Bättre hjärteftervård kan rädda 200 liv

Bättre stöd till livsstilsförändringar skulle kunna förebygga 500 hjärtinfarkter och stroke och därmed rädda 200 liv varje år bara i Sverige, det visar ny forskning från Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

- En nationell satsning för att få bukt med riskfaktorerna för en ny hjärtinfarkt eller stroke skulle spara liv och lidande och dessutom spara stora vård- och sjukskrivningskostnader, säger Inger Ros, förbundsordförande för Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

Den akuta hjärtsjukvården blir allt bättre och antalet människor som dör i akut hjärtinfarkt har på tjugo år mer än halverats. En stor del av detta beror på förbättrade metoder i det akuta omhändertagandet.

Rehabiliteringen och stödet till livsstilsförändringar har däremot inte hängt med i den här utvecklingen.

Det visar inte minst kvalitetsregistret Sephias siffror för 2011, där åtta av tio hjärtinfarktpatienter inte nådde de fyra viktigaste målvärdena för att undvika en ny hjärtinfarkt: rökstopp, blodtryck, blodfetter och fysisk träning.

Detta trots att följsamheten till riktlinjerna för läkemedelsförskrivning är mycket god, det vill säga patienterna får den medicin som de ska ha.

Ny forskning, OASIS-studien, visar att ett rökstopp minskar risken för en hjärtinfarkt med 43 procent jämfört med att fortsätta röka. Att följa livsstilsrekommendationer, mat och motion, innebär 47 procents lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med att inte följa dem.

- Om de människor som genomgått en PCI skulle följa en hjärtskyddande livsstil skulle vi kunna förebygga 500 fall av hjärtinfarkter och stroke i Sverige varje år, det skulle innebära att vi kan rädda 200 liv, säger professor Joep Perk, Linnéuniversitetet i Kalmar.

Men Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds egen studie av patienter som genomgått en ballongvidgning visar att en av sex fortfarande röker och knappt hälften deltar i motionsverksamhet. Endast en av tre patienter uppfattar informationen från vården som att de har kvar sjukdomen att de behöver ändra sitt sätt att leva.

Majoriteten lever alltså på samma sätt efter som före hjärtinfarkten.

- Uppfattningen att man är "frisk" måste förändras och den förändringsprocessen börjar i samtalet med doktorn. I det samtalet är det viktigt att få med anhöriga, partnern eller en familjemedlem. Har man med de anhöriga så ökar förutsättningen att lyckas med att anamma en mer hälsosam livsstil, säger professor Joep Perk, Linnéuniversitetet i Kalmar.

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund efterlyser nu en uppdatering av eftervården i Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtvård.

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund kräver att socialminister Göran Hägglund (KD) tar initiativ till en nationell satsning för att stärka rehabiliteringen av hjärtsjuka i sjukvården.

Kontakt

Inger Ros, förbundsordförande Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, 073-914 51 24
Joep Perk, kardiolog och professor i Folkhälsovetenskap, 070-344 50 96

SPICI-studien

SPICI-studien visar att av 1073 patienter rökte en av sex fortfarande två månader efter sin PCI-behandling. 47 procent deltog i 30 minuters fysisk träning 4-5 gånger i veckan och 55 procent följde kostråd om frukt och grönsaker.

OASIS-studien

OASIS-studien visar att PCI-patienter som fortsatte röka och inte ändrade kost- och motionsvanor hade en fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller hjärtdöd, jämfört med icke-rökare som ändrade diet och började motionera.

OASIS-studien visar att 6 procent av hjärtinfarktpatienterna får en ny hjärthändelse inom sex månader. Beräknat på Sveriges 18 000 PCI-patienter uppskattas hjärthändelserna till 1100-1200 fall.