Många får inte rehabilitering

Alltför få får rehabilitering och av de som får det är det många som inte får rätt form av rehabilitering, det visar en ny undersökning bland Handikappförbundens 37 medlemsförbund.

Bra rehabilitering är lönsamt både mänskligt sett och samhällsekonomiskt. God rehabilitering innebär att individen kan må bättre, prestera bättre och snabbare komma tillbaka till arbetsliv, studier eller annan sysselsättning. Men i dag brister rehabiliteringen för många människor både när det gäller tillgång och kvalitet.

63 procent svarar att alltför få får rehabilitering

En ny undersökning bland Handikappförbundens 37 medlemsförbund visar att 63 procent av förbunden uppskattar att alldeles för få av de människor bland förbundets medlemmar/målgrupper som har behov av rehabilitering får tillgång till rehabilitering. 63 procent svarar dessutom att alldeles för få av medlemmarna/målgrupperna får ändamålsenlig, rätt form av rehabilitering, det vill säga rehabilitering som är sammanhållen, koordinerad och som hjälper individen på det mest adekvata sättet.

Alltför få får adekvat rehabilitering

En tredje fråga handlar om huruvida medlemmarna/målgruppen får tillräcklig rehabilitering, det vill säga rehabilitering som ges i sådan utsträckning att den hinner ge fullgott resultat. Här uppskattar nästan 69 procent av respondenterna att alldeles för få personer i målgrupperna får rehabilitering i tillräcklig utsträckning. Av dessa anger cirka 63 procent att detta är ett stort problem. Handikappförbundens enkätsvar ligger i linje med en tidigare kartläggning gjord av Socialstyrelsen, som uppskattar att den behandling som getts motsvarar 60 procent av behovet.

Rehabiliteringskedjan

År 2008 infördes den så kallade Rehabiliteringskedjan som bland annat innebär att den som blir sjukskriven efter 90 dagar ska prövas för nya arbetsuppgifter på sin arbetsplats och efter 180 dagar mot annat arbete på arbetsmarknaden. Efter 366 dagar upphör sjukpenningen (kan dock förlängas). Det stora bekymret med dagens tidsgränser är att de är statiska, de inträffar efter ett visst antal dagar oavsett vilka insatser som den sjukskrivne fått för att faktiskt bli bättre.

- Handikappförbunden menar att rätten till aktiva rehabiliteringsinsatser måste kopplas till tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan. Tidsgränserna blir då en garant för att individen får den rehabilitering hon behöver – istället för ett hot om att kastas ut ur socialförsäkringssystemet. Ett krav på koppling till rehabiliteringsinsatser sätter fokus på det som i hög grad saknas idag; en aktiv rehabilitering, säger Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.

Fakta, Handikappförbundens medlemsenkät om rehabilitering:

Handikappförbunden skickade ut enkäten till samtliga 37 medlemsförbund. Tillsammans representerar dessa ca 400 000 människor. Enkäten var relevant för 32 förbund och av dessa svarade över 90 procent. Svaren bygger på uppskattningar.

Medlemsenkäten utgår från Handikappförbundens definition av rehabilitering, som bl.a. är återgiven i "En socialförsäkring för alla": Rehabilitering är en målinriktad och tidsbestämd samarbetsprocess mellan den enskilde, dennes anhöriga och professionen. Målet är att den enskilde som har – eller löper risk för – betydande begränsningar i sina fysiska, psykiska och/eller sociala funktioner, ska uppnå ett självständigt och meningsfullt liv. Rehabiliteringen utgår från den enskildes hela livssituation och livsval och består av koordinerade, sammanhängande och evidensbaserade insatser.

Läs vidare debattartikeln "Bättre rehabilitering med tidsgränser" med Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman i Dagens Samhälle