Kärlkramp

Kärlkramp beror på en förträngning i hjärtats kranskärl, de blodkärl som förser hjärtat med syre. Blodflödet till hjärtat blir nedsatt. Förträngningen orsakas av åderförfettning. Kärlkramp i bröstet eller angina pectoris är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden.

Åderförfettningen innebär att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid.

Rökning och höga blodfetter anses vara de två största enskilda riskfaktorerna för att drabbas av angina pectoris.

Högt blodtryck, diabetes, dåliga matvanor med övervikt och stress är andra orsaker till kärlkramp. Blodbrist, hjärtklappning och hjärtförstoring kan också utlösa eller förvärra sjukdomen.

Kärlkramp indelas i två kategorier. Den kan antingen vara stabil eller instabil.

Stabil kärlkramp

Stabil kärlkramp kännetecknas av att den håller sig oförändrad under en längre tid. Tillståndet uppstår när en bestående åderförkalkning i ett blodkärl gör det svårt för blodet att rinna fritt.

Instabil kärlkramp

Instabil kärlkramp innebär en försämring av tidigare stabil kärlkramp eller nytillkomna besvär. Instabil kärlkramp är ett allvarligt varningstecken och ofta ett förstadium till hjärtinfarkt.

I mer sällsynta fall kan kärlkramp bero på en krampaktig sammandragning i ett kranskärl utan tidigare förträngningar. Även i dessa fall hindras tillräckligt med blod att komma in i hjärtat.

Vilka är symtomen vid kärlkramp?

Vanliga symtom är ett tryck och trånghetskänsla i bröstet vid ansträngning. Smärtan kan vara mycket stark och stråla ut i vänster arm, men även i höger arm, halsen eller ryggen. Man kan också få svårt att andas.

Symtomen kan vara över efter några minuter eller fortsätta som ett långvarigt molande.

Oftast är det fysisk eller psykisk ansträngning som utlöser kärlkrampen. Kyla och blåst kan förvärra situationen.
Instabil kärlkramp karaktäriseras av att symtomen plötsligt förändras. Smärtan blir svårare och utlöses vid mindre ansträngning eller i vila.

Hur ställs diagnosen?

Ett EKG visar oftast hjärtat har syrebrist. Blodprover kan visa på blodbrist, diabetes eller förhöjda blodfetter.
Vidare kan det behövas arbetsprov på motionscykel eller löpband tillsammans med EKG, eventuell kranskärlsröntgen, ultraljud och magnetkameraröntgen.

Behandlingsmöjligheter vid kärlkramp

Läkemedel

Kärlkramp kan behandlas med hjälp av läkemedel och operationer. Man ger ofta läkemedel som syftar till att minska påfrestningarna på hjärtat och öka blodflödet i kranskärlen.

Ett annat syfte är att minska risken för allvarliga hjärt-kärlbesvär i framtiden, främst hjärtinfarkt.
Sådana läkemedel kan acetylsalicylsyra (exempelvis trombyl), blodfettsänkare, nitrater (exempelvis nitroglycerin) och blodtrycksmedicin såsom betablockerare, ACE- hämmare och kaliumflödeshämmare.

Kirurgi

Kirurgi, ballongvidgning, PCI, för att vidga kärlförträngningen

Om läkemedelsbehandling inte räcker för att vidga kranskärlen, kan man göra ett operativt ingrepp. Vanligast är att man gör ballongvidgning, PCI, för att vidga kärlförträngningen.

Vid denna operation förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet kommer igång. I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät som sedan håller kranskärlet utvidgat.

Finns det flera eller på annat sätt svåråtkomliga förträngningar kan man istället göra en kranskärls- eller bypassoperation.

Vid denna operation tar man blodådror från andra delar av kroppen som man syr fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna. På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.

Rehabilitering och prevention vid kärlkramp

Det finns de som har blodfettsrubbningar med för höga kolesterolvärden på grund av ärftliga faktorer. Men de flesta kan påverka sina värden med olika livsstilsförändringar som motion, rökstopp och bra kost. Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för åderförfettning.

Utan ändrade levnadsvanor kan värdet av läkemedelsbehandling och kirurgiska ingrepp vara begränsat.

Läs mer om kärlkramp, ballongvidgning och bypass

Att leva med kärlkramp

Ballongvidgning och bypass-operation

Ballongvidgning: Allt du velat fråga om PCI