Dags att ta ett helhetsgrepp i Dalarna

Dalarna ligger bra till när det gäller akut omhändertagande vid hjärtinfarkt. Däremot har man en hel del att jobba på när det gäller arbetet för att motverka återinsjuknande.
– Vi är ett skogshuggarlän men trots att vi inte längre är skogshuggare så äter vi som om vi fortfarande vore det. Många röker också, sade Ingalill Persson (S). Nu får vårdcentralerna extrapengar för att ta upp livsstilen.

Dags att ta ett helhetsgrepp i DalarnaDen här kvällen var det politikerna i Dalarnas tur att frågas ut av moderatorn Thomas Heldmark. Som vanligt hade han Riksförbundets Pär Hommerberg vid sin sida. Politikerna som samlats i Faluns Folkets hus var Ingalill Persson (S) Katarina Gustavsson (KD) Thomas Ylvén (V) Ann-Catrin Lofvars (MP) och oppositionens Jan Wiklund (M) Lena Reyier (C) Bo Brännström (FP) samt Björn Hammarskjöld (DSP).

Bra akut hjärtsjukvård i Dalarna

Dalarna ligger överlag mycket bra till jämfört med andra län i Sverige när det gäller hjärtsjukvården. Andelen döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt var till exempel lägst i hela landet åren 2009-2011 enligt Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och landstings "Öppna jämförelser 2012".

Även när det gäller andelen patienter som får en ny hjärtinfarkt eller avlider i ischemisk hjärtsjukdom, inom ett år är Dalarna bland de allra bästa i landet. Men det finns saker också i Dalarna som kan förbättras.

Lågt satta mål för ambulansen

– Tittar man exempelvis på responstiderna för ambulanser är resultaten inte lika smickrande. Det är stora skillnader i länet. Från att det första samtalet till 112 inkommer tills dess att ambulansen nått fram till den som är sjuk tar det cirka tio minuter i Avesta medan man i Hedemora, Gagnef och Älvdalen får räkna med en väntetid på mer än 20 minuter.

– Även om man precis klarar att hålla sig inom den tid Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar så är målet lågt satt. Inte heller sekundärpreventionen, den så kallade eftervården, fungerar tillfredställande i länet, menade Thomas Heldmark.

– Vem har det yttersta ansvaret för sjukvården, det vill säga att hela vårdkedjan fungerar, frågade han politikerna.

Att det är politikerna som har ansvaret för vården vara alla överens om.

– Politikerna ska se till helheten i hela länet men även professionen har ett stort ansvar, sade Socialdemokraternas Ingalill Andersson. Problemet är, menade hon, att det saknas pengar till vården. Det här är ett dilemma i hela västvärlden idag.
– Särskilt i Dalarna, fyllde Thomas Heldmark i.
– Nej, det gäller alla landsting, fortsatte Ingalill Persson. Vården blir bättre och bättre. Men i takt med att den utvecklas blir den dyrare. Därför har vi den här situationen.

Om det höll Björn Hammarskjöld, Dalarnas sjukvårdsparti inte med.

Långa väntetider

– Det stora problemet är att vi har för långa väntetider. Man kan till exempel få vänta mer än tre månader på en operation. Istället borde man erbjuda patienten direkt att få behandlas i ett annat län, sade han.
– Om ni kortar ned väntetiderna får ni del av kömiljarden. Den har ni faktiskt missat, inflikade Thomas Heldmark.

Ingalill Persson påpekade då att man avsatt 80 miljoner till förbättringar redan under våren.

– Men när det gäller hjärtsjukvården ligger vi faktiskt bra till, försvarade hon sig.

Det höll Thomas Heldmark med om.

– Hur får ni så här bra resultat, undrade han? Ni måste ha väldigt skickliga läkare som är duktiga på PCI-behandling för överlevnaden både akut och efter ett år ser mycket bra ut. Använder ni läkemedelsstentar?

Resultat av ett medvetet arbete

– Ja det gör vi. Att vi ligger så bra till är också ett målmedvetet arbete. Dessutom har vi bra ambulanssjukvård där man kan sätta in behandling så snart bilen är på plats, förklarade Ingalill Persson.
– Det som är bra i Dalarna är också att ambulansen går direkt till Falu lasarett vid hjärtinfarkt. Här står läkarna beredda att göra PCI, förklarade moderaternas Jan Wiklund och berättade samtidigt att man har mycket hjärt-kärlsjukdomar i Dalarna.
– Varför har ni det, frågade Thomas Heldmark och visade en bild av statistiken för sekundärprevention i länet. Skulle man inte spara mycket pengar om man jobbade med detta, undrade han?

Sekundärprevention innebär ett kontrollerat blodtryck, bra blodfettsnivåer, hjälp att sluta röka och att komma igång med fysisk aktivitet.

– När det gäller hjärtinfarkt betyder arvet bara 10 procent medan livsstilen är 90 procent, fyllde Pär Hommerberg i.
– Jag vet faktiskt inte varför vi inte gör mer, erkände Jan Wiklund. Det finns mycket att göra här.

Centerns Lena Reyier berättade att man i Gagnef får hjälp av en hjärtsjuksköterska med livsstilsförändringar.

– Det här måste vi utveckla i hela länet, sade hon.
– Ja vi måste göra en målmedveten satsning även här. De här staplarna visar att vi inte är så duktiga på sekundärprevention, sade Ingalill Persson men trodde sig ha svaret på varför det ser ut såsom det gör.
– Anledningen är att kardiologerna inte hinner med att följa upp patienterna. Man har gjort så mycket för att rädda liv. Men vi måste ta till oss detta.

Skogshuggarlän

– Vi är ett skogshuggarlän men trots att vi inte längre är skogshuggare så äter vi som om vi fortfarande vore det. Många röker också, sade Ingalill Persson men påpekade att vårdcentralerna nu får extra ersättning om de fokuserar på livsstilsförändringar.
– Hur många av er här inne har slutat röka, sade Thomas Heldmark och riktade frågan till publiken?
– Det är många ser jag. Har ni fått hjälp med rökavvänjning?

Här kom ett unisont nej från publiken.

– Vi har problem med fetma och rökning i Dalarna, erkände Ingalill Persson.
– Har ni inte hört talas om Norsjöprojektet i Norrbotten, frågade Pär Hommerberg politikerna? Där har de haft precis samma problem men kommit tillrätta med det genom ett målmedvetet arbete.
– Det här är ett bra exempel på hur politikerna och professionen kan samarbeta. Vi måste lita på professionen, tyckte Thomas Ylvén.
– Vem är professionen, undrade Thomas Heldmark?
– I det här fallet är det kardiologen, svarade Thomas Ylvén.

Miljöpartiets Ann-Catrin Lofvars menade att detta pekar på hur komplex frågan är.

– Det här är ett livsstils-och livstidsval, sade hon. Sjukvårdens uppgift är att rädda liv. Men vi gör så gott vi kan.

Det argumentet köpte inte Thomas Heldmark.

– Är det att göra så gott man kan när så få hjärtpatienter i länet uppnår målet för sekundärprevention? Åtta av tio personer i Dalarna som haft hjärtinfarkt slutar inte röka.

De siffrorna ifrågasatte dock Ingalill Persson.

– Men det är ju ni själva som lämnat in siffrorna till SKL:s "Öppna jämförelser".
– Jag vill kolla upp siffrorna och få veta vad de betyder. Så exakt har jag inte tittat på dem tidigare, fortsatte hon. När jag pratat med kardiologerna har jag fått uppfattningen att de är väldigt duktiga på att få patienter att sluta röka.

Ann-Catrin Lofvars höll ändå med om att man måste bli bättre.
Bo Brännström, Folkpartiet framhöll att ekonomin är dallrig. Landstinget brottas med stora underskott samtidigt väntar stora pensionsavgångar. Det gör att man ser till att det akuta fungerar men inte satsar långsiktigt på att det ska bli bättre.

Katarina Gustavsson, Kristdemokraterna sade också att kardiologerna har de väldigt stressigt.

Björn Hammarskjöld tyckte inte att dessa argument höll.
Sjukvården ska rädda liv. Men det heter hälso-och sjukvårdslagen. Och ska man följa lagen måste man även se till människors hälsa. I det ingår att få folk att sluta röka, underströk han.

Ingen topplacering för ambulanstransporter

Thomas Heldmark ville nu gå över till att diskutera ambulanssjukvården. Inte heller här intar Dalarna någon topplacering i landet.

– Dalarna har satt en gräns där 90 procent av invånarna ska nås av ambulans inom 30 minuter. Det är visserligen inom Socialstyrelsens riktlinjer. Men andra landsting har faktiskt högre mål än så, påpekade han?
– Varför har ni inte högre ambitioner? Det är ju också stora skillnader inom länet. I Avesta tar det cirka tio minuter från att man ringt 112 medan man i Hedemora, Gagnef och Älvdalen kan få vänta mer än 20 minuter.
– Vi tittar faktiskt på hur vi ska få ned tiderna i hela länet, sade Ingalill Persson.
– Det viktiga är ju var man placerar ambulanserna, inflikade Pär Hommerberg. Ett stort problem är att ambulanserna transporterar patienter mellan sjukhusen.
– Ja, det är ett problem, höll Ingalill Persson med om.
– Men det finns i alla fall prio1-bilar med hjärtstartare, konstaterade Thomas Heldmark.

Pär Hommerberg förklarade då att ambulanserna har andra krav. I dessa måste det finnas utbildad personal och även annan utrustning.
En dam i publiken, som också var ordförande i Hjärt-och Lungsjukas lokalförening för nedre Siljan berättade att hon tydligen bor på fel ställe i Tällberg.

– Min man är sjuk, sade hon. Vi har vid tre olika tillfällen ringt efter ambulans och trots att vi har papper från läkarna på att vi ska till Falu lasarett så säger ambulanspersonalen att vi ska köras till Mora. Vi orkar inte bråka varje gång.

– Ambulanspersonalen bestämmer inte. Det gör läkarna och hjärtkompetensen finns samlad i Falun, därför ska alla hjärtpatienter dit. I den frågan var Ingalill Persson mycket tydlig och sade till kvinnan att fortsätta att stå på sig.

Viktigt med hjärtstartare och utbildning

Alla i publiken var dock inte lika kritiska till ambulanssjukvården.

– Jag låg i skogen med en infarkt och inom två timmar var jag behandlad och jag lever än, sade Hans Wahlström, ordförande i Borlänge lokalförening. Han menade också att det var viktigt att så många människor som möjligt får lära sig hjärt-lungräddning och hur man använder hjärtstartare.
– Apparaten talar inte tydligt om hur man ska göra. Man måste lära sig hur den fungerar innan man använder den så att man förstår, sade han och fick medhåll av politikerna.
– Tycker ni att Socialstyrelsens riktlinjer ska vara tvingande, frågade Thomas Heldmark politikerna innan han började avrunda mötet?

Här verkade politikerna mer osäkra.

– Vi har avsikten att implementera dem. Men det finns mycket fel i riktlinjerna, särskilt inom psykiatrin. Därför tycker jag inte dessa ska vara tvingande, sade Thomas Ylvén.
– Riktlinjer för ambulanser då?
– Det är viktigt att följa de riktlinjer som finns. Det är en garanti för att vi ska få lika vård i hela Sverige, fortsatte han. Men tvingande, nej, sade han och fick medhåll av de församlade politikerna.