Högt blodtryck

En tredjedel av den svenska befolkningen har högt blodtryck. Oftast ger inte högt blodtryck några symtom, men om blodtrycket är riktigt högt kan det orsaka yrsel, huvudvärk och trötthet. Det är viktigt att hålla koll på sitt blodtryck eftersom ett för högt blodtryck ökar risken att drabbas av allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, njursvikt, hjärtinfarkt och rytmrubbningar i hjärtat som exempelvis förmaksflimmer. Blodtrycket ska helst vara under 140/90 mm Hg (millimeter kvicksilver). 

Detta händer i kroppen när blodtrycket är högt

När blodtrycket är högt påverkas blodkärlen, hjärtat, hjärnan och njurarna eftersom det blir ett ökat tryck i ett slutet system.

Systemet måste anpassa sig efter det högre trycket, ungefär som att det försvarar sig, vilket bidrar till att kärlväggarna förtjockas och stelnar, hjärtat måste jobba hårdare och njurarna försämrar sin filtrationsförmåga. Det blir som en ond cirkel.

Om blodtrycket är riktigt högt kan det orsaka yrsel, huvudvärk och trötthet men många gånger märks inga symtom. Måttligt förhöjt blodtryck är oftast inte farligt eller obehagligt i sig men kan ge upphov till allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, njursvikt, hjärtinfarkt och rytmrubbningar i hjärtat som exempelvis förmaksflimmer.

Orsaker till högt blodtryck

Vissa har en bakomliggande orsak till att blodtrycket stiger, men hela 95 procent av de som har ett högt blodtryck saknar en enskild utlösande faktor.

Ofta är det flera bakgrundsfaktorer som sammantaget bidrar till det höga blodtrycket.

Genetisk benägenhet, övervikt, stress, matvanor, hög alkoholkonsumtion kan bidra till ett högt blodtryck. Blodtrycket ökar också med åldern i alla moderna civilisationer.

Så mäts blodtrycket

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver och målblodtrycket är under 140/90 mm Hg.

Den första siffran anger trycket i de centrala kärlen när blodet pumpats ut från den vänstra hjärthalvan, det som kallas det systoliska blodtrycket. Den andra siffran anger trycket när hjärtat vilar, mellan varje hjärtsammandragning, och benämns det diastoliska blodtrycket. 

Blodtrycket kan enkelt mätas av en sjuksköterska på vårdcentralen.

I dag finns också många mätare som man kan använda för att mäta blodtrycket på egen hand hemma. De är av olika kvalitet och alla är inte helt tillförlitliga. För att få ett korrekt uppmätt blodtryck bör du se till att någon professionell inom vården kan mäta ditt blodtryck första gången. 

På vårdcentralen kan man också göra en bedömning av det uppmätta värdet. Efterhand, om du får behandling mot högt blodtryck, kan du följa upp effekten av behandlingen genom att mäta trycket på egen hand. Blodtrycksmätare kan köpas på apoteket.

Behandling vid högt blodtryck

Beroende på blodtrycksnivå och eventuell förekomst av andra riskfaktorer för t.ex. kranskärlssjukdom rekommenderas förändring av levnadsvanor (om aktuellt) samt medicinering.

Faktorer som kan sänka blodtrycket är rätt kost, mer fysisk aktivitet och genom att den som röker får hjälp med att sluta röka. Att få hjälp med att ändra sina levnadsvanor skall alltid ingå i behandlingen.

Det finns en rad olika verksamma läkemedel som hjälper vid högt blodtryck.

Övergripande finns det fyra olika läkemedelsklasser och inom varje klass finns läkemedel i olika typer och styrkor. Vanligtvis börjar man med ett preparat i taget och utvärderar efter hand vilket eller vilka som fungerar bäst. Det är väldigt viktigt att denna utvärdering sker i samklang med patienten.

När man kommit fram till en lämplig blodtrycksbehandling handlar det ofta om att patienten rekommenderas att två eller tre olika preparat för att uppnå bäst effekt.

Ankelsvullnad, rethosta eller kalla händer och fötter är några ganska vanliga biverkningar. Rådgör med läkare om du misstänker biverkningar på läkemedlet.

Var aktiv och fråga dina läkare

Att du som patient är delaktig i din behandling och vet hur dina läkemedel verkar och varför du ska ta dem ökar dina chanser att nå ett bra resultat och därmed må bättre.

Om du blir ordinerad läkemedelsbehandling för högt blodtryck är följande frågor bra att få svar på:

  • Hur fungerar läkemedlet?
  • Vad finns det för tänkbara biverkningar av läkemedlet?
  • När och hur bör jag ta medicinen?
  • Finns det någon annan typ av läkemedel som kan påverkas av blodtrycksmedicinen?

Sedan är det alltid bra att få råd och stöd om hur man ökar sin fysiska aktivitet och slutar röka.

Ovanstående text är faktagranskad av Karin Manhem, överläkare och professor i medicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Catrin Henriksson, sjuksköterska, klinisk lektor, Uppsala universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper.