detta sagt får vi nu runda av mötet, sade Thomas Heldmark och hoppades att debatten skulle fortsätta att hållas levande av både publiken, politiker och professionen.