Plötsligt hjärtstopp

Vid plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat oväntat att pumpa blod. Syretillförseln till kroppens samtliga organ upphör. Den drabbade förlorar medvetandet och ett obehandlat hjärtstopp kan leda till döden inom några minuter.

Vid plötsligt hjärtstopp drabbas hjärtat av ett elektriskt kaos som medför att hjärtmuskeln börjar flimra. Hjärtats normala rytm övergår i ett så kallat kammarflimmer eller ventrikelflimmer och pumpförmågan upphör omedelbart att fungera. Chansen att överleva minskar med tio procent för varje minut som går.

Den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp är hjärtinfarkt. Men plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkt är två olika tillstånd.

Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtats normala rytm övergår i kammarflimmer. Vid hjärtinfarkt drabbas en del av hjärtmuskeln av akut syrebrist.

Hjärtinfarkt ligger oftast bakom plötsligt hjärtstopp, men det finns också en rad andra hjärt-kärlsjukdomar som ökar risken för att få hjärtstopp.

Risken ökar med stigande ålder, men tidigare friska personer vid god fysisk hälsa kan råka ut för plötsligt hjärtstopp. Det gäller ung som gammal.

Även om det är ovanligt, kan även barn drabbas. Det handlar då oftast om medfödda hjärtfel eller om inflammation i hjärtmuskeln.

Vilka är symtomen bakom plötsligt hjärtstopp?

Många gånger saknas varningstecken. Hjärtstoppet kan komma som en blixt från en klar himmel. En person som drabbas av plötsligt hjärtstopp förlorar sin puls, sedan sitt medvetande och till sist andningen.

I flera fall är en känd kranskärlssjukdom den bakomliggande orsaken och då har det som regel förekommit en del symtom före hjärtstoppet.

Man kan urskilja vissa riskgrupper. Det är personer som har haft en hjärtinfarkt, som har upplevt hjärtsvikt, som har överlevt ett tidigare plötsligt hjärtstopp och personer som har en släkthistoria av plötsligt hjärtstopp.

Men även vid känd diagnos kan det vara svårt att förutse och riskbedöma om någon ska få ett plötsligt hjärtstopp.

Hur ställs diagnosen?

Eftersom ett hjärtstopp nästan alltid inträffar utan förvarning, kan det vara svårt att ställa diagnos.

Även vid en känd diagnos kan det vara svårt att riskbedöma om en person kommer att drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Forskningen visar också att plötsligt hjärtstopp är ärftlig. Ungefär en av 500 svenskar bär på den genetiska mutationen (ärftliga förändringen) som orsakar sjukdomen.

Hjärtlungräddning

Kan man få igång hjärtrytmen inom mindre än fem minuter, kan flertalet räddas till livet. Chansen att överleva minskar med tio procent för varje minut som går.
Både nationella och internationella riktlinjer rekommenderar att hjärt-lungräddning påbörjas inom en minut efter hjärtstoppet och att en så kallad hjärtstartare, defibrillator, sätts in inom fem minuter.

Hjärt- lungräddning som brukar förkortas HLR, är den första behandling som ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen hos den som fått hjärtstopp.

Behandlingen börjar med så kallade bröstkompressioner. Man använder händerna och trycker på den medvetslösa personens bröstkorg för att på det sättet få blodet att fortsätta cirkulera i kroppen. Med hjälp av mun mot mun- metoden blåser man in luft i den medvetslöses lungor.

Bröstkompressioner

  • Placera din ena handlov mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna, placera din andra hand ovanför den andra. Tryck ned bröstkorgen minst 5 cm(ej mer än 6 cm). Håll en takt av 100-120 tryck/min.
  • Tryck 30 gånger

Inblåsningar

  • Öppna luftvägen: håll en hand på pannan, böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med andra handens pek- och långfinger. Knip om personens näsa, placera din mun tätt intill den drabbades och blås in luft tills bröstkorgen höjer sig.
  • Gör 2 inblåsningar.
  • Fortsätt att göra 30 kompressioner och ge 2 inblåsningar tills hjälp anländer eller att personen andas med normala andetag.

Hjärt-lungräddning återstartar inte hjärtat, men ser till att blodet syresätts och cirkulationen upprätthålls i väntan på en defibrillator (hjärtstartare).

En stöt från hjärtstartaren får sedan hjärtat att återgå till normal rytm.

Idag finns det hjärtstartare i de flesta ambulanser, men också på många allmänna platser.

Rehabilitering efter hjärtstopp

Idag erbjuder alla sjukhus sina hjärtpatienter någon form av sekundärpreventivt program som ska förebygga återinsjuknande. Ofta kallas dessa program för hjärtskolor.

 

Läs mer

Svenska rådet för hjärt-lungräddning

Hjärt-lungräddning