Ateroskleros - åderförfettning

Vid ateroskleros också kallat åderförkalkning eller åderförfettning har fett och kalk ansamlats i blodkärlens väggar. Kärlen blir stelare och trängre och blodet får svårt att passera. Åderförkalkning är den viktigaste orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar.

Vid åderförkalkning har det lagrats fett, bindväv och blodkroppar på insidan av blodkärlen. Blodkärlen blir trånga och förlorar sin smidighet och elasticitet. Därmed kan inte lika mycket blod passera genom pulsådrorna.

Aterosklerotiskt kärl.

 

Hjärtat måste arbeta hårdare för att pressa blodet genom kärlen.

Åderförkalkning drabbar framförallt de stora och medelstora blodkärlen som stora kroppspulsådern (aorta), hjärtats kranskärl och de stora ben och halskärlen.

Ibland kan ateroskleros leda till att det bildas blodproppar som kan orsaka allvarliga sjukdomar.

I hjärtat kan det visa sig som kärlkramp, blodpropp i hjärtats kranskärl (hjärtinfarkt) eller som nedsatt hjärtfunktion (hjärtsvikt). I hjärnan kan blodproppen orsaka stroke som kan leda till förlamning i hela eller delar av den ena kroppshalvan.

Ateroskleros i benen kan leda till så kallad fönstertittarsjuka där blodtillförseln i stora kärl i benen är försvagad. Om blodtillförseln helt avbryts kan det bli nödvändigt med amputation.

Riskfaktorer bakom ateroskleros

Orsaken och riskfaktorerna för ateroskleros kan vara ärftliga faktorer, högt blodtryck, höga blodfetter, kosten, bukfetma, för lite motion, diabetes, rökning och stress.

Fram till mitten av 1980-talet sågs ateroskleros enbart som en fettinlagringssjukdom. Nyare forskning visar att det också är en inflammatorisk sjukdom.

Vilka är symtomen på ateroskleros?

Åderförkalkningen ger inga symtom i tidigt skede. Sjukdomen är ett resultat av flera års ansamling av fett och kolesterol i blodkärlen och det kan ta många år innan man känner av den.

De flesta med ateroskleros är äldre människor, men förkalkningen kan börja också i tidig ålder. Män drabbas oftast tidigare än kvinnor.

Ateroskleros är en så kallad systemsjukdom som påverkar samtliga kroppens kärl och symtomen varierar med vilket organ som drabbats. Det innebär också att patienter med ateroskleros ofta kommer i kontakt med olika läkare för sina symtom.

Hur ställs diagnosen?

Ultraljudsundersökning eller kontraströntgen är vanligas för att undersöka blodkärl där man misstänker åderförkalkning.Genom ett ultraljudstest kan läkaren få en bild av om ett speciellt blodkärl har en förträngning eller inte.

Vid kontraströntgen injiceras ett färgämne i artären. Färgämnet syns på röntgenbilderna och visar på eventuella förträngningar.

Även datortomografi, magnetkamera och isotopundersökningar kan användas för att se om åderförkalkningen orsakat skada på någon kroppsdel. Mätning av trycket i kärlen, blodsocker och blodfetter hör också till undersökningsmetoderna.

Om symtomen kommer från hjärtat tas EKG.

Behandlingsmöjligheter vid ateroskleros

Livsstilsförändringar

Att förändra sin livsstil är grunden både för att förebygga och behandla hjärt- kärlsjukdomar. I förändringarna ingår rökstopp, regelbunden fysisk aktivitet, nyttig kost, viktnedgång och minskad stress.

När livsstilsförändringarna inte räcker till finns det olika läkemedel.

Läkemedelsbehandling

Vid ateroskleros används främst läkemedel mot riskfaktorn diabetes, mot högt blodtryck, blodfettsänkande mediciner och blodförtunnande läkemedel. Den åderförkalkning som redan finns går dock inte tillbaka med läkemedel.
Ibland måste man också ta till kirurgiska ingrepp.

Kirurgi - PCI och bypass

Operation av det drabbade blodkärlet kan ibland skapa bättre blodflöde och minska risken för allvarligare sjukdom.

De kirurgiska alternativen är ballongvidgning (PCI) och bypassoperation.

 Ballongvidgning (PCI)

 

Vid ballongvidgning förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet kommer igång.

I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät, en så kallad stent, som sedan håller kranskärlet utvidgat.

Bypassoperation

Vid bypassoperation tar man blodådror från andra delar av kroppen som man syr fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna. På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna.

Rehabilitering och prevention

Förändring av livsstilen är grundläggande vid rehabilitering av hjärt- kärlsjukdomar. I livsstilsförändringarna ingår rökstopp för den som röker, fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring och stresshantering.
Läs mer under Hälsa och livsstil

Rökstopp, regelbunden fysisk aktivitet, att hålla koll på blodtrycket och på kolesterolvärdet är faktorer som har betydande effekt på risken för återsjuknande i hjärt-kärlsjukdom.

För att uppnå bestående livsstilsförändringar arrangerar HjärtLungs lokalföreningar en mängd olika aktiviteter som kan vara till stor hjälp.