Hjärtinfarkt

De vanligaste symtomen på hjärtinfarkt är obehag, tryck eller smärta i bröstet. Det kan stråla ut mot en eller båda armarna, halsen, käkarna och/eller mellan skulderbladen. Illamående, andnöd (andfåddhet) och kallsvettning kan också förekomma. Hjärtinfarkt orsakas oftast av åderförfettning/förkalkning och blodproppsbildning i hjärtats kranskärl, vilket gör att blod- och syretillförseln stoppas. Syrebristen kan medföra att hjärtmuskeln skadas. Om skadan blir liten eller stor beror på hur lång tid det tar innan behandlingen startas och hur stort område av hjärtat det drabbade kranskärlet försörjer med blod. 

De typiska symptomen vid hjärtinfarkt är obehag/tryck/smärta i bröstet, ibland strålar smärtorna ut i den ena eller båda armarna, halsen, käkarna och/eller mellan skulderbladen.

Även illamående, andnöd (andfåddhet) och kallsvettning kan också förekomma.

Akut behandlas hjärtinfarkt med ballongvidgning för att förbättra blodflödet till hjärtat. Ibland kan en bypass-operation vara nödvändig.

Om skadan blir liten eller stor beror på storleken på det kranskärl som har täppts till. Blir skadan stor kan hjärtats pumpförmåga försämras.

Symtom på hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt kan yttra sig på lite olika sätt. Bröstsmärtan kan stråla ut i en arm eller i båda armarna, halsen, nacken, käkarna, ryggen eller magen.

Smärtan sitter oftast i under minst 15 minuter och kan ge upphov till illamående, andnöd, kallsvett, yrsel eller svimning.

Symtomen påminner mycket om kärlkramp, hotande hjärtinfarkt, vars symtom inte varar lika länge, men som istället återkommer flera gånger.

För kvinnor kan symptomen vara mer diffusa. Vanliga symtom är andnöd, illamående, trötthet, kallsvettning, yrsel och magsmärtor. Diffusa symtom kan leda till att tiden till sjukvårdskontakt ökar.

 

När ska man söka akut hjälp?

Varje minut har stor betydelse för prognosen. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadan på hjärtat.

Om något av ovanstående symtom inte har en naturlig förklaring och inte försvinner inom 15 minuter ska du ringa 112.

Äldre människor och personer med diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd eller stark trötthet.

Värk i käkarna, tyngdkänsla och tryck i bröstet är typiska symtom på hjärtinfarkt hos både kvinnor och män.

Även vid dessa tillfällen ska man ringa 112 efter ambulans.

Behandling av hjärtinfarkt

Läkemedel - ACE-hämmare, betablockerare m.fl.

Det finns en mängd olika läkemedel som kan sättas in vid en hjärtinfarkt. Medel som acetylsalicylsyra ges för att motverka att blodplättarna klibbar ihop. Man ger också nitroglycerin som vidgar blodkärlen och gör det lättare för hjärtat att arbeta.

Det finns även så kallade ACE-hämmare som vidgar blodkärlen och får hjärtat att arbeta lättare. Betablockerare ges för att sänka pulsen och blodtrycket så att hjärtat kan arbeta lugnare och mer effektivt, medan blodfettssänkare ges för att minska risken för återinsjuknande.

Det kranskärl som har blivit tilltäppt bör öppnas så fort som möjligt. Ju tidigare det görs, desto snabbare kan blodflödet återställas och hjärtat återhämta sig. Detta kan ske genom så kallad ballongvidgning, PCI och i enstaka fall med blodproppslösande medicin.

Kirurgiska ingrepp - PCI eller bypass

Vid PCI, ballongvidgning, förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet återställs. I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät, stent, som sedan håller kranskärlet utvidgat.

En plastslang med en uppblåsbar ballong förs in i det kranskärl som har täppts till.

Ballongen fylls med vätska och vidgar kärlväggarna så att blodflödet återställs.

Ett metallnät, stent, håller kranskärlet utvidgat.

Finns det flera förträngningar görs ibland en kranskärls- eller bypassoperation.(se bilden nedan) Vid denna operation tar man blodådror från andra delar av kroppen som sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna. På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.

Blodådror från andra delar av kroppen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna.

Så ställs diagnosen

När en hjärtinfarkt misstänks är det viktigt att komma till sjukhus snarast möjligt. Ett EKG tas som visar om någon syrebrist till hjärtat föreligger.

På sjukhuset tas blodprover för att avgöra om, eller hur mycket hjärtmuskeln har skadats. För att få en bra bild av hjärtinfarktens omfattning görs också en ultraljudsundersökning av hjärtat. De flesta genomgår även en kranskärlsröntgen.

Går sjukdomen att förebygga?

Kranskärlssjukdom orsakas till stor del av: rökning, ohälsosamma kostvanor, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och diabetes. Försök att undvika stress då det belastar hjärtat i onödan.

Det är oftast lättare att lägga till nya, hälsosamma vanor som att börja motionera och äta nyttigare och därefter ta tag i de vanor som du bör avstå ifrån. De egna, påverkbara riskfaktorerna bör ses över för att minska risken för att insjukna i kranskärlssjukdom.

Försök hitta motivationen till förändring genom att tänka på dina egna personliga och långsiktiga skäl till varför du vill göra förändringar. Uppmuntra gärna dina närstående att dela dina levnadsvanor, det kan ge bra stöd.

De viktigaste delarna är en tidig start av eftervården och en individuellt anpassad målsättning med fem delmål för rökning, träning, kost, blodtryck och blodfetter.

Mer om kranskärlssjukdom i Hjärtguiden

Läs mer om kränskärlssjukdom och eftervård i Hjärtguiden

Läs mer om hjärtinfarkt och ballongvidgning

Livet efter en hjärtinfarkt

Ballongvidgning och bypass-operation