”Kroniskt sjuka behöver lyftas fram i folkhälsopolitiken”

Människor med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning rapporterar sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Den kommande folkhälsopropositionen behöver utökas med mål och strategier för denna särskilda grupp, anser Riksförbundet HjärtLung, Astma- och Allergiförbundet med flera i en debattartikel i Dagens Medicin idag.

Regeringen har beslutat att hälsoklyftorna i Sverige ska vara borta inom en generation och i juni 2017 presenterade Kommissionen för jämlik hälsa sitt slutbetänkande (SOU 2017:47). Kommissionen, som har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan bidra till att visionen blir verklighet, menar att ojämlikhet i hälsa utgörs av systematiska skillnader i hälsa mellan sociala grupper.

Personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom samt personer med ökad känslighet rapporterar sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Miljöhälsorapporten 2017 (Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet) är en av många rapporter som beskriver detta.

Men de faktorer som kan påverka hur en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning tar sig uttryck i människors liv, går faktiskt att förändra. Det kan handla om kunskapsspridning och utbildning, miljöanpassningar, ekonomiska satsningar och lagstiftning, menar artikelförfattarna.

Det behöver därför inrättas ytterligare ett målområde med strategier, etappmål och indikatorer, som gör det möjligt att uppnå ambitionen om minskade hälsoklyftor, menar Riksförbundet HjärtLungs ordförande Inger Ros med flera.
Läs hela debattartikeln på Dagens Medicin