De Macker: Kvalitetsstämpel att inte ha stafettläkare

Ett stort antal stafettläkare i primärvården och långa avstånd vid akuta behov av ambulans, det är några av utmaningarna för Gotlands vård.

Rundabordssamtal om hjärtsjukvårdenHjärtemånaden 2014 avslutades med Rundabordssamtal om hjärtsjukvården: från ambulans till eftervård och en föreläsning om förmaksflimmer i Spegelsalen på Hotell Visby på Gotland.

Britt Frendin, ordförande för HjärtLung Gotland, inledde kvällens rundabordssamtal med att berätta om kampanjen Hjärtat slår för Gotland – ett projekt som under ett par år arbetat med målet att alla Gotlands 100 socknar ska ha minst en hjärtstartare. I dag har cirka 60 av dem nått målet.

- Tanken är att hjärtstartarna ska finnas där det är många människor. I dag finns de i mataffärer, bygdegårdar, i ladugårdar och någon har en hjärtstartare hemma i farstun, men alla ska vara tillgängliga för allmänheten, sade Britt Frendin.

De deltagande politikerna Stefaan De Macker (Mp), Jörgen Bentzler (V), Eva Nypelius (C), Jan Lindell (FP), Magnus Ekström (S) och Margareta Persson (M), presenterade sig kort innan Rundabordssamtalets moderator Pär Hommerberg från Riksförbundet HjärtLung gick över till att diskutera ambulansvården på Gotland, där han inledde med att berätta att Gotland har tre helbemannade ambulanser, i Visby, Slite och i Hemse.

Räcker det?, undrade Pär Hommerberg.

- På sommaren har vi för lite kapacitet inom ambulansverksamheten därför har vi lagt in i upphandlingen om en ytterligare ambulans under sommaren. Vi har också lagt in i upphandlingen att man ska kunna flyga helikoptern på natten, sade Stefaan De Macker, regionråd (MP).

På en explicit fråga från publiken svarade De Macker att man i dag hade en fjärde ambulans som helikopterpersonalen kan köra om det skulle krävas.

Jörgen Bentzler menade att Gotland har den geografi man har och i ytterområdena tar det lång tid om inte helikoptern kan komma.

- Det tar tid från Fårö och det är ju inte heller många meter som inte är bebyggda på ön, sade han.

- Det är viktigt att tillägga att vi har IVA, i väntan på ambulans vilket innebär att vi har en räddningstjänst som kan ge hjälp om ambulansen är upptagen, sade Eva Nypelius (c).

Jan Lindell, (FP) tillade att den inte är så bra att använda ambulanser för att köra personer till och från sjukhus.

- Vi har tillsammans sagt att utifrån förutsättningarna så ska det räcka som det är men när det är skarpt läge är ju fem minuter en ocean av tid, sade Magnus Ekström (S).

Margareta Andersson (M), påpekade vikten av att ambulansen kommer snabbt eftersom den är både behandling och transport, inte minst vid en hjärtinfarkt.

- Det är viktigt att kunna börja med ett EKG i bilen så att patienten är känd när de kommer in till sjukhuset, sade Margareta Andersson.

Britt Frendin tillade att det är viktigt att veta var närmsta hjärtstartare finns och att det viktiga är att man gör någonting om en människa drabbas av hjärtstopp. Hon underströk också vikten av att människor är utbildade i hjärt-lungräddning och kan hantera en hjärtstartare.

- Vi i HjärtLung Gotland har utbildning i HLR och även med hjärtstartare, sade Britt Frendin och fick medhåll om vikten av utbildning.

- Det är bra att det finns på de större arbetsplatserna. Vi på gymnasiet har ingen egen hjärtstartare än men skolledningen håller på att jobba på att vi ska få en, sade Jörgen Bentzler, själv lärare.

Jörgen Bentzler berättade också om det kunskapsutbyte man haft där omsorgsprogrammet studerat elsäkerhet hos dem och som tack lärt ut hlr.

- När man har gått utbildningen 3-4 gånger så känner jag nu att jag kan hantera hjärtstartaren, sade Jörgen Bentzler.

Pär Hommerberg avslutade ambulans- och hjärtstartar-diskussionen och gick över till kvällens andra tema, Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser över hjärtsjukvården i landet. Där kunde han konstatera att Gotland låg näst sämst till när det gäller antalet drabbade av hjärtinfarkt per 100 000 invånare. Samtidigt kunde han också konstatera att Gotland har en bra hjärtvård om och när man drabbas, men frågan som uppkommer blir då:

Hur ska man kunna förebygga hjärtinfarkterna?

Margareta Andersson pekade på Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och sade att tidigare majoritet visat att man verkligen vill genomföra detta.

- Livsstilsfrågorna är mycket viktiga – att inte röka, inte kröka och att äta bättre, tyvärr är vi bäst i landet när det gäller det man inte ska göra som att röka, sade Margareta Andersson.
- Ju mer stöd man kan få desto enklare är det ju att förbättra sin livsstil, sade Magnus Ekström.

De församlade var eniga om behovet av livsstilsförändringar men hur ska det då gå till? Undrade Pär Hommerberg som påpekade att en hel del landsting infört hälsosamtal när man kommit en bit upp i åldern.

- Det grundläggande är att börja i unga år med livsstilstänkandet. Det är svårt att ändra livsstil när vid 60 årsålder, sade Jan Lindell som menade att vårdcentralerna måste bli bättre på det förebyggande arbetet.

Stefaan De Mack inflikade att man satsat 5 miljoner kronor på att implementera arbetet med förebyggande åtgärder. Bland annat med att satsa på tobaksavvänjning – att få patienten rökfri inför operation.

- Vi har också satsat mycket på bättre skolmat, en utvärdering visar att barnen verkligen giller skolmaten nu, sade Stefaan De Macker.

Margareta Andersson flikade in att många upplever sin hälsa som bra, att många upplever att de mår bra och då är det svårare att vara motiverad för att göra förändringar.

- Livsstilsförändringar och mat är viktiga! Lär ungarna äta riktigt mat, sade Britt Frendin med viss emfas.

Eva Nypelius menade att man varit tydliga i upphandlingen av skolmat och att man nu har 90 procent svenskt kött i de gotländska skolmatsalarna.

Britt Frendin lyfte en oro över att två av hjärtläkarna ska sluta och ställde en övergripande fråga för hur man får läkare att stanna på ön.

- Vi är välförsedda med hjärtläkare på Gotland, det finns andra specialiteter som är svårare att rekrytera hit, sade Stefaan De Macker. Det är en kvalitetsstämpel att inte ha stafettläkare i vården, sade De Macker.

Diskussionen gick över till att handla om sekundärprevention där Pär Hommerberg introducerade de fyra vanliga riskfaktorerna som det är bra att hålla koll på: blodtryck, blodfetter, rökstopp och motion.

- Riksförbundet HjärtLungs SPICI-studie visar att människor uppfattar att man efter en genomgången PCI-behandling är frisk och inte behöver göra livsstilsförändringar. Hur får man läkarna att informera på ett bättre sätt om vikten av detta, sade Pär Hommerberg som berättade att en PCI kostar i genomsnitt 70 000 kronor och att det finns pengar att spara på att undvika återinsjuknande.

Här flikade Britt Frendin in och berättade om alla den motionsverksamhet som föreningen driver på Gotland men att man också är ekonomiskt pressade.

- Vi betalar 650 kronor i timmen för vattengymnastiken i Slite, men man kan ju fråga sig varför vi ska betala för någonting som sjukvården annars skulle behöva ta hand om?

På det hade politikerna inget direkt svar men Stefaan De Macker pekade på det utvecklingsarbete som pågår på Gotland vad gäller människors blodvärde.

- Vi vet att vi har dåliga blodfetter på Gotland. Det pågår ett projekt här för att få folk att ta ut sina blodfettssänkande mediciner, sade De Macker.

Eva Nypelius (C), underströk vikten av det förebyggande arbetet och pekade på de hälsosamtal som man genomför på Hemse vårdcentral med 40–45-åringar. Hon menade att detta är något för hela ön att ta efter.

En kvinna i publiken menade att det finns ett stort glapp mellan professionen på sjukhuset och inom primärvården i hur man blir behandlad och vilken behandling man får.

Stefaan De Macker menade att ett av skälen till detta kan vara den stora andelen hyrläkare. Inte för att man är mindre kompetent utan för att man inte arbetar kontinuerligt på samma sätt som en fast läkare.

- Ett tag var 12 av 25 läkare i primärvården hyrläkare, sade De Macker.

Margareta Andersson menade ändå att man från politikens sida ställer stora krav på de hyrläkare som kommer.

- Vi försöker verkligen få till det med en krav- och kvalitetsbok med 100-tals skall-krav, sade hon.

- En hyrläkare som kommer på morgonen och åker på kvällen hinner inte sätta sig in i kravboken, sade Britt Frendin som ett svar på detta.

- För att få en bättre primärvård måste vi jobba inifrån och vi måste kunna jobba med en fast bemanning, menade Eva Nypelius.

Stefaan De Macker berättade att situationen med hyrläkare faktiskt blir bättre och att man nu tecknat avtal med fem nya läkare till primärvården.

En kvinna i publiken menade att det också handlar om att patienterna måste våga ställa större krav på vården. Hur ska äldre bli bättre konsumenter i vården? Undrade hon.

- Man ska vara patient och inte konsument i vården. Har man behov av vård så ska man få det. Det är skattebetalarna som betalat för vården och därför är man ingen konsument när man är i vården. Som patient ska man vara respekterad av vården och vården måste ta patientens frågor på allvar, sade Stefaan De Macker.

Eva Nypelius menade att det trots allt är viktigt att vara aktiv och ställa krav på vården.

- Men det kanske är så att det ska finnas speciella vårdcentraler för äldre, som man nu inrättar i Skåne, sade Nypelius.

Margareta Andersson menade att här kan HjärLung-föreningen på Gotland också göra mycket för att stödja och hennes tips var att om man:

- Pratar med deras medlemmar och ta stöd av människor i liknande situation och kunna ställa krav genom det. Man ska inte gå från ett läkarmöte och känna att det här var inte bra. Man har alltid rätt till en "second-opinion" som det heter på "nysvenska", sade Margareta Andersson.

Britt Frendin välkomnade till det medlemsmöte man ska hålla den 17 april då det kommer hjärt-läkare och håller föredrag.

- Hjärtläkarna ställer alltid upp och kommer och pratar för oss, däremot är det svårare att få med någon från KOL-sjukvården, sade Britt Frendin.

Pär Hommerberg avrundade mötet med att prata om förmaksflimmer och det mörkertal som omgärdar hjärtsjukdomen där många har flimmer utan att veta om det och där många av dem som har en diagnos inte får rätt behandling i form av bland annat blodproppsförebyggande läkemedel som ska minska risken att drabbas av stroke, vilken är förhöjd för patienter med förmaksflimmer.

Samtliga inbjudna politiker tackade för ett bra möte. Det finns en samstämmighet i behovet av att satsa mer på förebyggande åtgärder och att börja redan i unga år.

Regionrådet Stefaan De Macker fick sista ordet:

- Det är bra att vi i politiken har en bra dialog med patienterna och att vi har en bra diskussion med professionen.